Mediernas Etiknämnd klandrar Borlänge Tidning för en artikel om en skolanställd som anklagats för sexuella ofredanden, men friats i rätten.
Borlänge Tidning, dnr. 25638, exp. nr. 43/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Borlänge Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 16 januari 2026 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Borlänge Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält en artikel med rubriken Pedagogen frias helt – ”Kan vara olämpligt men inte brottsligt” publicerad på borlangetidning.se den 13 oktober 2025.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Det som började med pedofiljägarsajten Dumpen, ledde till att en tidigare fritidspedagog vid Z-skolan [skolans namn angivet], åtalades för flera sexbrott mot barn.
Nu har Y tingsrätt meddelat domen – mannen frias på samtliga åtalspunkter.
’Ett agerande kan vara olämpligt utan att vara brottsligt, och därför inte heller straffbart’, uppger rådman AA.”
Artikeltexten
”Det var förra hösten som den tidigare fritidspedagogen konfronterades av pedofiljägarsajten Dumpen och därefter rullades en historia av misstänkta övergrepp upp. Bland annat ska mannen, som är i xx-årsåldern, ha chattat med vad han trodde var minderåriga barn, chattkonversationer som sedan publicerades på Dumpens sajt. Meddelanden och bilder var av grov sexuell karaktär.
Efter att 20 polisanmälningar utretts har tio av dem tagits upp i åtalet som inkluderar flera fall av ofredande, sexuellt ofredande och sexuellt ofredande mot barn.
Fritidspedagogen har också anmälts av Skolinspektionen till Lärarnas ansvarsnämnd som kommer ta beslut i frågan om att frånta legitimationen för mannen som har lärarlegitimation för undervisning i fritidshem. Läraren som nu bor på annan ort har medgett vissa kontakter men nekat till de mest allvarliga anklagelserna.
Y tingsrätt meddelade domen under måndagsförmiddagen. Mannen frikänns på samtliga åtalspunkter – som en följd av det har samtliga skadeståndsanspråk också avslagits.
I ett pressmeddelande som skickats ut förklarar rådman AA hur man resonerat. ’Det har under förhandlingen framkommit att den tilltalade har agerat på ett sätt som inte är lämpligt för en fritidspedagog. För en fällande dom är det dock inte tillräckligt att det är bevisat att gärningsmannen överlag har agerat olämpligt. Ett agerande kan vara olämpligt utan att vara brottsligt, och därför inte heller straffbart’.
AA betonar att man inte ifrågasätter barnens upplevelser, men hen anser att Dumpens publiceringar har haft en påverkan.
’Det finns ingen anledning att tro att eleverna medvetet har lämnat oriktiga uppgifter. Det har dock blivit tydligt att det faktum att de hörts efter att de fått kännedom om Dumpens avslöjande har påverkat hur de ser på det som de varit med om. Det påverkar i sin tur bevisvärdet av deras berättelser och när det saknas tillräckligt stark stödbevisning för de enskilda händelserna är inte beviskravet för en fällande dom uppfyllt’.
Samtliga ledamöter i rätten var eniga i beslutet.”
Övrigt
Artikeln bildsattes bland annat med bilder från skolgården på Z-skolan.
Anmälan
NN anförde i huvudsak följande.
Borlänge Tidning pekade ut honom som olämplig trots att han hade frikänts i domstol. Rubriken ”Kan vara olämpligt men inte brottsligt” förminskade frikännandet och antydde skuld. Det framgick inga citat i publiceringen eller någon kontext till varför han benämndes som olämplig.
Han blev utpekad i artikeln. Eftersom hans arbetsort och yrke nämndes kunde han identifieras.
Detta ledde till allvarliga konsekvenser för honom: ryktesspridning, social och yrkesmässig skada samt psykiskt lidande.
Han begärde att MO skulle granska publiceringen med fokus på balans, saklighet och återhållsamhet.
Mediets svar
Borlänge Tidning svarade genom chefredaktören och ansvarige utgivaren Erik Nyholm, som anförde i huvudsak följande.
Artikeln gällde domen i ett mycket uppmärksammat fall i X-ort och hade ett uppenbart allmänintresse.
Anmälaren ansåg att han kunde identifieras men enligt mediets bedömning hade han inte pekats ut för en bredare krets. Tidningen hade dessutom noggrant angett att anmälaren hade friats på samtliga punkter. Rubriken byggde på ett citat från rådmannen i Y tingsrätt när hen förklarade domslutet. Citatet redovisades redan i artikelns ingress och löd i sin helhet: ”Ett agerande kan vara olämpligt utan att vara brottsligt, och därför heller inte straffbart.”
Med tanke på det stora allmänintresset för detta fall var rådmannens förklaring till domslutet viktig och relevant att citera i samband med att den åtalade friades. Borlänge Tidning skrev om ett relevant ämne och gjorde det sakligt. Tidningen hade därmed agerat pressetiskt korrekt.
