​Medieetikens historia

Den långtgående yttrande- och tryckfrihet vi har i Sverige lägger ett mycket stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner på tidningar och andra medier. Friheten måste användas med mycket stor omsorg. Därför är det viktigt att pressen har sina egna etiska regler, utöver lagarna.

År 1916 beslöt pressens organisationer att inrätta en hedersdomstol, Pressens Opinionsnämnd. Syftet var att kunna lösa konflikter mellan tidningar och tidningar och dess läsare. Den som blivit illa behandlad skulle få upprättelse genom nämndens beslut. 

1923 antog Publicistklubben publiceringsregler som rekommenderade tidningar att inte namnge brottslingar som fått villkorlig dom. 1933 vidgades reglerna till att till exempel även gälla försiktighet vid sexualbrott och självmord.1969 reformerades PON. Tidigare hade den bara bestått av pressfolk, men nu kom det även in representanter för allmänheten. Samma år inrättades också Allmänhetens Pressombudsman. Bakgrunden till denna förstärkning av det pressetiska systemet står bland annat att söka i den sensationsjournalistik som uppkommit efter andra världskriget och som innebar att det fanns ett större behov av – och även ett politiskt tryck för – att skapa ett starkare skydd för enskilda.

Till Pressombudsmannens 50-årsjubileum 2019 utgavs boken I pressetikens tjänst av Torbjörn von Krogh. Boken finns att ladda ner här: PO 50 historia digital

År 2009 togs initiativ till att utvidga det medieetiska systemet till att också omfatta etermedier och bli mer teknikoberoende. Det tog 10 år av utredningar och förhandlingar. 2019 bildades en organisation för ett nytt utvidgat medieetiskt system. Det innebar att Pressombudsmannen bytte titel till Medieombudsmannen och att granskningen av medierna blev mer heltäckande och lättare att förstå.

På ett möte med företrädare för branschorganisationer, medieföretag, Journalistförbundet och Publicistklubben instiftades i september 2019 Medieetikens Förvaltningsorgan. Bakom det anonyma namnet ryms en viktig utvidgning och efterlängtad förändring för granskningen av medierna. 

Den nya Medieombudsmannen prövar mediers publiceringar när det gäller den enskildes integritet, oberoende av publiceringsplattform, det vill säga även radio- och tv-sändningar och etermediers webbpubliceringar.

Huvudmän för det nya utvidgade systemet är TU-medier i Sverige, Sveriges Tidskrifter, SVT, SR, UR, TV4, Journalistförbundet och Publicistklubben. Det nya systemet vilar samtidigt på en över hundra år gammal tradition av publicistisk självreglering genom Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd.