Från anmälan till beslut – så går det till


Så här fungerar processen hos Medieombudsmannen – från att en anmälan kommer in tills slutgiltigt beslut fattas i Mediernas Etiknämnd, och hur eventuellt klander ska hanteras av det anmälda mediet.

1

Anmälan kommer in

Inledningsvis tittar Medieombudsmannen på om förutsättningarna för att MO ska kunna pröva ärendet är uppfyllda. Publiceringen måste ha skett inom tre månader från att anmälan kom in. Mediet som är anmält måste vara anslutet till det medieetiska systemet, och anmälaren måste vara personligen berörd och på något sätt utpekad i publiceringen. Är dessa kriterier inte uppfyllda skrivs anmälan av (MO kan också pröva företag och organisationers rätt att få en rättelse eller ett genmäle publicerat).

Om de formella kriterierna är uppfyllda så inleder Medieombudsmannen en utredning.

2

MO utreder

Medieombudsmannen ska utreda om den som anmält utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Ofta inleds en skriftväxling för att MO ska få underlag för sitt beslut. Den innebär att det anmälda mediet får yttra sig över anmälan, och anmälaren får i sin tur yttra sig över mediets svar, och så vidare. Skriftväxlingen pågår tills MO anser att det finns underlag för att fatta beslut.

För att avgöra om anmälaren utsatts för en skada utreds allmänintresset av publiceringen, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor. Vidare utreds om personen har en sådan ställning i samhället att hon eller han ska tåla granskning samt om anmälaren fått möjlighet att bemöta kritiska uppgifter. MO avgör inte vad som är sant eller falskt i en publicering, men tittar på om mediet haft underlag (belägg) för att publicera uppgifterna.

Som bas för prövningen hos MO finns Publicitetsreglerna – de etiska riktlinjer som mediebranschen själv dragit upp. Reglerna är inte exakta utan ska mer ses som ett ramverk, eller principer som svenska medier har att förhålla sig till.

3

MO fattar sitt beslut

Om Medieombudsmannen anser att anmälaren utsatts för en skada som inte kan försvaras föreslår MO att mediet ska klandras – då går ärendet vidare till Mediernas Etiknämnd för slutgiltigt avgörande.

Alternativt anser MO att mediet inte ska klandras – då får anmälaren Medieombudsmannens beslut skickat till sig med möjlighet att inom en månad överklaga det till Mediernas Etiknämnd.

4

Mediernas Etiknämnd avgör slutgiltigt

Det är Mediernas Etiknämnd (MEN) och inte MO som avgör om mediet ska klandras. MEN består av representanter från allmänheten samt medierna och leds av erfarna domare.

Nämnden prövar även MO:s friande beslut, om anmälaren valt att överklaga.

Vid klander väljer nämnden tre olika nivåer av allvarlighetsgrad:

  • Om mediet åsidosatt god publicistisk sed
  • Om mediet brutit mot god publicistisk sed
  • Om mediet grovt brutit mot god publicistisk sed

Besluten offentliggörs på Medieombudsmannens hemsida samt skickas till beslutsprenumeranter. Vid klandrande beslut kan anmälaren välja om hen vill vara anonym eller inte.

5

Om mediet klandras

Om MEN klandrar måste mediet publicera det uttalande som nämnden skriver. Det ska ske skyndsamt och på väl synlig plats. Etermedier ska på samma sätt läsa upp en sammanfattning av klandret i motsvarande sändning som där den klandrande publiceringen skedde. Anmälaren kan välja om hen ska anonymiseras eller inte.

Klandrat medium ska också betala en expeditionsavgift på 13 000 eller 32 000 kronor beroende på upplaga. Pengarna används för att delfinansiera det medieetiska systemet.

Tanken med processen är att den person som utsatts för en skada får upprättelse genom publiceringen av klandret – ett slags erkännande att man utsatts för en skada. Något skadestånd eller motsvarande utgår inte.