Fagersta-Posten klandras för spekulationer kring att en släktfejd kunde ligga bakom ett misstänkt mord. Mediernas Etiknämnd anser att spekulationerna och redogörelsen för omständigheterna kring fejden tillfogat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

Fagersta-Posten, exp. nr. 36/2020, dnr. 19350

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Fagersta-Posten för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 28 oktober 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) [1] ett ärende avseende en anmälan mot Fagersta-Posten till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Fagersta-Posten publicerade under perioden från och med den 30 juli 2019 till och med den 5 augusti 2019 ett flertal artiklar om ett misstänkt mordfall. Pub­liceringar skedde både på tidningens webbplats, fagersta-posten.se, och i den tryckta utgåvan av tidningen.

Nätpubliceringar

Stor polisinsats under natten i [ort angiven] – två personer anhållna för misstänkt mord (tisdagen den 30 juli)

En större polisinsats pågick under kvällen och natten i [stadsdel och ort angivna]. Två personer var anhållna för misstänkt mord.

Polisen larmades om händelsen strax före kl. 19. Under kvällen gjordes en tek­nisk undersökning och vittnen förhördes.

Enligt uppgifter från Aftonbladet var det en kvinna som hittats död med miss­tänkta strypskador. Kvinnan skulle ha hittats död i en lägenhet i [ort angiven], men polisen ville under natten inte kommentera de uppgifterna.

Enligt polisen skulle de anhöriga vara underrättade.

Efter utredningsarbetet fattade jouråklagaren beslut om att anhålla två personer misstänkta för mord. De gripna och anhållna skulle enligt uppgifter vara skäligen misstänkta för mord, som var den lägre misstankegraden. Vid 09.30-tiden med­delade polisen att personerna var fortsatt anhållna.

I anslutning till artikeln publicerades en bild. På bilden syntes en polisbil och poliser som undersökte en mörkfärgad bil på en gata i ett husområde. Registre­ringsnumret på bilen kunde inte utläsas.

Misstänkta mordet i [ort angiven]: Flera personer togs in till förhör – två greps senare på polisstationen: ”En intensiv utredning pågår” (onsdagen den 31 juli)

Polisens presstalesperson intervjuades på telefon om händelsen i ett filminslag. Av intervjun framgick att två personer var anhållna. Ambulans hade först kommit till platsen i [stadsdelen] och därefter tillkallades polis. Området var fortfarande avspärrat.

Bilden från gatan med polisens undersökning av bilen visades igen. Vidare fanns en bild på en ytterdörr i ett trapphus. På dörren hade polis satt upp tejp med text om att platsen var avspärrad. På dörren hängde också en prydnadskrans. Något namn syntes inte på dörren.

Man och kvinna anhållna misstänkta för mord – båda nekar till brott (den 31 juli)

Det framgick att det misstänkta mordet hade skett i en bostad i [stadsdelen]. Två personer, en man och en kvinna, hade anhållits skäligen misstänkta för mord – den lägre misstankegraden. Mannens och kvinnans försvarare sade att deras klienter nekade till brott. Åklagaren sade att flera personer hade hörts och skulle fortsätta att höras kring händelsen. Man sökte även fler vittnen.

Bilden på ytterdörren i trapphuset och en beskuren version av gatubilden visades.

Misstänkta mordet lämnar grannarna i chock: ”Fruktansvärt – jag blir alldeles knottrig” (den 31 juli)

En man och en kvinna satt anhållna för det misstänkta mordet i [stadsdelen] på tisdagskvällen. Hos grannarna i området dröjde sig ett obehag kvar efter den stora polisinsatsen.

Det var lugnt i [stadsdelen] på onsdagsförmiddagen. Inga spår syntes efter går­dagens stora polisinsats i bostadsområdet. Polisavspärrningarna var borttagna. Grannarna berättade däremot om tisdagskvällens tumult för tidningen.

En granne berättade att polisen hade ringt på hos henne efter kl. 21 och undrat om hon visste något om händelsen, men det gjorde hon inte.

Ett annat grannpar berättade för tidningens utsände om hur allt började med att ambulans kom till platsen. Sedan hade anhöriga kommit springande. Det hade också kommit fyra polisbilar. Då hade de förstått att ”det var illa”. Poliserna hade intervjuat flera personer utanför fastigheten.

Tidningen frågade: Hur går tankarna efter händelsen?

”– Det är fruktansvärt, jag blir alldeles knottrig. Väldigt otrevligt”, sade frun.

Bilden på den avspärrade dörren i trapphuset visades igen.

