Travel News klandras – rättade felaktigheter för sent

Travel News, dnr. 25251, exp. nr. 3/2026

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Travel News för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 12 september 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Travel News.

MO:s beslut hade följande lydelse.

Mister French Gruppen AB (Mister French) och Johan Acar har genom ombudet Simon Strand anmält en artikel med rubriken Fyra Mr French-bolag i rekonstruktion publicerad på travelnews.se den 24 februari 2025.

Vad mediet publicerade

Ingressen

”Mr French Gruppen AB är på obestånd och beviljades i höstas rekonstruktion i fyra av sina tio dotterbolag.”

Brödtexten

”Mr French har tio dotterbolag, bland annat Sigtuna stadshotell. Johan Acars bolag, JA Consulting AB, äger 70 procent av Mr French, vars årsredovisning för 2023 inte är lämplig läsning för lättskrämda:

Koncernen omsatte 285 miljoner kronor och gjorde en förlust på 37,3 miljoner, en fördubbling från 2022 då förlusten stannade vid 16,5 miljoner.

Trots ett aktieägartillskott på 20 miljoner gick Mr French in i 2024 med ett negativt eget kapital på 53,7 miljoner.

Styrelseordföranden Sten Carlgren konstaterade dessutom att utvecklingen under första halvåret 2024 varit negativ, men drog slutsatsen att förutsättningar för fortsatt drift förelåg.

Revisorn Ninos Turgay konstaterar i årsredovisningen att Mr French inte kunde betala förfallna lån, att kortfristiga skulder översteg omsättningstillgångarna och att resultatutvecklingen varit negativ. Han sammanfattade i ’att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet’.

Konkursmässigt på svenska.

Varefter Ninos Turgay tillstyrkte att räkenskaperna fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

Efter sommaren beviljades rekonstruktion i fyra av koncernens bolag: Strandbrygga AB, Brasserie by the Sea AB, JFK Restaurang AB och Den Gyldene Våfflan AB.

Dagarna före jul lämnade Sten Carlgren styrelsen och Johan Acar tog över. Travel News har enträget sökt Johan Acar utan framgång.”

Ändringar i publiceringen

Fyra dagar efter originalartikeln gjorde mediet en ändring i publiceringen. Ingressen ändrades till följande formulering (MO:s kursivering): ”Mr French Gruppen AB var på obestånd och beviljades i höstas rekonstruktion i fyra av sina tio dotterbolag.”. I samband med detta togs även påståendet om att bolaget var konkursmässigt bort.

Det framgick inte i artikeln att den hade ändrats eller om man vidtagit rättelse.

Anmälan

Anmälarna anförde i huvudsak följande.

Publiceringen medförde en oförsvarlig publicitetsskada för både Johan Acar och Mister French. Mediet lämnade mycket allvarliga och graverande uppgifter utan att kunna belägga dem. Mediet vägrade även att vidta rättelser trots att det begärts flera gånger. Artikeln ändrades sedan den först publicerades. Anmälan tog sin utgångspunkt i originalartikeln men anmälarna ville även peka på de ändringar som skett.

Felaktigheter i publiceringen

I publiceringen påstods, utan grund, att Mister French var ”konkursmässigt” och ”på obestånd”. Enligt en aktuell kreditbedömning uppgick dock obeståndsrisken för företaget till 5 procent. Detta visade klart att mediet saknade belägg för sina påståenden om obestånd.

Travel News tolkning av bolagets ekonomiska status kom från Mister Frenchs årsredovisning 2023. Revisorn som omnämndes i artikeln kontaktades inte inför publiceringen trots att ordvalen innebar en förödande stämpel på bolaget och entreprenören bakom. Tolkningen av årsredovisningen var felaktig. Den var dessutom så gammal att den inte kunde anses tillräcklig för en nulägesbedömning. Om bokslutet 2023 hade ansetts tyda på konkursmässighet utan att bolaget försattes i konkurs, borde mediet, två kalenderår senare, ha undersökt hur omständigheterna hade förändrats.

