En kritiserad chef fick inte komma till tals. Enligt nämnden borde mediet ha strävat efter att ge anmälaren tillfälle att på nytt kommentera tidigare kritik genom ett samtidigt bemötande.
Helsingborgs Dagblad, dnr. 25367, exp. nr. 73/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Helsingborgs Dagblad för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 11 juli 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Helsingborgs Dagblad.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Helsingborgs Dagblad (HD) för flera artiklar:
- Vad undersköterskor säger och gör registreras publicerad på hd.se
den 14 december 2019 (artikel 1)
- Tre vårdanställda avstängda från sina jobb publicerad på hd.se
den 6 februari 2024 (artikel 2)
- Tre avstängda i vårdledning – fortsatt arbetsbefriade publicerad på hd.se den 6 mars 2024 (artikel 3)
- Konflikten i hemvården har pågått flera år – anställda rädda för avlyssning publicerad på hd.se den 16 mars 2024 (artikel 4)
- Kritiserade hemvårdsområdet har stora överskott – och behöver aldrig vikarier publicerad på hd.se den 18 mars 2024 (artikel 5)
- De tre avstängda i hemvården får inte komma tillbaka publicerad på hd.se den 25 mars 2024 (artikel 6)
- Sparkad ledare från Helsingborgs hemtjänst får ny chans i Höganäs publicerad på hd.se den 27 juli 2024 (artikel 7)
- Sparkad ledare i Helsingborg får fast jobb i Höganäs publicerad på hd.se den 7 juni 2025 (artikel 8)
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Artikel 1–7
Publiceringarna var en granskning av ett hemvårdsområde i Helsingborg. I granskningen framgick bland annat att det skulle förekommit brister inom arbetsmiljön och omsorgen. Enligt mediet stängdes chefen för området och två medarbetare av och fick sedermera inte komma tillbaka till arbetet.
I artikel 1 namngavs anmälaren som den omskrivna chefen.
Artikel 8
Ingressen
”I nio månader har en ledare vikarierat som enhetschef för ett hemvårdsområde i Höganäs. Från sin förra arbetsgivare Helsingborg blev hen avstängd. Nu blir det fast anställning.”
Artikeltexten
”I februari 2024 hade turbulensen inom ett hemvårdsområde i Helsingborg gått så långt att tre personer i ledande ställning blev avstängda. Efter en arbetsmiljöutredning fick ingen av dem komma tillbaka till sina arbeten.
För en av dem löste sig sysselsättningen relativt omgående. Hen fick jobb som vikarierande enhetschef inom ett hemvårdsområde i Höganäs från och med i september ifjor.
Nu har jobbet övergått i fast anställning.
Den omdiskuterade ledaren som anklagats för att skapa osämja mellan yrkesgrupper, orättvisor, angiveri, utfrysning och bestraffningar, får fast jobb.
Ett 60-tal personer hade sökt tjänsten.
Varför får hen jobbet?
– Hen har klart mest erfarenhet och rätt utbildning. Efter intervjuer så var det en samlad bild som gjorde att vi anställde, säger Camilla Lindgren, affärsområdeschef i Höganäs omsorg.
Hon pekar också på referenserna som en avgörande faktor.
– Referenserna från hens medarbetare och även från hälso- och sjukvården visar att man är väldigt nöjd och tycker att hen är en bra chef, säger Camilla Lindgren.
De medarbetare som lämnat referenser är de som arbetar under ledaren i Höganäs.
Enligt Camilla Lindgren är facket Kommunal informerat. Redan när hen fick vikariatet som enhetschef var Kommunal emot med tanke på historiken i Helsingborg.
Hur ser du på det som har hänt i Helsingborg?
– Jag väljer att inte kommentera det. Jag vet inte vad som har hänt i Helsingborg, säger Camilla Lindgren.
Kommunals ordförande Jo-Ann Nilsson är inte nöjd med arbetsgivarens val.
– Vi är oeniga och det är utifrån medarbetarnas oro, säger hon.
Under vikarietiden har det inte kommit in några klagomål på ledaren.
– Men strax innan hen tillsattes så kom det signaler om oro.
I slutomgången har sex olika kandidater intervjuats där Kommunal fått vara med.
Vad fick du för intryck?
– Hen gör ingen dålig intervju och är kunnig, men det finns ett bagage som gör att vi tycker det är olämpligt.”
Anmälan
Du förde fram i huvudsak följande.
Du begärde att MO skulle granska ärendet och klandra HD eftersom mediet utsatte dig för återkommande osaklig och skadlig publicitet. Artikeln innehöll allvarliga anklagelser och orsakade dig omfattande skador, både yrkesmässigt och privat.