Utdragen släktfejd kan ligga bakom misstänkta mordet i [ort angiven] (den 31 juli)

Det misstänkta mordet på en äldre kvinna på [väg angiven] i [ort angiven] kunde vara den yttersta konsekvensen av en lång och utdragen släktfejd mellan hennes barn.

Vid 02.30-tiden natten till onsdagen beslutade nämligen jouråklagaren att anhålla den döda kvinnans ena dotter och hennes make, skäligen misstänkta för mord, alltså på den lägre misstankegraden.

Utanför den döda kvinnans bostad visade polisen stort intresse för en bil, en bil som ägdes av det nu anhållna paret.

Fejden mellan den döda kvinnans barn hade pågått till och från ända sedan 1990-talet. I januari 2012 avled den äldre kvinnans make, tillika pappan till de tre bar­nen. Kort därefter inkom till tingsrätten en begäran om förordnade av en boutred­ningsman med de två yngsta syskonen som sökande och den äldsta systern som motpart. Den senare motsatte sig en boutredningsman med hänvisningar till att allt var klart hur kvarlåtenskapen skulle fördelas.

I maj 2014 drabbade de båda systrarnas respektive män samman i [ort angiven], en historia som utmynnade i att den nu anhållne mannen dömdes till villkorlig dom och böter för misshandel.

Av domen framgick att syskonens interna fejd pågått sedan 1990-talet men att det blåstes nytt liv i osämjan när pappan gick bort och tvisten om arvet inleddes.

Den nu anhållne mannen skulle ha bland annat ha tagit strupgrepp på sin svåger.

De båda anhållna fanns på plats när först ambulans och senare polisen anlände till den äldre kvinnans lägenhet strax innan kl. 19 under gårdagen (på tisdagen). Båda togs med till förhör och anhölls.

De ovan nämnda bilderna återkom även i denna publicering.

Misstänkta mordet i [ort angiven]: Kvinnan och mannen har släppts (torsdagen den 1 augusti)

Mannen och kvinnan, som anhållits skäligen misstänkta för mordet på den äldre kvinnan i [stadsdelen], släpptes under onsdagskvällen. Det första dygnets utred­ningsarbete hade inte stärkt misstankarna mot personerna och åklagaren tog där­för beslutet att släppa dem.

Enligt kvinnans försvarsadvokat var misstankarna inte avskrivna än.

”– Det som har skett är att åklagaren har hävt beslutet att personerna ska sitta anhållna. Men jag förväntar mig att brottsmisstankarna ska skrivas av inom den närmaste tiden”, sade advokaten.

Mannen och kvinnan anhölls enligt den lägre misstankegraden under natten till onsdagen och de hade nekat till brott.

Eftersom misstankarna inte hade stärkts, var det oproportionerligt att mannen och kvinnan skulle sitta fortsatt frihetsberövade, sade åklagaren.

Misstankarna kvarstod och enligt åklagaren arbetade polisen fortfarande efter teorin att det var ett brott som låg bakom kvinnans dödsfall.

Misstänkta mordet i [ort angiven] – polisen avskriver brott (fredagen den 2 augusti)

I nätartikeln rapporterades att polisen under fredagen skrev på sin hemsida att det preliminära obduktionsprotokollet visade att det inte fanns någon misstanke om brott i samband med dödsfallet. Samtliga misstankar om brott avskrevs.

”– Det är inte mycket mer än så vi vet i nuläget. Brottsmisstankarna kvarstår inte utan kvinnan har dött av naturliga orsaker”, sade en polisinspektör till tidningen.

Publiceringar i den tryckta utgåvan av Fagersta-Posten

Publiceringarna i den tryckta utgåvan av Fagersta-Posten skedde efter att paret släppts den 31 juli.

På Fagersta-Postens förstasida, fredagen den 2 augusti, publicerades gatubilden från bostadsområdet där poliserna undersökte en mörkfärgad bil. Ovanför bilden fanns vinjetten Mordet i [ort angiven]. Under bilden hänvisades till publice­ringen inne i tidningen: En äldre kvinna hittades i tisdags död, misstänkt mördad, i en bostad i [stadsdelen]. Vidare fanns på förstasidan rubriken Bitter släktfejd kan ligga bakom mord.

