Så här fungerar processen hos Medieombudsmannen – från att en anmälan kommer in tills slutgiltigt beslut fattas i Mediernas Etiknämnd, och hur eventuellt klander ska hanteras av det anmälda mediet.
Anmälan kommer in
Inledningsvis tittar Medieombudsmannen på om förutsättningarna för att kunna pröva ärendet är uppfyllda. Anmälan måste ha gjorts inom tre månader från publicering. Mediet som är anmält måste vara ansluten till det medieetiska systemet, och anmälaren måste vara personligen berörd och på något sätt utpekad i publiceringen. Om de formella kriterierna är uppfyllda så inleder Medieombudsmannen en utredning. Är de inte det så skrivs ärendet av.
För företag och organisationer (juridiska personer) gäller särskilda regler. I de fallen prövar MO endast den eventuella rätten till rättelse eller genmäle, det vill säga uppföljande publicering. Det handlar om fall där en juridisk person fått utstå allvarlig kritik utan att få komma till tals, alternativt att skadliga felaktigheter, som mediet inte korrigerat, publicerats.
2MO utreder
Medieombudsmannen ska utreda om den som anmält utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Ibland inleds en skriftväxling för att MO ska få underlag för sitt beslut. Den innebär att det anmälda mediet får yttra sig över anmälan, och anmälaren får i sin tur yttra sig över mediets svar, och så vidare. Skriftväxlingen pågår tills MO anser att det finns underlag för att fatta beslut.
För att avgöra om anmälaren utsatts för en skada utreds allmänintresset av publiceringen, det vill säga allmänhetens rätt till insyn till insyn i vissa frågor. Vidare utreds om personen har en sådan ställning i samhället att hon eller han måste tåla granskning samt om anmälaren fått möjlighet att bemöta kritiska uppgifter. MO avgör inte vad som är sant eller falskt i en publicering, men tittar på om mediet haft underlag (belägg) för att publicera uppgifterna.
Som bas för prövningen hos MO finns Publicitetsreglerna – de etiska riktlinjer som mediebranschen själv dragit upp. Reglerna är inte exakta utan ska mer ses som ett ramverk, eller principer som svenska medier har att förhålla sig till.
3MO fattar sitt beslut
Om Medieombudsmannen anser att anmälaren utsatts för en skada som inte kan försvaras föreslår MO att mediet ska klandras – då går ärendet vidare till Mediernas Etiknämnd för slutgiltigt avgörande.
Alternativt anser MO att mediet inte ska klandras – då får anmälaren Medieombudsmannens beslut skickat till sig med möjlighet att inom en månad överklaga det till Mediernas Etiknämnd.
4Mediernas Etiknämnd avgör slutgiltigt
Det är Mediernas Etiknämnd (MEN) och inte MO som avgör om mediet ska klandras. MEN består av representanter från allmänheten, medierna och leds av erfarna domare.
Nämnden prövar även MO:s friande beslut, om anmälaren valt att överklaga.
Vid klander väljer nämnden tre olika nivåer av allvarlighetsgrad:
- Om mediet åsidosatt god publicistisk sed
- Om mediet brutit mot god publicistisk sed
- Om mediet grovt brutit mot god publicistisk sed
Om mediet klandras
Om MEN klandrar måste mediet publicera det uttalande som nämnden skriver. Det ska ske skyndsamt och på väl synlig plats. Etermedier ska på samma sätt läsa upp en sammanfattning av klandret i motsvarande sändning som där den klandrande publiceringen skedde.
Nämndens beslut skickas även ut till beslutsprenumeranter samt publiceras på MO:s sajt. Vid friande beslut anonymiseras anmälaren. Vid klander får anmälaren avgöra om hen vill vara anonym eller inte.
Klandrat medium ska också betala en expeditionsavgift på 13 000 eller 32 000 kronor beroende på storlek. Pengarna används för att delfinansiera det medieetiska systemet.
Tanken med processen är att den person som utsatts för en skada får upprättelse genom publiceringen av klandret – ett slags erkännande att man utsatts för en skada. Något skadestånd eller motsvarande utgår inte.
Här kan du läsa mer om vad som gäller för medier som är anslutna till det medieetiska systemet.