De anmälda artiklarna identifierade dig, direkt eller indirekt. I artikel 1 nämndes ditt fullständiga namn i ett sammanhang där personal uttryckte kritik mot dig som chef. Sedan den första publiceringen hade HD skrivit sju artiklar där du, även om du inte namngavs, kunde identifieras genom den tidigare publiceringen, din roll, din arbetsplats och de beskrivna händelserna.
Du beskrevs på ett kraftigt negativt sätt och i publiceringarna framstod det som att du hade gjort dig skyldig till tjänstefel. Rubrikerna antydde brott, svåra försummelser, avlyssning och personlig olämplighet. Detta hade dock inte utretts, styrkts eller lett till några rättsliga eller disciplinära påföljder.
Artiklarna byggde på uppgifter från medarbetare som arbetsgivaren tidigare vidtagit arbetsrättsliga åtgärder mot för allvarlig misskötsel som inneburit att vårdtagare hade drabbats. Det var även andra medarbetare som hade en personlig konflikt med dig. Detta innebär att HD:s källor var partiska, med tydliga incitament att sprida negativ information – utan att detta framgick i artiklarna.
Din uppsägning var fortfarande föremål för förhandling mellan fackförbund och Sveriges Kommuner och Regioner, och ännu inte avgjord. Trots detta framställde mediet det som att uppsägningen var fastställd.
Mediet gav dig inte någon möjlighet till genmäle. HD hade vid upprepade tillfällen rapporterat om dig utan att kontakta dig. Det var endast inför artikeln 2019 som du fick en förfrågan att yttra dig. Mediet bröt alltså återkommande mot principen om genmäle, trots att det förekommit mycket allvarliga anklagelser.
Du drabbades av omfattande publicitetsskador genom artiklarna. Du förlorade ditt arbete utan att ha dömts för några oegentligheter. Du kunde inte få något annat arbete förutom i Höganäs där cheferna redan kände dig personligen och därmed kände till att som skrivits inte stämde. Du blev socialt utfryst i professionella sammanhang, även i andra kommuner och regioner. Du blev även identifierad av allmänheten i Helsingborg, Höganäs, Landskrona och grannkommuner, inklusive av personer som inte arbetar inom vården.
Många av de anmälda artiklarna var äldre än tre månader. Du ville dock framhålla att det rörde sig om ett fall där MO borde pröva hela publiceringsmönstret eftersom det rörde sig om återkommande och systematiska publiceringar. Enligt MO:s tidigare praxis hade liknande, obalanserade publicering lätt till fällning, även när vissa artiklar var äldre än tre månader.
Medieombudsmannens bedömning
Om prövningen
För att Medieombudsmannen ska kunna pröva en publicering krävs att anmälan inkommer inom tre månader från publiceringen, om det inte finns särskilda skäl. Det sistnämnda innebär i detta sammanhang i allmänhet att man rent fysiskt varit oförmögen att anmäla tidigare, till exempel på grund av mycket allvarlig sjukdom eller häktning med restriktioner.
Vad gäller artiklarna 1–7 har din anmälan inkommit senare än tre månader efter publiceringarna. Några särskilda skäl att pröva dessa har inte framkommit i ärendet. Mot bakgrund av detta kan jag inte pröva dessa publiceringar och ärendet skrivs därför av i denna del.
Anmälan mot artikel 8 har inkommit i rätt tid och den tas därmed upp till prövning. Medieombudsmannen ska pröva om du har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada av publiceringen. Vid den bedömningen vägs allmänintresset av publiceringarna, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot intrånget i ditt privatliv. I sammanhanget prövas om tidningen haft belägg för att publicera uppgifterna, samt i vilken mån du ska behöva tåla kritiken givet din samhälleliga ställning.
Utpekande och skada
Jag kan till en början konstatera att artikeln innehåller negativa uppgifter. Jag ifrågasätter inte vad du har anfört om att artikeln handlar om dig. Du omnämns inte vid namn i artikel 8, men publiceringen innehåller flera uppgifter som innebär att du skulle kunna identifieras. Det framgår till exempel att du tidigare varit chef för ett hemvårdsområde i Helsingborg samt att du sedan nio månader tillbaka har vikarierat som enhetschef för ett område i Höganäs. Utöver detta beskriver mediet omständigheterna kring när du fick lämna din tidigare arbetsplats. Jag kan även konstatera att mediet tidigare har namngivit dig, även om det var för många år sedan. Utifrån dessa uppgifter bedömer jag att du är utpekad inför en viss krets. Det rör sig dock till stor del om personer som redan känner till dig och historiken kring din tidigare arbetsplats.