Inne i tidningen fanns tre artiklar med rubrikerna:

  • Mordmisstänkta har släppts (artikelns innehåll motsvarade nätpublice­ringen Misstänkta mordet i [ort angiven]: Kvinnan och mannen har släppts).
  • Grannarna i chock: ”Det är fruktansvärt” (som motsvarade nätartikeln Misstänkta mordet lämnar grannarna i chock: ”Fruktansvärt – jag blir alldeles knottrig”).
  • Utdragen släktfejd kan ligga bakom (som motsvarade nätpubliceringen Utdragen släktfejd kan ligga bakom misstänkta mordet i [ort angiven]).

Vidare publicerades bilden på ytterdörren till lägenheten i trapphuset.

Måndagen den 5 augusti rapporterades i den tryckta utgåvan om att brottsmiss­tankarna avskrivits i en artikel med rubriken Polisen avskriver misstänkt mord.

Anmälan

Den man som suttit anhållen misstänkt för brott anmälde publiceringarna till Allmänhetens Pressombudsman, PO.

I anmälan anförde han att tidningen hade publicerat bild på hans och hans hustrus bil. Detta hade skett redan i nättidningen, så att människor kunde åka dit och ta reda på registreringsnumret på bilen. Därmed var hans och hans hustrus namn ”ute på stan”.

Det var då ett misstänkt mord men visade sig vara en naturlig död.

Mannen och hans hustru släpptes på onsdagen den 31 juli. Fagersta-Posten publicerade dock hela reportaget i den tryckta tidningen på fredagen den 2 augusti. Tidningen hade haft all tid i världen att ta bort de snaskiga spekula­tionerna.

Parets son hade påtalat felaktigheter till den ansvarige utgivaren redan på ons­dagen, men han nonchalerade det och publicerade ändå.

Mannen uppmärksammade i sin anmälan särskilt förstasidan i den tryckta ut­gåvan av tidningen den 2 augusti med rubriken Bitter släktfejd kan ligga bakom mord.

Tidningens yttrande

Fagersta-Posten svarade genom ansvarig utgivare Daniel Nordström.

Utgivaren anförde att publiceringarna handlade om ett fall där mord misstänktes initialt. Misstankarna avskrevs emellertid relativt snabbt och utredningen visade att det inte fanns något brott bakom dödsfallet.

Vid den här typen av händelser rapporterade tidningen fortlöpande om utveck­lingen. För att få en fullständigt korrekt bild borde man därför se alla publice­ringar som en helhet.

Där hade tidningen hela tiden följt händelseutvecklingen och var också snabb med att rapportera när det inte längre fanns några brottsmisstankar.

Utgivaren uppfattade, som det framstår av yttrandet, att kritiken särskilt gällde artikeln om släktfejden. Han anförde att när den skrevs fanns just de misstankar tidningen berättat om.

Det stämde att anhöriga var i kontakt med utgivaren efter att tidningen hade pub­licerat artikeln. Det stämde också att han inte fann skäl att ändra eller avpublicera artikeln.

Även om de anhållna släpptes fanns misstankarna kvar även när fredagstidningen publicerades.

Att det inte längre fanns några misstankar hade tidningen rapporterat om både i tidningens nätupplaga och i den tryckta utgåvan.

När det gällde bilden på bilen var registreringsnumret maskerat i alla publice­ringar.

PO:s bedömning

Det finns ett allmänintresse av att rapportera om misstänkta allvarliga brott, som mord, även om rättsprocessen befinner sig i ett tidigt skede. Händelserna bör skildras på ett neutralt faktaunderbyggt sätt och spekulationer bör undvikas då de kan skada omskrivna personer. Det är också av vikt att snabbt rapportera om misstankarna skrivs av.

Särskilt i ett sådant tidigt skede finns det också all anledning för tidningen att iaktta stor försiktighet och noggrant överväga frågan om utpekande av eventuella misstänkta. Det gäller även vid lägre misstankegrader.

I detta fall kan konstateras att rapporteringen om de misstänkta personerna skedde på ett mycket tidigt stadium. Dödsfallet skedde på tisdagen, de anhölls natten mot onsdagen och släpptes senare på onsdagskvällen. Det var inte klarlagt om det rörde sig om ett mord eller ett naturligt dödsfall.

Rapporteringen i nättidningen om dödsfallet, polisingripandet samt att de anhåll­na misstänktes och släpptes är acceptabel från pressetisk utgångspunkt. Nättid­ningen rapporterade också snabbt om när misstankarna avskrevs och det var klar­lagt att det rörde sig om ett naturligt dödsfall. (Även i den tryckta utgåvan rapporterade tidningen så snart det var möjligt om att brottsmisstankarna av­skrevs.) Inte heller nätartikeln där tidningen intervjuade grannarna är av den arten att den föranleder klander.