Som bakgrund till bokslutet 2023 kunde noteras att restaurangbranschen gick igenom stora utmaningar 2020–2023 på grund av pandemin. Detta nämndes dock inte. I stället beskrevs årsredovisningen inte vara ”läsning för lättskrämda” och det noterades att ansvarsfrihet hade beviljats åt styrelseledamöterna.

Formuleringen om obeståndet ändrades efter ett långt dröjsmål till att bolaget var på obestånd. Vilket inte heller var belagt. Obestånd var en juridisk och finansiell term som innebar att man inte kunde betala sina skulder och att detta inte var tillfälligt. Det räckte alltså inte att företaget hade större skulder än tillgångar.

Mediet pekade på att koncernen (dock ej moderbolaget Mister French) hade ett negativt eget kapital i balansräkningen 2023. Detta var dock en inte helt ovanlig redovisningseffekt av stora goodwillavskrivningar efter förvärv och inte en faktisk skuld till externa parter. Det var inte heller ett uttryck för betalningsproblem även om det skulle kunna vara en indikation på svag ekonomi vid redovisningstillfället. Det var inte ett bevis på obestånd. Det stämde att några av koncernens dotterbolag rekonstruerades med start hösten 2024. Varken att några bolag i koncernen var i företagsrekonstruktion eller att andra bolag inte var det tydde på att företagen var på obestånd. Att revisorn varnade för betydande osäkerhet för bolaget betydde inte heller att bolaget varit på obestånd.

Utpekande

Johan Acar pekades ut som huvudansvarig för den felaktigt beskrivna situationen. Han var varken folkvald eller vd för ett börsnoterat storbolag. Oavsett i vilken utsträckning han kunde anses vara en makthavare som bör tåla granskning hade även företagare rätt att kräva att medial granskning skedde utifrån korrekt material.

Rättelse och dröjsmål

Påståendet om konkursmässighet togs bort mer än 15 timmar efter att felaktigheten påtalades för mediet. Detta var inte tillräckliga åtgärder för att begränsa publicitetsskadan och skedde knappast utan dröjsmål. Innan påståendet togs bort var artikeln under en period listad som en av mediets mest lästa. Mediet infogade inte heller någon typ av rättelse trots att felen var allvarliga. Att mediet tog tillbaka uppgiften om konkursmässighet räckte inte. Många läsare hade redan tagit del av felaktigheterna.

Bemötande

Varken Mister French eller Johan Acar fick bemöta uppgifterna inför publicering. I artikeln fick Johan Acar stå som ansvarig för bolagets konkursmässighet. Enligt publiceringen hade mediet ”enträget sökt Johan utan framgång”. Detta hade dock inte skett på korrekt vis och försöken kom inte till Johan Acars kännedom före publiceringen. Enligt mediet hade reportern ringt ett nummer som påstods tillhöra koncernen och till en hotellreception (tillhörande ett av koncernens tio dotterbolag). Detta var inte seriösa kontaktförsök.

Publicitetsskadan

Mediets publicering medförde påtagliga konsekvenser för såväl bolagets varumärke och verksamhet som Johan Acars vardagliga situation och personliga anseende.

En annan tidning kontaktade Johan Acar och Mister French för ett bemötande inför en planerad nyhet med liknande innehåll. Det mediet korrigerade dock sin artikel efter faktakontroll med anmälarna.

Den anmälda artikeln kom upp på första sidan bland Google-träffar vid en sökning på Johan Acars namn. Med tanke på kanalen där uppgifterna publicerades, hur länge skadliga uppgifter låg publicerade, och artikelns framträdande sökplacering, hade publiceringen kommit många av Mister Frenchs leverantörer, personal, kommunala tillsynsmyndigheter och andra viktiga intressenter till del. Detta påverkade både bolaget och Johan Acars personliga relationer. Artikeln var psykiskt påfrestande för anmälarna.