Allmänintresse och ställning
Publiceringen handlar om efterspelet till en granskning av äldreomsorgen. I ett hemvårdsområde som du tidigare varit ansvarig för ska det ha förekommit brister inom både själva omsorgen och arbetsmiljön. Dessa frågor har ett allmänintresse, även om jag kan konstatera att allmänintresset minskar ju längre tid som går sedan händelserna på ditt tidigare arbete. Som chef har du ett stort ansvar för verksamheten och personalen. Min bedömning är att du har en sådan ställning att du får tåla granskning av verksamheten och även granskning av dig i egenskap av chef. Att mediet rapporterat om du fått en ny chefstjänst, och i begränsat avseende pekat ut dig, framstår alltså som rimligt i sammanhanget.
Belägg och bemötande
Du har i anmälan anfört att en del av uppgifterna i artikeln inte stämmer. Till exempel har du hävdat att det i publiceringen framstår som att du gjort dig skyldig till brott och svåra försummelser samt att det inte framgår att din uppsägning fortfarande är under förhandling. Du har även för fram att tidningens källor är partiska.
Medieombudsmannen prövar primärt inte vad som är sant eller falskt. Prövningen i denna del handlar i stället om huruvida mediet haft tillräckliga belägg för att publicera uppgifterna. Jag kan konstatera att du har en annan bild av vad som hänt än vad dina tidigare medarbetare berättat om i tidningens granskning.
I den aktuella artikeln har mediet talat med namngivna personer, både hos din nuvarande arbetsgivare och facket. Det framgår i tydligt i artikeln att det rör sig om just anklagelser kring arbetsmiljön, inte att du skulle ha begått något brott. Mot bakgrund av detta anser jag att det har funnits tillräckligt belägg för rapporteringen. Att tidningen valt att inte rapportera om att det fortfarande pågår en förhandling om din uppsägning ger inte heller skäl till klander.
Vad gäller bemötandefrågan gör jag följande överväganden. Den aktuella publiceringen är en uppföljande artikel efter den tidigare granskningen. Den innehåller inte några nya anklagelser riktade mot dig utan rapporterar endast om att du har fått en ny tjänst. Tidningen hade kunnat vara mer generös och låtit dig komma till tals i publiceringen. Denna brist är dock inte så stor att mediet ska klandras.
Min slutsats är därför att det inte är fråga om en oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Jakob Thorsteinsson har överklagat MO:s beslut att skriva av ärendet till nämnden och anför bl.a. följande. Mediet återger allvarliga anklagelser utan att han har fått komma till tals och orsakar betydande och dokumenterad skada – trots att det saknades nyhetsvärde och allmänintresse. Anmälaren har aldrig kontaktats av mediet inför den senaste artikeln eller inför artiklarna under 2024 och 2025. Allmänintresset måste alltid vägas mot den personliga integriteten. Han är varken politiker eller myndighetschef, bara enhetschef inom äldreomsorgen. Att återigen dra upp gamla anklagelser mot honom, utan bemötande, inför en ny arbetsgivare är inte proportionerligt.
Mediet har yttrat sig i nämnden men har inte haft något att tillägga i ärendet.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Nämnden delar MO:s bedömning att det finns ett allmänintresse i publiceringen och att anmälaren i egenskap av tidigare chef inom äldreomsorgen får tåla en granskning. Nämnden finner inte heller skäl att frångå MO:s bedömning att mediet har haft belägg för uppgifterna i artikeln. Den medieetiska fråga som återstår gäller anmälarens möjlighet till bemötande.
Den medieetiska huvudregeln är att medier ska sträva efter att ge den som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Detta innebär i och för sig inte att den som är föremål för uppföljande artiklar alltid måste ges möjlighet att bemöta det som skrivs i varje ny artikel. Det kan t.ex. vara tillräckligt att tidningen redogör för vad personen tidigare har uppgett. Vid bedömningen av om detta är tillräckligt är det bland annat av betydelse vad granskningen gäller, i vilken utsträckning tidningen redovisar vad den granskade tidigare uppgett och om den senare artikeln innehåller nya uppgifter som den granskade bör ges möjlighet att bemöta. Det ska alltid göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
I förevarande fall är det fråga om en uppföljande artikel. Som MO konstaterar innehåller artikeln visserligen inte några nya anklagelser mot anmälaren men det framgår att anmälaren nu har fått en ny tjänst och i artikeln ifrågasätts beslutet att anställa honom på grund av anklagelserna. Det har dessutom gått sex år sedan han senast gavs möjlighet att bemöta de tidigare redovisade anklagelserna. Enligt nämnden borde mediet därför ha strävat efter att ge anmälaren tillfälle att på nytt kommentera kritiken genom ett samtidigt bemötande. Det framgår inte av artikeln att mediet har varit i kontakt med anmälaren. Publiceringen har därför enligt nämnden inneburit en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren.
Helsingborgs Dagblad ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Laura Hartman, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.
Dessutom har ledamöterna Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben och Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, närvarat vid ärendets behandling.