Medieombudsmannens bedömning
Om prövningen
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering medfört en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra om skadan varit oförsvarlig eller inte aktualiseras frågor om allmänintresset för ämnet, anmälarens ställning, samt vilka belägg mediet haft för det som publicerats.
Utpekande och skada
En förutsättning för att det ska handla om en publicitetsskada är att anmälaren är utpekad, genom namn, bild eller andra identifierande uppgifter. I den aktuella publiceringen namnges inte anmälaren. Av artikeln framgår dock vissa uppgifter som innebär att anmälaren skulle kunna identifieras. Till exempel framkommer att han är i xx-årsåldern och tidigare fritidspedagog vid Z-skolan. Det har även framkommit att han tidigare har förekommit på sajten Dumpen samt att han har åtalats för och friats från flera fall av sexuellt ofredande. Genom dessa uppgifter bedömer jag att anmälaren är utpekad inför en inte obetydlig krets. Det kan antas att ett tämligen stort antal personer, särskilt genom att tidningen uppgivit skolans namn och anmälarens tjänst, kan förstå att det är just honom som artikeln handlar om.
Allmänintresse och ställning
Ämnet för rapporteringen, det vill säga sexualbrott mot barn i skolmiljö, har ett stort allmänintresse och det är något som tidningen måste kunna rapportera om. Den medieetiska frågan som uppstår är i stället om det varit försvarligt att peka ut just anmälaren på det sätt som skett.
Det faktum att någon misstänkts eller dömts för brott innebär inte per automatik att ett utpekande bör ske. Vissa fall av samhällsomstörtande verksamhet och grov kriminalitet, till exempel organiserad brottslighet, medför ofta att allmänheten har rätt till insyn i vem som begått ett dåd. När det gäller misstankar om enskilda vålds- eller sexualbrott, även om gärningarna i sig är klandervärda, finns det sällan ett allmänintresse i att peka ut enskilda gärningspersoner.
I förevarande fall kan konstateras att det visserligen handlar om allvarlig brottslighet, men inte sådana brott som generellt motiverar att allmänheten har en samhällelig rätt att via medier få ta del av vem gärningspersonen är. Anmälaren har frikänts från brotten, något som starkt talar emot att han skulle behöva tåla att pekas ut. Av vad som framgår i ärendet har anmälaren inte heller någon upphöjd position i samhället som skulle motivera ett utpekande. Sammantaget blir min slutsats att utpekandet av anmälaren inte kan motiveras av allmänintresset eller anmälarens ställning.
Belägg och bemötande
Anmälaren har anfört att en del av uppgifterna i artikeln har varit felaktiga eller vilseledande. Till exempel anser han att mediet pekat ut honom som olämplig trots att han har frikänts från brotten.
I denna del kan jag konstatera att tidningen rapporterat om utgången i en rättegång och därvid haft tillgång till den aktuella domen samt intervjuat både domaren och åklagaren i målet. Mot bakgrund av detta bedömer jag att det har funnits belägg för de uppgifter som framgår i artikeln. Påståendet om att anmälaren ska ha agerat olämpligt, om än ej brottsligt, kommer från domaren i målet. Det framgår också tydligt i artikeln att anmälaren frikänts. Jag ser därmed ingen anledning att kritisera tidningen för några brister gällande beläggen.
Eftersom rapporteringen handlar om en rättegång där utgången i målet tydligt presenterats, anser jag att det inte varit nödvändigt för tidningen att kontakta anmälaren för ett bemötande.
Sammanfattande slutsatser
Sammantaget kan jag konstatera att det funnits ett stort allmänintresse för rapporteringen om rättegången medan något sådant intresse inte funnits för att peka ut anmälaren. Han har inte heller en sådan ställning att han får tåla ett utpekande. Anmälaren har på detta sätt orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och Borlänge Tidning bör klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har anfört i huvudsak följande.
Anmälaren: Mot bakgrund av ärendets stora spridning, både lokalt och nationellt, fick denna indirekta identifierbarhet betydande konsekvenser både personligen och yrkesmässigt. Det finns skäl att även framhålla hur rubriksättning och framställning bidrog till en negativ och skuldindikerande helhetsbild. Även om vissa formuleringar hade stöd i domskäl, fick de genom sitt sammanhang och sin exponering en utpekande verkan som inte stod i proportion till allmänintresset, särskilt med hänsyn till att det hela mynnade ut i en friande dom.
Mediet: Mediet har med sin publicering inte gjort att kretsen av människor som kan identifiera anmälaren utökats. Framför allt med tanke på att publiceringen skedde mer än ett år efter att anmälaren arbetade på skolan. Om publicering ändå ska anses ha medfört att fler möjligen har kunnat identifiera anmälaren, måste den uppkomna publicitetsskadan anses vara mycket begränsad då anmälaren sedan länge bor i en annan del av landet.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Borlänge Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Karin Johannesson, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.