Kritiken i samtliga artiklar är främst riktad mot företaget, inte anmälarens person. Som främsta företrädare för bolaget får hen tåla den aktuella kritiken och granskningen.
Aftonbladet, dnr. 25118, exp. nr. 68/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Aftonbladet.
Genom beslut den 31 mars 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NA har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Aftonbladet för flera artiklar:
- Snusket på ABC [företagsnamn angivet]: Milkshake i skurhink, publicerad på aftonbladet.se den 18 februari 2025 (artikel 1)
- ABC-chefen: ”Det kan vara brottsligt”, publicerad på aftonbladet.se den 18 februari 2025 (artikel 2)
- ABC kallar till krismöte för anställda, publicerad på aftonbladet.se den 18 februari 2025 (artikel 3)
- Tystnadsavtal – för att steka hamburgare, publicerad på aftonbladet.se den 18 februari 2025 (artikel 4)
- ABC kallar till krismöte efter avslöjande, publicerad på aftonbladet.se den 18 februari 2025 (artikel 5)
- ABC-anställda kör toaringar och sopborstar i diskmaskinen, publicerad på aftonbladet.se den 18 februari 2025 (artikel 6)
- ”Vi spelade teater för inspektören på ABC”, publicerad på aftonbladet.se den 19 februari 2025 (artikel 7)
- Nu vet vi sanningen om borgerliga hamburgare, publicerad på aftonbladet.se den 19 februari 2025 (artikel 8)
- ABC friterar kyckling och vegetariskt i samma olja, publiceradpå aftonbladet.se den 19 februari 2025 (artikel 9)
- Svartmögel och råttbajs på ABC, publicerad i tryck den 21 februari 2025 (artikel 10)
- ”Vi spelade teater för inspektören”, publicerad i tryck den 21 februari 2025 (artikel 11)
- Kolla hela listan på Aftonbladet +, publicerad i tryck den 21 februari 2025 (artikel 12)
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Artikel 1
Publiceringen bestod av dels en kortare text, dels ett avsnitt av Aftonbladets program ”200 sekunder” som av tidningen beskrevs som Aftonbladets program för snabba gräv. I programmet förekom även en mängd bilder som påstods komma från snabbmatskedjans restauranger samt videoklipp som reportrarna filmat på restaurangerna.
Av texten framgick följande: ”25 anställda berättar om hur det går till när de lagar din hamburgare. Bilder inifrån flera av ABC:s restauranger avslöjar matsnusket. Milkshake förvaras i skurhinkar medan maskinen rengörs. Sedan hälls glassmassan tillbaka och säljs till kunderna. Det är ett bara ett av många exempel på hur det slarvas hos hamburgerjätten. Se hela programmet med bilder inifrån och ABC-chefens reaktion när han får se det.”
Av programmet framgick följande.
Reporter: ”Milkshake i skurhinkar. Toalettsitsar i diskmaskinen. Hamburgare och kyckling som ligger i flera timmar innan de serveras. Nu vittnar 25 anställda och före detta anställda om snusket på snabbmatskedjan ABC. Vi har bilderna inifrån.
XXX restauranger i Sverige, ytterligare XX i Polen, Norge och Danmark. En omsättning på X miljarder kronor om året och skryt om att de serverar Sveriges godaste hamburgare. Men bakom restaurangernas diskar fuskas det med maten. Vi har pratat med 28 anställda och före detta anställda. 25 är mycket kritiska.”
Anställda och före detta anställda hade intervjuats anonymt och citaten lästes upp av AI-generade röster. Bland annat berättade en anonym anställd att ”sallader kunde märkas om i flera dagar, vi plockade bara ut det som var sunkigt sen sålde vi dem. Det kunde vara så att salladen eller avokadon var rutten, då plockade vi bara ut det och la på nytt.”. En annan anställd beskrev hanteringen av milkshakemaskinen: ”När vi ska rengöra milkshakemaskinen häller vi ut innehållet i en hink. Sen häller vi tillbaka det. Egentligen ska det ju svinnas. Det är samma bakterier som hälls tillbaka.”. En annan anställd berättade att hinken inte bara användes till milkshake: ”Det är samma hink som vi använder till avloppsvatten. Och vi använder den också som skurhink” Enligt en tredje anställd användes hinken även när de anställda torkade fågelbajs från borden på uteserveringen.
Reporter: ”ABC lovar sina kunder att allting alltid är nylagat. Men i verkligheten har maten ofta legat i värmeskåp i flera timmar. Skåpet piper när maten ska slängas men då trycket anställda om timern gång på gång. […] Vi besöker flera restauranger och fångar det på film. På den här restaurangen serverades maten efter en timme och 20 minuter.”
En anställd berättade att de ofta väntade på att en kund klagade på att restaurangens nuggets var torra och hårda innan de slängde dem och gjorde nya. En annan anställd berättade att ”chefen sa att vi skulle trycka om för att spara tid. Kött och kyckling kunde ligga i fyra timmar”.