Vid bedömningen beaktas att tidningen initialt var återhållsam med utpekande uppgifter. Bilderna från trapphuset och gatubilden från bostadsområdet var rela­tivt neutrala. Registreringsnumret syntes inte på den mörkfärgade bilen som undersöktes av polisen. Det framgick att dödsfallet hade skett i [stadsdel och ort angivna].

Det skedde dock en större polisinsats på platsen, även ambulans kom dit och om­rådet spärrades av. Polisen förhörde människor på plats och grannar. Saken måste ha väckt stor uppmärksamhet. För grannskapet och människor i kvinnans omgiv­ning måste det snart ha stått klart vem den döda kvinnan var.

Genom artikeln i nättidningen Utdragen släktfejd kan ligga bakom misstänkta mordet i [ort angiven] vidgades också utpekandet såvitt avsåg de misstänkta. I artikeln angavs även gatunamnet där händelsen inträffat. Det redogjordes också för släktskapsförhållandet mellan den döda kvinnan och de misstänkta. Den gripna kvinnan var en av två döttrar till den döda kvinnan och den misstänkta mannen hennes make. Det framgick också att dessa anhöriga hade varit på plats när ambulans och polis anlände. Vissa personer i deras omgivning borde vid den tidpunkten också ha känt till polisingripandet mot dem.

PO:s bedömning är att uppgifterna sammantagna, med hänsyn till artikeln om släktfejden, var tillräckliga för att peka ut de misstänkta för en viss krets.

Vid denna tidpunkt, då de misstänkta endast var anhållna och då det inte ens var klarlagt att det rörde sig om ett mord, spekulerade tidningen kring om det var en utdragen släktfejd som kunde ligga bakom det misstänkta mordet. Tidningen redogjorde även för fejden. I det sammanhanget lämnades också uppgift om att den misstänkte mannen dömts för misshandel till villkorlig dom och böter sedan han drabbat samman med sin svåger. Mannen skulle bland annat ha tagit strup­grepp på svågern.

Dessa spekulationer om bakgrunden och släktfejden var kränkande för anmälaren och inte motiverade i sammanhanget, särskilt inte i detta tidiga skede av proces­sen.

Kvinnan och mannen släpptes också på onsdagskvällen. Parets son kontaktade utgivaren och kritiserade publiceringarna. Som PO förstår saken riktades kritiken särskilt mot artikeln om släktfejden.

I detta skede när de anhållna släppts eftersom misstankarna mot dem inte stärkts, borde tidningen i än högre grad övervägt vilken publicitetsskada som skulle kunna tillfogas de omskrivna genom publiceringar.

Efter kontakten med parets son, på fredagen, publicerade tidningen på sin första­sida i den tryckta utgåvan rubriken Bitter släktfejd kan ligga bakom mord. I vinjetten stod Mordet i [ort angiven]. I en hänvisning på förstasidan framgick att det rörde sig om ett misstänkt mord.

Inne i tidningen publicerades bland annat artikeln där grannar intervjuats. I den stod det felaktigt kvar att de misstänkta satt anhållna. Det framgick emellertid av en intilliggande artikel att paret hade släppts. Eftersom det korrekta förhållandet framkom ger denna brist inte tillräckliga skäl för pressetisk kritik.

Däremot publicerades åter artikeln om att en släktfejd kunde ligga bakom det misstänkta mordet. De för anmälaren kränkande spekulationerna framfördes således igen. Detta vid en tidpunkt då de anhållna släppts, då misstankarna inte stärkts och då det inte heller fastslagits att det rörde sig om ett mord. Det har orsakat anmälaren en beaktansvärd publicitetsskada.

Sammanfattningsvis: Rapporteringen ligger huvudsakligen inom ramen för god publicistisk sed. Spekulationerna kring att en släktfejd kunde ligga bakom det misstänkta mordet och redogörelsen för omständigheterna kring fejden, var emellertid inte motiverade av allmänintresset och tillfogade anmälaren en oför­svarlig publicitetsskada. Kritiken gäller både nätpubliceringen och den tryckta utgåvan av tidningen. Men särskilt att tidningen upprepade uppgifterna i den tryckta tidningen och därvid även uppmärksammade saken med rubrik på första­sidan. Vid en tidpunkt då de misstänkta släppts eftersom misstankarna inte hade stärkts.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Varken tidningen eller anmälaren har yttrat sig i sak i nämnden.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar PO:s bedömning att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

[1] Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.

Torsås-Posten klandras för påstående om mobbning
VLT klandras för artikel om skolbråk