Brott som begås i samhället har ett stort allmänintresse och det är en ett mediums uppgift att rapportera om sådana frågor. Anmälaren är inte utpekad på ett sådant sätt att det kan leda till klander.
Aftonbladet, dnr. 25842, exp. nr. 18/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Aftonbladet.
Genom beslut den 12 januari 2026 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält nedanstående publiceringar i Aftonbladet och på aftonbladet.se:
• AA:s [namn angivet] stalker döms i hovrätten, publicerad på aftonbladet.se den 27 oktober 2025 (artikel 1)
• Domen mot AA:s stalker är viktig, publicerad på aftonbladet.se den 27 oktober 2025 (artikel 2)
• AA:s stalker får inget prövningstillstånd, publicerad på aftonbladet.se den 28 november 2025 (artikel 3)
MO har i prövningen utgått från publiceringarna som gjorts på webben.
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Artikel 1 handlade om att Svea hovrätt hade fastställt tingsrättens dom gällande en då XX-årig man som dömts till fem månaders fängelse för olaga förföljelse av influencern AA. Han hade dömts mot sitt nekande och valt att överklaga domen till hovrätten.
Det var under våren 2025 som stalkningen mot AA eskalerade. Mannen dök upp vid hennes hem med rosor, tutade i en bil utanför fönstret, följde efter henne till event och sökte upp henne på hennes arbetsplats. En gång lade han handen på hennes axel och sa: ”Jag ska inte slå dig, men jag är här nu.”
XX-åringen var sedan tidigare dömd för flera våldsbrott och hade avtjänat fängelsestraff. Under den senaste tiden i anstalt bedömdes han som en säkerhetsrisk, med hög risk att återfalla i våld.
Till artikeln publicerades en blurrad bild på den dömde mannen.
Artikel 2, som också innehöll den blurrade bilden, var en kommenterande text gällande domen och artikel 3 handlade om att den dömde mannen inte fick prövningstillstånd i Högsta domstolen.
Anmälan
Anmälaren framhöll i huvudsak följande.
Artikel 1
Aftonbladet hade gått ut med missvisande, falska och nedsättande uppgifter. Det påstods att mannen ”följde efter henne till event och sökte upp henne på hennes arbetsplats”. Åtalet omfattade ingen sådan påstådd gärning.
Artikel 2
Artikeln hade en väldigt nedvärderande ton. Bland annat framgick följande: ”Jag ska inte ens försöka ge AA:s stalker en diagnos. Förhören med honom är en inblick i en hjärna som nog inte funkar som den borde”.
Artikeln målade upp en bild som inte motsvarade åtalet. Anmälaren dömdes för att vid fem tillfällen gått till allmänna platser där AA påstods vara, två meddelanden med någon printscreen från pornhub, en musikvideo, ett meddelande som handlade om att sparka in en dörr och 68 meddelanden (ett fall av ofredande) under en brottstid på sex månader. Anmälaren dömdes mot sitt nekande.
Artikel 3
Artikeln innehöll falska uppgifter om att anmälaren hade trott att han och AA haft en relation och han hade inte fått försvara sig i publiceringen. Det fanns inget stöd för påståendet och anmälaren hade aldrig sagt eller trott att de hade en relation. Det var totalt påhittat.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om en person, som pekats ut med namn, bild eller andra identifierande uppgifter i en publicering, utsatts för en oförsvarlig skada.
Brott som begås i samhället har ett stort allmänintresse och det är en tidnings uppgift att rapportera om sådana frågor. I det aktuella fallet har brottsligheten riktats mot en person som verkar i offentligheten, vilket ökar allmänintresset. Generellt finns inga medieetiska invändningar mot sådan rapportering, särskilt inte om den sker utan att inblandade pekas ut inför annat än en begränsad krets.
Vad gäller utpekandet tittar MO på de uppgifter som förekommer i själva publiceringarna; vilka efterforskningar eller slagningar som går att göra i efterhand ingår inte i prövningen. Anmälaren nämns inte med namn i publiceringarna. De identifierande uppgifter som förekommer om honom är att han är XX år och var XX år vid brottstillfället. Bilden på anmälaren är kraftigt blurrad och han är inte igenkännbar.
Anmälaren är alltså inte utpekad på ett sådant sätt att det kan leda till klander. Det saknas därför skäl att rikta kritik mot Aftonbladet.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har i nämnden sammanfattningsvis anfört följande. Även om han inte namngetts är han identifierbar genom de uppgifter som lämnas och sammanhanget som helhet. Publiceringarna innehåller felaktiga och dåligt underbyggda uppgifter, som vållat anmälaren stor skada.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Aftonbladet.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Göran Collste, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.
Dessutom har Laura Hartman, representerande allmänheten, närvarat vid ärendets behandling.