DN frias för rapportering om påstådda kopplingar till pedofilmiljardär

juni 11 2026


DN har haft belägg för de publicerade uppgifterna och rubriken har haft täckning i artikeln. Anmälaren har dessutom getts möjlighet till bemötande.

Dagens Nyheter, dnr. 25834, exp. nr. 47/2026

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Dagens Nyheter.

Genom beslut den 23 mars 2026 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Dagens Nyheter.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot en artikel publicerad på dn.se den 16 december 2025 med rubriken NN [namn angivet] rangordnade svenskor i poängsystem – Satte AA [namn angivet] i kontakt med unga kvinnor – DN har fått unik inblick i nätverkets grupp.


I e-tidningen den 17 december 2025 var rubriken NN rangordnade svenskor enligt ett poängsystem.

Vad mediet publicerade

Ingressen

”Pedofilmiljardären AA sattes i kontakt med unga svenska kvinnor med hjälp av affärskvinnan NN. DN har fått unik tillgång till hennes nätverks slutna grupp. ’Jag är så ledsen att jag bjöd in flera av er att träffa AA i New York, även om det förstås var i bästa businessmening!’ skriver NN i ett inlägg.”

Artikeltexten (i sammanfattning)

Artikeln handlade om NN:s nätverk X [namn angivet]. I artikeln granskades innehållet i X stängda Facebookgrupp.

DN refererade i texten till uppgifter som medlemmarna i gruppen delat med sig av till varandra och till den kommunikation som NN förmedlat, bland annat om den klädkod som kvinnorna i nätverket förväntades följa, vilket innebar kjolar, klänningar och högklackade skor:

”Hon ville att vi skulle klä oss så. När vi jobbade på olika event skulle vi vara gästerna, ofta män, till lags. Våra utseenden var viktiga för NN”, sa en av medlemmarna till DN.

I artikeln uppmärksammades också anmälarens relation till institutionen Y och ”Utmärkelsen Z” – ett stipendium som instiftades av NN 2001 och bland annat finansierades av pedofilmiljardären AA, avslöjade DN 2019.”

Det framgick av DN:s text att det i Facebookgruppen 2022 publicerades ett kritiskt inlägg mot NN som orsakade splittring i nätverket:

”Kan vi enas om att det inte var särskilt lyckat att skicka Z och nätverket X:s på ’thank you meetings’ till AA, givet hans bakgrund och beteenden, oavsett vetskap om honom eller inte?”, skrev en kvinna.

Det fanns, visade samma Facebookgrupp, också kvinnor som försvarade NN och betonade att hon hjälpt många kvinnor i deras karriärer.

I artikeln refererades till läckor av AA:s mejl som tidigare offentliggjorts och där NN beskrivit kvinnor i nätverket som ”väldigt ung”, ”vacker”, ”smart och sensuell” samt indikerat att hon hjälper honom att leta efter hans ”val av fru”.

I vad DN beskrev som ett ”hittills okänt mejl” uppmärksammades att NN ”rangordnat kvinnor enligt ett poängsystem”. Det uttrycktes också att det inte fanns uppgifter om syftet med poängsystemet, annat än att det ”verkar vara kopplat till Z-stipendiet – som AA varit involverad i”.

Anmälarens förhållningssätt till offentligheten belystes i artikeln genom påståendet att hon ”låtit bli att svara på frågor eller sagt att hon bara haft goda intentioner när hon introducerade svenska tjejer för AA”.

DN refererade till ett inlägg av NN som hon publicerade i Facebookgruppen:

”Jag är så ledsen att jag bjöd in flera av er att träffa AA i New York, även om det förstås var i bästa business mening! Jag ångrar detta och borde ha tagit avstånd redan 2008 när han hade fått dom för sexköp, även om ingen då anade vidden av det hela. Med facit i hand ångrar jag bittert allt samröre med AA”, skriver hon bland annat i ett inlägg i mars 2022.

DN redovisade i texten att mediet pratat med flera svenska kvinnor som träffat AA, ”både före och efter det att han dömdes”, och att de alla var en del av anmälarens nätverk, samt att mejl mellan henne och AA visade att hon kände till anklagelserna mot honom redan 2007.

Det tydliggjordes att ingen av de kvinnor tidningen talat med sade sig ha känt till några övergrepp vid den tiden och att de heller inte blivit utsatta för närmanden från AA:s sida.

Den avslutande delen i artikeln handlade om att de kvinnor DN pratat med var av olika uppfattningar om NN:s roll i relation till kvinnorna och AA – vissa var upprörda över vad som framkommit medan andra liknade uppmärksamheten kring nätverket vid ”smutskastning”.

Eftersom anmälaren inte svarade på DN:s önskemål om kontakt citerade tidningen ett tidigare uttalande av henne:

”Det finns absolut inget nytt skräp här.”

Anmälan

I anmälan framfördes bland annat följande.

Rubriken ”NN rangordnade svenskor i poängsystem – satte AA i kontakt med unga kvinnor – DN har fått unik inblick i nätverkets grupp” hade orsakat anmälaren en allvarlig publicistisk skada.

Rubriken förmedlades i ett sammanhang som starkt associerade till sexuellt utnyttjande, vilket enligt anmälaren var osant, samt att rubriken saknade täckning i artikelinnehållet och byggde på spekulationer som senare i texten uttryckligen medgavs vara obekräftade.

Utifrån ett läsarperspektiv framstod publiceringen som att anmälaren aktivt bidragit till att förse AA med kvinnor, i ett sammanhang som i dag var allmänt känt som grovt sexuellt utnyttjande.

Anmälaren citerade meningen: ”Det framgår inte vad poängsystemet syftat till mer än att det verkar vara kopplat till Z-stipendiet – som AA varit involverad i.”

