Det är inte Medieombudsmannen utan representanter från medierna, allmänheten och några erfarna domare som i slutändan avgör om en publicering ska klandras eller inte.
Vad gör Mediernas Etiknämnd?
När Medieombudsmannen fattat beslut om att medieföretag bör klandras så går ärendet automatiskt vidare till Mediernas Etiknämnd (MEN). Det heter att MO hänskjuter beslutet till MEN för slutgiltigt avgörande.
Om MO fattar beslut att fria en publicering så kan den som anmält överklaga saken till Mediernas Etiknämnd som slutgiltigt avgör även den frågan.
Vilka sitter i Mediernas Etiknämnd?
Nämnden består av representanter från medierna samt allmänheten och leds av erfarna domare. Totalt är det 32 personer i nämnden:
- 4 är jurister med gedigen domarerfarenhet. De utses av Medieetikens Förvaltningsorgan – den styrelse som förvaltar det medieetiska systemet.
- 16 representerar medierna och utses av det medieetiska systemets huvudmän (Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, SR, Sveriges Tidskrifter, SVT, Tidningsutgivarna, TV4 och UR).
- 12 representerar allmänheten och utses av chefsJO tillsammans med Sveriges advokatsamfunds ordförande.
Namn på samtliga ledamöter i Mediernas Etiknämnd hittar du här.
Hette det inte Pressens Opinionsnämnd förut?
Jo, Pressens Opinionsnämnd har funnits sedan 1916, men 2020 bytte nämnden namn. Anledningen var att etermedier med tillhörande sajter blev en del av det medieetiska systemet, och därför ansågs ”press” inte längre vara en rättvisande benämning.
Hur fungerar ärendegången hos Mediernas Etiknämnd?
När MO fattat beslut och föreslagit klander går saken vidare till Mediernas Etiknämnd. Mediet och anmälaren har möjlighet att yttra sig även inför beslut i nämnden.
Detsamma gäller om MO friat mediet och den som anmält valt att överklaga saken.
Nämnden sammanträder cirka tolv gånger per år – oftast uppdelad i två ”lag” med två ordförande och som mest 14 ledamöter per möte. Aktuella ärenden – hänskjutningar (klander) och frianden från MO behandlas. Nämnden tar del av MO:s beslut, av skriftväxlingen och av aktuella publiceringar innan beslut fattas.
Om nämnden klandrar kan den göra det i tre nivåer:
- Besluta att mediet åsidosatt god publicistisk sed (den mildaste formen av kritik).
- Besluta at mediet brutit mot god publicistisk sed (den vanligaste formen av kritik)
- Besluta att mediet grovt brutit mot god publicistisk sed (den allvarligaste formen av kritik).
De flesta beslut fattas i enighet men ibland kan ledamöter som inte håller med om beslutet särskriva sig och i beslutet förklara varför de är av en annan uppfattning än majoriteten.
Och vad händer efter nämndens beslut?
Alla beslut i nämnden offentliggörs på Medieombudsmannens hemsida. Anmälare får där välja om de vill vara anonyma eller inte.
Klandrat medieföretag måste publicera ett uttalande om beslutet samt betala en expeditionsavgift på 13 000 eller 32 000 kronor beroende på storlek. Pengarna används för att delfinansiera det medieetiska systemet. Stadgarna för Mediernas Etiknämnd finns att läsa här.
Mer om hur medier som blir klandrade ska agera finns att läsa här.