Sammanfattningsvis orsakade publiceringen en oförsvarlig publicitetsskada för både Johan Acar och Mister French.

Mediets svar

Travel News svarade, genom chefredaktören Camilla Jonsson och den ansvarige utgivaren Nils Norberg, i huvudsak följande.

Om publiceringen

Mediet publicerade en kortfattad genomgång av Mister Frenchs ekonomiska ställning utifrån då tillgängliga uppgifter. Det var en av branschtidningens uppgifter att informera läsarna om affärskritiska förhållanden och det hade genom en allmän handling framkommit att fyra av Mister Frenchs dotterbolag genomgick rekonstruktion. Informationen var inte av sensationskaraktär utan syftade till att ge en korrekt, aktuell och relevant bild till en yrkeskunnig publik. Att bolagen befann sig i rekonstruktion var av betydande allmänintresse i sammanhanget.

Mediets läsarkrets bestod till stor del av personer med god kunskap om ekonomi och möjlighet att själva kontrollera och bedöma tillståndet i det omskrivna företaget. Publiceringen var en form av ”mini-analys”, byggd på den information som fanns att tillgå. Formen förutsatte ett personligt anslag och egna slutsatser utöver de fakta som kunde hämtas ur årsredovisningar och kreditupplysningar. Det var en självklar del av journalistikens roll att sammanfatta komplex ekonomisk information i ett lättillgängligt format, särskilt inom fackpress.

Om obestånd

Företagets egen revisor påtalade att bolaget ”inte kunde betala förfallna lån” och uttryckte ”betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet”. Det fanns därför god grund att hävda att Mister French var på obestånd. Vid en kontroll med Creditsafe bekräftades att bolaget inte kunde betala sina skulder i tid och att det pågått en längre tid. Mister French bedömdes av kreditupplysningsföretaget innebära ”en mycket hög risk”, vilket hade varit fallet under det år som föregått publiceringen. Företaget hade vid tillfället ett stort skatteanstånd och 13 obetalda skulder till enskilda fordringsägare, de flesta återkallade.

Publiceringen byggde uteslutande på dokumenterade och verifierbara källor såsom offentliga årsredovisningar, kreditupplysningar och myndighetsdata. Inga anonyma eller spekulativa uppgifter användes. Några spådomar om företagets framtid gjordes inte i artikeln. Om företagets ekonomiska situation hade förändrats hade det inte kommunicerats och heller inte framgått ur tillgängliga allmänna handlingar.

Bemötande

Tidningen försökte aktivt nå bolagets huvudägare för att ge denne möjlighet att kommentera uppgifterna. Reportern sökte honom på det telefonnummer som fanns angivet på Mister Frenchs hemsida. Något annat telefonnummer gick inte att hitta på internet. Ingen svarade på numret trots flera försök. Då bolagets postadress var Sigtuna stadshotell ringde reportern även dit men fick inget besked om hur man kunde nå huvudägaren. Det var inte aktuellt att ringa bolagets revisor eftersom denne enligt revisorsetiken inte kunde kommentera.

Publicitetsskada

Mister French påstod i sin anmälan att företaget lidit stor publicistisk skada av artikeln. Det fanns inget som tydde på detta då den enda artikeln om Mister French som gick att finna publicerades i tidningen Hela Gotland en månad efter Travel News artikel. I den artikeln bekräftade dessutom huvudägaren exakt det som Travel News hade anfört i sin analys. Att Mister French skulle lidit en stor publicistisk skada motsades alltså av det faktum att analysen inte följdes av någon medieuppmärksamhet utöver artikeln i Hela Gotland. Det fanns därför inget stöd för att publiceringen skulle haft någon negativ effekt.

