Vinklad artikel om “Bellas vänner” klandras

maj 24 2005


Exp nr 50/2005 Västerbottens-Kuriren



Ensidig vinkling och bristfällig redovisning av den rättsliga processen orsakade anmälaren en oacceptabel publicitetsskada.


Publiceringarna

Den 26 mars 2004 publicerade Västerbottens-Kuriren en artikel om den feministiska kulturföreningen Bellas Vänner. Ett läger som föreningen skulle anordna för sexuellt utnyttjade flickor hade ställts in. Lägret blev istället en privatkurs med två utsatta tonårsflickor. Föreningens ordförande, en medarbetare samt A (namngiven) hade tagit med sig två flickor och givit dem en traumabehandling på annan plats. De hade bott på olika platser, bl.a. hos svenska och utländska kvinnojourer. En stor del av tiden hade använts till social träning.

Den 27 mars 2004 var rubriken på första sidan “De låste in mig på resan Utsatt flicka berättar själv – polisanmäler efter Bellas vänners läger”. Inne i tidningen fanns en artikel med rubriken “Polisanmälda för kidnappning Läger med Bellas vänner skräckupplevelse för utsatt flicka”. I artikeln intervjuades Maria (fingerat namn). Ordföranden i föreningen, en medarbetare till henne samt A hade uppgett att Maria och den andra flickan var utsatta för hot. De hade därför flytt från Umeå. I tre och en halv vecka pågick skräckresan, i Sverige och Norge. Hon hade låsts in och inte tillåtits att ringa fritt. Hon ville hela tiden åka hem men när hon sa det blev de arga. När den medarbetare som vaktat Maria lämnade sällskapet fick hon följa med en norsk kvinna. De skulle åka till Danmark men i samråd med den kvinnan tog hon kontakt med rikskriminalen och åkte därefter hem. Hon var till en början rädd för att föreningsmedlemmarna skulle komma och hämta henne. De hade haft knivar och tabletter och hon var mer rädd för dem än för det uppgivna hotet.

I artikeln påpekades att Marias berättelse på flera punkter skilde sig från den projektredovisning som föreningens ordförande hade lämnat. Tidningen hade upprepade gånger försökt att nå A på det nummer hon hade uppgett. Vid ett tillfälle hade hon ringt upp chefredaktören och uppgett att gårdagens artikel innehöll felaktigheter. Hon hade dock inte konkretiserat felen.
I anslutning till artikeln fanns en bakgrundsbeskrivning. Där fanns också en redogörelse för innehållet i den rapport som lämnats till kommunen.

Den 1 april 2004 publicerade Västerbottens-Kuriren ett genmäle från A med rubriken “Påståendena saknar helt sanningshalt”. Bl.a. uppgav A att hon inte lyckats få fram någon anmälan mot sig när det gällde kidnappning. Genmälet kommenterades av den reporter som hade skrivit artiklarna.

Den 2 april 2004 rapporterade tidningen att förundersökningen med anledning av polisanmälan från den flicka som tagits med från föreningens läger hade lagts ned den 19 mars 2004. Åklagaren uppgav att uppgifterna inte var tillräckligt starka för att hålla för åtal och fällande dom. Flickan uppgav att hon skulle överklaga beslutet. Hon hade jättemånga starka vittnen kvar.

Anmälan

A anmälde genom ombud publiceringarna den 26 och den 27 mars samt den 2 april till Allmänheten Pressombudsman (PO).

Bl.a. ansåg hon att hon i artikeln den 27 mars 2004 felaktigt utpekades som skyldig till allvarlig brottslighet. Uppgifterna var endast baserade på en anmälan från den unga flickan. Att publicera A:s namn i det sammanhanget var helt oacceptabelt från pressetisk synpunkt. Uppgifterna publicerades därtill efter det att förundersökningen redan hade lagts ned. Det redovisades inte. När tidningen publicerade uppgiften om att förundersökningen hade lagts ned fick målsäganden upprepa anklagelserna vilket förstärkte publicitetsskadan. Tidningens artiklar hade allvarligt skadat hennes verksamhet som frilansjournalist. Tidningen hade vidare trots att parterna kommit överens om den exakta utformningen ändrat i A:s text.

Tidningens yttrande till PO

Tidningen anförde i yttrande till PO bl.a. att såväl föreningen Bellas Vänner som A var väl kända bland Västerbottens-Kurirens läsare. Det fanns alltså ett starkt allmänintresse att berätta om deras förehavanden. Det fanns också skäl att publicera A:s namn. Artikeln den 27 mars gav den unga flickans version. Hon hade själv kontaktat tidningen och ville berätta om händelserna. I den intilliggande artikeln återfanns A:s version. Polisen hade bekräftat att det pågick en förundersökning. När tidningen fick besked om att den hade lagts ned rapporterades den om detta.

A fick sitt genmäle publicerat med strykningar av uppgifter som beskyllde en annan person för oegentligheter och en hänvisning till hennes hemsida.

Anmälarens kommentarer

I tidningens yttrande berördes inte själva kärnfrågan, nämligen om det var pressetiskt acceptabelt att publicera ytterligt allvarliga brottsmisstankar om namngivna personer enbart baserade på uppgifter från någon som har givit in en polisanmälan. Det förhållandet att den unga kvinnan själv hade kontaktat tidningen och velat berätta sin historia borde ha manat till än större eftertanke.

PO:s bedömning

I beslut den 7 december 2004 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd såvitt gällde artikeln den 27 mars 2004 med följande motivering:

Publiceringen den 27 mars 2004 innehöll allvarliga brottsanklagelser som riktades mot anmälaren. De byggde helt på uppgifter från den kvinna som hade gjort polisanmälan. Anklagelserna har fått stå oemotsagda. Vid tidpunkten för publiceringen hade den inledda förundersökningen dessutom redan lagts ned varför uppgifterna var, om inte felaktiga, så i vart fall ofullständiga.

Även om en brottsanklagelse med anknytning till anmälarens yrkesverksamhet har ett icke obetydligt allmänintresse så har publiceringen genom den ensidiga vinklingen och den bristfälliga redovisningen av den rättsliga processen orsakat A en oacceptabel publicitetsskada. Det förhållandet att tidningen därefter rapporterat om åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen gottgör inte den skadan. Som anmälaren har framhållit har den kvinna som gjort polisanmälan dessutom i det sammanhanget återigen fått framföra sin uppfattning att hon hade utsatts för brott. Västerbottens-Kuriren bör därför klandras för brott mot god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen i publiceringen den 27 mars 2004 åsidosatt mot god publicistisk sed.