Fler anställda lämnade uppgifter om hygienen på restaurangerna. En person berättade att anställda körde toalettsitsar i diskmaskinen. Enligt en annan anställd fick de inte slänga mat som hade tappats på golvet utan det var de tvungna att sälja. En annan anställd som hade intervjuats berättade om restaurangens städrutiner: ”Det fanns ingen fördelning på trasor som användes till bord ute i restaurangen, toaletter och toalettringar. Man skulle ha en färg på trasan till varje städområde men de blandades hur som helst.”. Ytterligare en anställd uppgav att denne gröpte ur tjocka mögelbeläggningar från läskmaskinerna, både svart och grönt mögel.
Reporter: ”Tre av de anställda vi talat med är inte kritiska. De restauranger de jobbat på har hållit en god standard. 200 sekunder har också gått igenom 99 rapporter med kritik mot ABC-restauranger runt om i Sverige. Kommunernas livsmedelskontrollanter har bland annat hittat mögel, flugor, råttbajs och ingrodd smuts.”
Videoklippet avslutades med en kort intervju med NN, kommunikationschef på ABC.
Reporter: ”Ni säger på er hemsida: vår ambition är att vara bäst för våra gäster och för världen. Det här som vi har tittat på, det visar ju raka motsatsen.”
NN: ”Det ska inte gå till så här. Vår ambition är mycket, mycket högre och vårt kvalitetsarbete är mycket bättre. För det här är ju väldigt allvarligt bildmaterial ni visar. Det är någonting som vi tar på högsta allvar. Någonting som vi måste följa upp på. Såklart.”
Artikel 2
Artikeln bestod av en intervju med NN. Frågorna i intervjun rörde i huvudsak Aftonbladets uppgifter i artikel 1. NN fick under intervjun möjlighet att bemöta det som hade påståtts i den publiceringen.
Artikel 3
I artikeln rapporterade Aftonbladet om att ABC hade kallat delar av sin personal till ett krismöte med anledning av avslöjandena i artikel 1.
Artikel 4
I publiceringen rapporterade tidningen om att snabbmatskedjan hade fått anställda att skriva på ett sekretessavtal där de förband sig att inte berätta för någon om vad de sett och upplevt på ABC. I artikeln intervjuades tre, anonyma, personer som vid tiden för publiceringen jobbade eller hade jobbat på ABC om sekretessavtalet. I artikeln intervjuades även en förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd om avtalet. Även ABC:s kommunikationschef, NN, kom till tals i artikeln.
Artikel 5
Artikeln behandlade i huvudsak samma uppgifter som i artiklarna 1–4. ABC kommunikationschef lämnade två korta kommentarer i artikeln.
Artikel 6
Artikeln behandlade liknande uppgifter som artikel 1. I artikeln intervjuades även en anonym, före detta restaurangchef på ABC. Restaurangchefen var kritisk mot ABC och berättade om brister i restaurangens städrutiner. I artikeln gavs NN möjlighet att bemöta uppgifterna.
Artikel 7
Artikeln var en uppföljning till de tidigare artiklarna och handlade om snabbmatskedjans interna kontroller. I artikeln intervjuades bland andra en anonym, före detta restaurangchef på ABC. Restaurangchefen beskrev att cheferna i hemliga chattgrupper förvarnade varandra inför en inspektion och det endast var då reglerna följdes till punkt och pricka. I artikeln gavs NN möjlighet att bemöta uppgifterna.
Artikel 8
I artikeln, som var en ledartext, omnämndes uppgifterna om brister i städ- och hygienrutiner som framgick av tidigare artiklar. Skribenten beskrev snabbmatskedjan som ”Sveriges borgerliga burgarval”. I texten omnämndes även bolaget och bolagets vd, NA på följande vis: ”Vad menar jag med borgerliga burgare, undrar du kanske? Jo, nog minns många valåret 2014? Stefan Löfven var på väg att besegra Fredrik Reinfeldt. Det gjorde vissa företagsledare nervösa. NA, vd för ABC, kände sig till och med nödgad att i ett utskick försöka skrämma sin personal till att rösta höger. […] Den som vill kuva löntagare får finna sig i att borgarstämplas en aning. Förutom att försöka styra sina anställda politiskt framgår nu också att ABC-ledningen tvingar dem att skriva på tystnadsavtal. I detta förbinder de sig att aldrig berätta för någon om vad de sett och upplevt innanför restaurangernas väggar”.
Artikel 9
I artikeln rapporterade mediet att snabbmatskedjan friterade kyckling och vegetariskt i samma olja samt att kyckling och vegetariskt hanteras tillsammans eller med samma redskap. I artikeln intervjuades anställda och före detta anställda på kedjan samt en person som tidigare arbetat som chef i högre position på ABC. De intervjuade var anonymiserade i artikeln. NN fick utrymme att yttra sig över uppgifterna i artikeln.
Artikel 10–12
Artiklarna publicerades på samma uppslag och innehöll samma uppgifter som framkom i tidigare nätpubliceringar. I den trycka versionen gavs NN möjlighet att bemöta uppgifterna om sekretessavtal för de anställda. Artikel 12 bestod även av en sammanställning av anmärkningar som ABC:s restauranger fått från kommunernas livsmedelskontrollanter. I nätpubliceringen av artikeln fanns vidare en karta över Sverige med en sökfunktion där restauranger som fått anmärkningar listades.