Att påtala ekonomiska svårigheter i ett företag som var i rekonstruktion och som hade dokumenterade betalningsproblem var inte ett uttryck för spekulation utan ett exempel på ansvarsfull journalistik. Analysen låg inom ramen för god publicistisk sed och speglade det läge som rådde vid publiceringstillfället.

Anmälarens kommentar

Mister French kommenterade Travel News yttrande och uppgav i huvudsak följande.

Även om det var enkelt att peka ut koncernen som konkursmässig var det inte korrekt. Det var inte heller en acceptabel publicistisk hållning att överlåta till läsaren bedöma innehållet i artikeln. Att formen var artikeln hade ”ett personligt anslag” påverkade inte mediets skyldighet att följa publicitetsreglerna.

Det stämde inte att Mister French eller Johan Acar hade bekräftat påståendena i Travel News publicering i artikeln i Hela Gotland. Johan Acar medgav i artikeln att bolagets ekonomi vid årsskiftet 2023/2024 var ansträngd precis som revisorn påpekade men berättade också att situationen numera var radikalt förändrad. Genomgående framstod det som att Travel News inte förstod skillnaden mellan ”ekonomiska problem” och begrepp som ”konkursmässig” och ”på obestånd”, trots att dessa väsentliga skillnader fanns tydligt definierade och uttryckta hos de institutioner som satte spelreglerna. Publiceringen byggde kanske på dokumenterade och verifierbara källor men källorna styrkte inte den slutsats som framgick i artikeln.

Mediet påstod att Mister French och Johan Acar inte lidit någon publicistisk skada eftersom det inte var några andra tidningar som skrev om ämnet. Den publicistiska skadan kunde dock inte mätas genom antalet påföljande artiklar. Skadan låg i att felaktig information publicerades och fick betydande spridning.

Travel News hade även kunnat kontakta revisorn för ett klargörande. Det stämde inte att denne var förhindrad av revisorsetiken att kommentera. Revisorn hade till exempel kunnat förklara vad “väsentlig osäkerhetsfaktor” generellt betydde.

Sammanfattningsvis handlade ärendet i grunden om ett allvarligt publicistiskt fel där ett företag och en enskild företagare pekades ut som konkursmässiga utan saklig grund och utan möjlighet att bemöta uppgifterna. Analysen var missvisande i förhållande till Mister French ekonomiska situation och detta var ett brott mot god publicistisk sed.

Ytterligare skriftväxling

Mediet anförde i huvudsak följande.

Travel New bestred att det förekommit något pressetiskt övertramp i den anmälda publiceringen.

Artikeln författades av Leif Holmkvist, en av Sveriges mest erfarna och välrenommerade ekonomijournalister med bakgrund bland annat från Veckans Affärer, Dagens Industri och Resumé. Han var känd för sin förmåga att tolka och analysera ekonomiska rapporter med stor noggrannhet och integritet. I detta fall följde han samma arbetsmetodik som han gjort tidigare: han analyserade publika, verifierbara dokument (bland annat revisionsberättelsen och årsredovisningen) samt sökte kommentar från huvudmannen. Det var inte realistiskt att förvänta sig att revisorn skulle vara tillgänglig för att tolka standardformuleringar.

Att företaget beskrevs som konkursmässigt var en bedömning baserad på officiella siffror och vedertagen tolkning av vad det innebär att det egna kapitalet är förbrukat. Detta var inte ett rättsligt konstaterande om obestånd vilket tydligt framgick av texten. Det var en analys baserad på tillgängliga fakta. Att Mister Frenchs huvudägare i efterhand beskrev att läget hade förbättrats motsade inte att ekonomin tidigare hade varit hårt ansträngd. Detta berättade han själv i tidningen Hela Gotland. Krönikan utgick från det läge som rådde vid publiceringstillfället och det var ingen tvekan om att koncernen då befann sig i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge.

