Det har inte framkommit att anmälaren kontaktat tidningen för att begära rättelse eller genmäle, vilket normalt sett är en förutsättning för prövning av anmälan från juridisk person.
Vestmanlands Läns Tidning, dnr. 24070, exp. nr. 28/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Vestmanlands Läns Tidning.
Genom beslut den 16 februari 2024 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Vestmanlands Läns Tidning.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
XY Kirurgi har, genom NN, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Vestmanlands Läns Tidning (VLT)
för artikeln Efter VLT:s granskningar: Här blir det nobben, publicerad på vlt.se den 12 februari 2024.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Icke ändamålsenliga lokaler. Tveksamheter kring patienter som skickas till egna vårdbolag. VLT har i flera artiklar granskat Klinik E.K och XY kirurgi (namna angivet) i Västerås. Nu har även regionen granskat – och sagt stopp.”
Artikeltexten
”VLT har i två olika granskningar hamnat i ett par lokaler i Västerås. Under 2022 kartlade vi vad som hänt med operationsköerna under pandemin och såg att det bland annat lett till att regionen skickat patienter till ett vårdbolag där två av regionens egna läkare är delägare, XY kirurgi. Efter granskningen inledde regionen en egen granskning, med hjälp av en extern part, av just detta förfarande. Den blev klar under hösten 2023.
I början av 2023 granskade vi skönhetsindustrin och skönhetsingrepp i Västerås och hamnade frekvent hos Klinik Z som har fått flera IVO-anmälningar och senare också fällningar. I den granskningen framkom det att Klinik Z verkade i lokaler som inte var avsedda för vård utan var klassade som kontorslokaler.
De båda klinikerna har samma vd och verkar intill varandra i samma lokaler på Hässlö i Västerås.
Under sommaren 2023 ingick Region Västmanland ytterligare ett avtal med XY kirurgi och har under senare delen av året skickat patienter dit till en kostnad av drygt 2,6 miljoner kronor.
– XY vann en upphandling 2023 inom urologi. Den upphandlingen har skett enligt konstens alla regler. Har man vunnit en upphandling enligt de regler som finns så använder man sig av det avtalet, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västmanland.
Det har pågått en utredning kring bisysslor gällande XY, hur kommer det sig då att man ändå ingår ett nytt avtal?
– Jag fick ta del av den utredningen nu under hösten. Den handlar om bisysslor och där har vi tagit konsekvenser av det som utredningen kommer fram till och vi har agerat utefter rapportens innehåll. Vi har sett ett behov av att förstärka informationen kring de regler som gäller kring bisysslor, så att vi får en bättre efterlevnad kring de regler vi faktiskt har.
– Men det berör våra medarbetare, det berör inte XY som deltar i en upphandling. Det är två olika saker, jag kan förstå att det utifrån kan se ut så men det är det egentligen inte.
Men de här läkarna tillåts alltså jobba på regionen och i sitt eget vårdbolag dit regionen skickar patienter?
– Nej, man kan inte äga ett företag som levererar vård till oss, det är inte förenligt med reglerna kring bisysslor. Det slås fast i rapporten. Då följer vi det och säger att ”det här kommer inte längre att vara förenligt med bisysslor. Den bisysslan måste ni avveckla”. Hur de väljer att hantera den informationen är inte upp till mig, men det är framfört.
Men nu är det stopp för den bisysslan, förklarar Lars Almroth.
– Jag fick kännedom om rapporten i höstas och den initierades innan jag kom. När jag fick kännedom om den agerade jag utefter den. Sedan har regionen en gång i tiden beviljat en bisyssla till de här personerna, och då har vi också ett ansvar eftersom vi en gång sagt att det här är okej. Vi har ett ansvar för vi har gjort fel, de har inte gjort något fel. Så det går inte att avveckla bisysslan från en dag till en annan.
Att lokalerna inte varit anpassade för vård är något som Lars Almroth inte hört tidigare.
– Jag har inte fått till mig det här tidigare så jag får ju utrycka mig på ett generellt plan. Vi förutsätter att de som ingår avtal med oss har allting i sin ordning, jag får återkomma med detaljer om hur vi kontrollerar, för det gör vi naturligtvis, säger han.
Från och med 2 januari i år har lokalerna ett tillfälligt bygglov som sträcker sig till maj 2026. I och med det får de bedriva vård i lokalerna från det datumet.
Eftersom lokalerna gjordes om från kontorslokaler till vårdlokaler redan 2015, då av en annan klinik som huserade i lokalen, kan Västerås stad inte kräva någon typ av böter för att lokalen har använts till något den inte är avsedd för.”
Övrigt
Artikeln publicerades under vinjetten ”Ingreppsfusket”.
Anmälan
Företaget framförde i huvudsak följande.
VLT hade publicerat icke kontrollerade uppgifter som del av en ren häxjakt. Tidningen hade inte tagit kontakt med berörda i XY Kirurgi före publiceringen.
Företaget förstod inte varför artikelns vinjett var ”Ingreppsfusk”. Det framgick inte vad XY Kirurgi påstods fuskats med och det kommenterades inte i artikeln. Företaget hade inget gemensamt med Klinik E.K, mer än att man delade lokaler. Vidare skrev tidningen först att dessa lokaler inte var godkända. Det var de, vilket man sedan också skrev sist i artikeln. Trots det ställde tidningen frågor om detta till Lars Almroth.
I stort sett alla doktorer hade bisysslor. I artikeln hänvisade man till en rapport som endast var ett utkast, den var ej diarieförd och inte ens berörda hade fått del av den. Företaget förstod inte hur den kunde hamna i tidningen.
Slutligen stämde det inte att patienter hade skickats till det egna vårdbolaget. Rätt var att patienter skickats genom vårdgarantienheten.
Medieombudsmannens bedömning
MO:s primära uppgift är att pröva om en enskild person orsakats en oförsvarlig
publicitetsskada. Vad gäller anmälningar från företag (juridiska personer) är MO:s prövning emellertid begränsad till frågan om rättelse eller genmäle, det vill säga en uppföljande publicering.
Om företaget fått hård kritik men inte fått möjlighet att bemöta den, eller om det förekommer ett allvarligt faktafel som inte rättats, kan företaget ha rätt till en uppföljande publicering i form av till exempel ett genmäle eller en rättelse. Detta förutsätter normalt sett att den juridiska personen hört av sig till mediet och begärt en sådan uppföljning utan att ha fått ett tillfredsställande svar. I de fallen kan MO pröva om mediet har haft en medieetisk skyldighet att publicera uppföljningen.
Ovan betyder alltså att om anmälare som är juridiska personer har invändningar mot vad en tidning skrivit, bör anmälaren i första hand kontakta tidningen med en begäran om rättelse eller genmäle. Det framgår inte i anmälan att detta gjorts.
MO kan därför i detta läge inte vidta några ytterligare åtgärder med anledning av anmälan. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och vidhållit vad som framförts till MO. Härutöver har anmälaren framfört att bisysslan godkänts av regionen för perioden 2021–2024 samt att artikeln orsakat en betydande publicitetsskada.
Tidningen har framfört att den anser att den agerat pressetiskt korrekt.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Vestmanlands Läns Tidning.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Göran Collste, Gertrud Åström, Anders Forkman och Karin Johannesson representerande allmänheten.
Dessutom har Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, och Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, varit närvarande vid ärendets behandling.