Anmälan
NA begärde att MO skulle klandra publiceringarna och förde fram i huvudsak följande.
Aftonbladet gjorde under perioden 18–21 februari 2025 12 publiceringar som av mediet angavs ta sikte på ”avslöjanden om snusk och fusk” på kedjans restauranger. Artiklarna överskred medieetiska krav och uppfyllde inte gällande publicistiska krav på korrekthet och saklighet. Publiceringarna orsakade därför en oförsvarlig publicitetsskada för ABC och NA som var vd för bolaget. NA och hans familj fick med anledning av artiklarna hot och hat via mejl och sociala medier.
Anslaget och innehållet i artiklarna var endast negativt och hade som syfte att måla upp en bild av ABC som ett bolag som systematiskt överträdde regelverk och lagstiftning avseende hygien och matkvalitet. Det framstod också som att det var ABC:s ledning, och ytterst NA som verkställande direktör, som skulle stått bakom ABC:s agerande.
Aftonbladets tillvägagångssätt verkade ha varit att kontakta före detta medarbetare och lägga ord i munnen på dem. Detta för att de ville lägga grunden till en häxjakt på ABC, dess ledning och befintliga medarbetare, i syfte att påverka och skada gästernas tilltro till ABC.
Aftonbladet använde, utan att närmare kontrollera materialet, bilder som framför allt tillhandahållits av före detta medarbetare hos ABC. Tidningen använde också bilder i publiceringen som anmälaren kunde konstatera att de inte var tagna på ABC:s restauranger utan på konkurrerande hamburgerkedjor. Efter att ABC påtalade detta för Aftonbladet togs bilderna bort från artikeln. De så kallade bildbevisen skildrade enstaka händelser men genom rapporteringen framstod det som systematiskt och påhejat av ABC:s ledning. Detta saknade belägg. Aftonbladets slutsatser var felaktiga och de hade inte kontrollerat uppgifterna de fått från före detta anställda.
Aftonbladet förmedlade bilden av en påtvingad tystnadskultur för de anställda som skulle kommit från bolagets ledning, ytterst från NA. Detta var felaktigt och saknade belägg. ABC hade sedan flera år en visselblåsarfunktion där anställda anonymt kunde anmäla alla eventuella typer av missförhållanden inom verksamheten.
Sammanfattningsvis uppfyllde publiceringarna inte de publicistiska kraven på korrekthet. NA orsakades en oförsvarlig publicitetsskada eftersom det framstod som att ABC systematiskt överträdde regler och lagar avseende hygien och matkvalitet samt att det var ABC:s ledning som stod bakom detta.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens prövning handlar om huruvida en enskild och utpekad person drabbats av en oförsvarlig skada genom en publicering.
I de anmälda artiklarna omskrivs snabbmatskedjan ABC på ett i huvudsak negativt sätt och det förekommer uppgifter om större brister i hygien och städning samt en tystnadskultur inom företaget. MO prövar ABC:s företagsanmälan i ett separat ärende. I artikel 8 omnämns även bolagets vd och anmälaren i detta ärende, NA, vid namn. Kritiken i samtliga artiklar är dock främst riktad mot företaget, inte anmälarens person eller hans privata angelägenheter. Anmälaren förekommer alltså i publiceringarna endast i egenskap av vd för ABC och som främsta företrädare för bolaget får han i sammanhanget tåla den aktuella kritiken och granskningen.
Jag bedömer alltså att den publicitetsskada som anmälaren orsakats inte har varit oförsvarlig. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och sammanfattningsvis anfört följande. Mediet har genom uppgifter från anonyma källor dragit slutsatsen att det bolag där anmälaren är vd systematiskt överträder regelverk och lagstiftning avseende hygien och matkvalitet samt att ledningen står bakom detta. Det förekommer dock inte något systematiskt åsidosättande av rutiner och regelverk hos bolaget. Publiceringarna uppfyller därmed inte gällande publicistiska krav på korrekthet.
Vad gäller frågan om bemötande/genmäle var det, på grund av den journalistiska metod som mediet använde, omöjligt att bemöta uppgifterna på ett sakligt och fullödigt sätt. Bolagets kommunikationschef överrumplades med ett kontroversiellt bildmaterial och ombads genast om en förklaring medan anmälaren överhuvudtaget inte fick tillfälle till bemötande. Mot bakgrund av att anklagelserna är allvarliga och synnerligen integritetskränkande måste mediet anses ha haft en skyldighet att ge både bolaget och anmälaren möjlighet att i samma publicering ge sin version och därvid få gott om utrymme att presentera sina bästa argument. Eftersom så inte har skett har mediet inte uppfyllt sina medieetiska skyldigheter.
Aftonbladet har fört fram att tidningen delar MO:s uppfattning och inte har något ytterligare att tillägga.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Aftonbladet.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström, representerande allmänheten.
Dessutom har Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio och Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, närvarat vid ärendets behandling.