Vad gäller den påstådda publicitetsskadan ville Travel News lyfta fram att krönikan var bakom betalvägg och att den enligt Google Analytics lästes av totalt 134 unika användare under den första månaden efter publicering. Genomsnittlig lästid var
13 sekunder. Det var därför inte fråga om någon betydande spridning.

Travel News var en branschpublikation för reseindustrin. Artikeln riktade sig till läsare med insyn i branschens ekonomiska realiteter och hade som syfte att uppmärksamma risker i ett uppmärksammat företag med koppling till resemarknaden. Det var rimligt och pressetiskt försvarbart att återge ett allvarligt ekonomiskt läge med skärpa. Mediet vidhöll att publiceringen höll sig inom ramen för god publicistisk sed. Det var inte fråga om felaktigheter utan en korrekt återgivning av det ekonomiska läget vid en given tidpunkt, tolkad av en rutinerad ekonomijournalist i en tydligt märkt krönika.

Medieombudsmannens bedömning

Om prövningen

Medieombudsmannen prövar anmälningar från enskilda som upplever att de utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. I detta ärende kommer anmälan från en juridisk person, Mister French, och koncernens huvudägare, Johan Acar. MO prövar inledningsvis artikeln i förhållande till bolaget och därefter anmälan från Johan Acar.

Anmälan från Mister French

När anmälan kommer från en juridisk person är prövningen begränsad till frågan om företaget har en medieetisk rätt till rättelse eller en uppföljande publicering, i form av till exempel ett genmäle. Vid bedömningen tittar jag på om det förekommer allvarlig kritik som företaget inte har fått möjlighet att svara på eller felaktigheter som kräver rättelse.

För att en juridisk person ska ha rätt till genmäle förutsätts som huvudregel att företaget vänt sig till mediet med en sådan begäran. I förevarande fall har det inte framkommit något i ärendet som tyder på att företaget begärt genmäle. Jag finner inte heller skäl att ifrågasätta det som mediet fört fram om att man försökt nå bolaget för ett bemötande inför publiceringen. Det har alltså inte framkommit tillräckliga skäl för att mediet skulle haft skyldighet att publicera ett genmäle och jag ser ingen anledning att kritisera Travel News för mediets hantering av bemötande- eller genmälesfrågan.

Mister French har även anfört att det förekommer felaktigheter i artikeln. Bolaget menar att påståendet att det är och har varit på obestånd inte stämmer och att detta lett till stor skada. Företaget har medgett att det visserligen haft vissa ekonomiska problem men att tidningen gjort allt för långtgående tolkningar av det ekonomiska underlaget; bolaget har inte varit på obestånd eller konkursmässigt.

För att det ska föreligga en medieetisk skyldighet att införa en rättelse ska

det handla om konkreta fel som inte är obetydliga. Den centrala frågan i ärendet är alltså om påståendet att bolaget ”är” på obestånd är ett sådant fel att mediet ska klandras för det fall det inte vidtagit rättelse. I Publicitetsreglerna framgår att rättelser ska publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som tagit del av de ursprungliga uppgifterna. Kutym är alltså att betydelsebärande ändringar i en publicering markeras för läsarna.

Som framgått i skriftväxlingen har begreppet ”obestånd” en klar juridisk betydelse. I många sammanhang kan medier använda ord och begrepp relaterade till hur de nyttjas i språkbruket och inte enligt någon strikt juridisk definition. Dock, i fall som detta, när begreppet används i en affärstidning gällande ett företags ekonomiska status, måste den juridiska definitionen anses vara helt betydelsebärande. Obestånd innebär i det sammanhanget att en gäldenär inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är tillfällig. Obestånd är en förutsättning för att ett bolag ska kunna försättas i konkurs och prövningen om detta sker i domstol. Ett påstående om att ett bolag är på obestånd och därmed uppfyller kraven på att försättas i konkurs kan få långtgående konsekvenser för företagets affärsförhållanden till både kunder och leverantörer.

I den inledande publiceringen framgick att ”Mr French Gruppen AB är på obestånd”. Fyra dagar efter publiceringen ändrades meningen genom att ordet ”är” ersattes med ordet ”var”. Underlaget som mediet hänvisade till var årsredovisningen från 2023 och revisorns noteringar däri. Enligt mediet hade man visserligen gjort en kontroll av bolagets kreditvärdighet som tydde på att svårt ekonomiskt läge. Det gick dock inte att säga att bolaget, utifrån dessa underlag, vid publiceringstillfället, var i sådant trångmål att bolaget var konkursmässigt. Som framgått i ärendet var flera av företagets dotterbolag i rekonstruktion och nytt kapital tillsköts senare i Mister French. Att vid tillfället för publiceringen påstå att bolaget, främst utifrån 2023 års årsredovisning, ”är” på obestånd framstår som en alltför långgående slutsats.

Ändringarna skedde först fyra dagar efter originalpubliceringen och enligt anmälaren 15 timmar efter att felet hade påtalats. En viss spridning kan därför inte uteslutas. Den ändring som gjordes, det vill säga att mediet ändrade ingressen från ”är” till att bolaget ”var” på obestånd samt att man tog bort påståendet om att bolaget var konkursmässigt, framstår inte heller som tillräcklig i sammanhanget. Ändringarna var inte märkta som rättelser och mediet gjorde inte något förtydligande om att den tidigare formuleringen ändrats. Det kan även ifrågasättas om underlaget tidningen hänvisar till faktiskt visar att bolaget vid ett tidigare tillfälle varit på obestånd, även om det står klart att koncernen haft ett svårt ekonomiskt läge.

Sammantaget bedömer jag att mediet brutit mot god publicistisk sed genom att för sent rätta uppgifterna om ”obestånd” och ”konkursmässigt” i artikeln och eftersom rättelsen inte var tillräcklig i sammanhanget.

Anmälan från Johan Acar

Medieombudsmannen ska även pröva om Johan Acar har utsatts för en oförsvarlig skada genom det som har publicerats.

Som MO konstaterat ovan har mediet påstått att bolaget var på obestånd utan tillräckliga belägg. I artikeln omnämns även huvudägaren Johan Acar. De skadliga uppgifterna i artikeln är dock främst riktade mot företaget, inte anmälarens person eller hans privata angelägenheter. Johan Acar förekommer alltså i publiceringarna endast i egenskap av huvudägare av koncernen. Även om felaktigheterna får anses spilla över i en viss skada även för Johan Acar bedömer jag att skadan för honom personligen är begränsad. Sammantaget är den publicitetsskada som Johan Acar utsatts för inte oförsvarlig. Ärendet skrivs därför av i förhållande till honom.

Sammanfattning

Mediet har publicerat allt för långtgående slutsatser om bolagets ekonomiska tillstånd och har påstått att företaget vid publiceringen var på obestånd utan robusta belägg. Ett påstående om att ett bolag är konkursmässigt kan få allvarliga konsekvenser och den rättelse som infördes var inte tillräcklig. Sammantaget bedömer jag att mediet inte kan undgå klander.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört bland annat följande.

Mediet vidhåller att bolaget var på obestånd eftersom det inte förmådde att betala sina skulder i den takt de förföll. Obeståndet bestod så sent som sommaren 2024. Ett bolag med långvarigt obestånd kan på goda grunder beskrivas som konkursmässigt. Eftersom Johan Acar inte gick att nå var det inte möjligt att i artikeln få med hans uppgifter om eventuella förbättringar av bolagets ekonomi. Mediet framhåller vidare att ett branschorgan som Travel News, med nära nog obefintlig spridning hos allmänheten men med en i ämnet kompetent läsekrets, i viss utsträckning kan tillåtas att publicera omdömen som kan uppfattas som kontroversiella samt att artikeln korrigerades inom den tidsram som kan begäras.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Travel News för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Göran Collste, Laura Hartman, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.