Detta tog anmälaren till intäkt för att Dagens Nyheter saknade belägg för artikelns mest belastande påståenden.

Rubriken saknade alltså täckning i artikeltexten och spekulationer presenterades som sanningar. Att i rubriken kopplas till AA, tillsammans med påståenden om rangordning och förmedling av unga kvinnor, var en extremt belastande anklagelse. Skadan uppstod omedelbart genom rubriken, oavsett om nyanser förekom längre ned i texten.

Tidningen hade sammanfattningsvis inte tagit erforderlig hänsyn till anmälaren.

Mediets svar (i sammanfattning)

I DN:s svar beskrevs anmälan från NN som ”oklar”. Utifrån de premisser som fanns valde tidningen att ange tre publiceringar som uppfattades ligga till grund för klagomålen:

  1. Den 15 december 2025 på dn.se: NN:s ursäkt i slutna gruppen: ”Ångrar bittert allt samröre med AA’.” Artikelrubriken var oförändrad sedan publiceringen.
  2. Den 15 december 2025 på DN:s konto på Instagram, @dagens_nyheter, NN rangordnade svenskor i poängsystem, en ingress med lydelsen ”Satte AA i kontakt med unga kvinnor. DN har fått unik inblick i nätverkets grupp”, samt ett citat från NN: ”Jag är så ledsen att jag bjöd in flera av er att träffa AA.”
  3. Den 17 december 2025 i den tryckta tidningen Dagens Nyheter, NN rangordnade svenskor enligt ett poängsystem.

DN tolkade att det främst var i två avseenden som anmälaren motsatte sig publiceringen, dels om påståendet om att hon satt AA i kontakt med unga kvinnor, dels påståendet att hon rangordnat kvinnor i poängsystem.

I båda dessa avseenden menade tidningen att den haft ett tillräckligt underlag för att publicera uppgifterna.


Under två mellanrubriker i sitt svar utvecklade och argumenterade DN för sin publicistiska position:

Kontakten med AA


”Riktigheten av uppgiften att NN satt unga kvinnor i kontakt med AA framgår av hennes eget inlägg på Facebook. Där har hon skrivit: ’Jag är så ledsen att jag bjöd in flera av er att träffa AA i New York, även om det förstås var i bästa businessmening!’.”

Uppgifterna om att anmälaren förmedlat kontakt mellan svenska kvinnor och AA bekräftades också av flera berörda kvinnor som tidningen talat med. DN återgav i artiklarna vad kvinnorna hade berättat.


Poängsystemet

Publiceringen refererade i denna del ett mejl från anmälaren som tidningen tagit del av. I mejlet listades ett antal kvinnor i en tabell tillsammans med orden ”Y – utmärkelsen Z”. Det rådde inget tvivel om att poängsystemet var knutet till det aktuella stipendiet Z.

Såväl informationen om att NN själv grundat stipendiet som att AA kunnat kopplas till finansieringen av stipendiet hade stått klart sedan länge. Tidningen ansåg att uppgifterna i respektive artikel var korrekta och underbyggda, och att det inte fanns något stöd för att de publicerade uppgifterna skulle uttrycka något annat än vad som stod att läsa.

Mediets avslutande del av svaret på anmälan handlade om läsarintresset och anmälarens möjligheter till bemötande av artikelns innehåll.

DN framhöll i den delen att AA:s sexualbrott mot minderåriga och de kopplingar som framkommit till Sverige samt anmälarens roll i relation till honom och det nätverk med svenska kvinnor där hon varit en nyckelperson, hade utgjort en av de mest uppmärksammade och allvarliga skandalerna i vår tid.

Anmälaren hade intagit en självklar ställning som inflytelserik aktör inom näringslivet och professionellt nätverkande. Hon hade funnits i ett sammanhang där hennes kontakter med AA framstod som åtskilliga, personliga och mångåriga. Hennes egen arena hade varit internationell och framskjuten i svenskt och internationellt samhällsliv.

Mediet hade upprepade gånger försökt nå anmälaren inför publiceringen av den tryckta respektive digitala publiceringen. Hon valde att inte medverka.

Ytterligare om handläggningen hos MO

Anmälaren har fått ta del av mediets yttrande och getts möjlighet att kommentera detsamma, men har valt att inte replikera.

Klargörande av vilka publiceringar MO prövar

Anmälan byggde på följande rubriksättning från dn.se den 16 december 2025:


NN rangordnade svenskor enligt ett poängsystem med underrubriken

Satte AA i kontakt med unga kvinnor – DN har fått unik inblick i nätverkets grupp.

I e-tidningen den 17 december 2025 var uppställningen något annorlunda. Den nyss återgivna underrubrikens innehåll fanns i ingressen, men det var alltså publiceringen på dn.se från den 16 december som utgjorde basen för anmälan och därmed för MO:s bedömning.

I mediets svar på anmälan figurerade flera publiceringar, men de omfamnades innehållsmässigt av den ovan angivna rubriksättningen.

Särskilt om handläggningen av ärendet

Medieombudsmannen Caspar Opitz har förklarat sig jävig i ärenden som gäller Dagens Nyheter, varför beslutet fattas av Robert Olsson, på uppdrag av Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo).

Medieombudsmannens bedömning

MO:s uppgift är att pröva om anmälaren har utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen. För att avgöra detta vägs allmänintresset – det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor – mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Det ska även finnas ett gott underlag för de publicerade sakuppgifterna och de påståenden som framförs. Frågan om möjligheten till bemötande är också av intresse.

Tidningen har visat på att det finns en tydlig koppling mellan rubriken och anmälarens agerande. Detta framgår genom de intervjuer som tidningen refererat till, samt genom hennes egen kommentar i den Facebookgrupp som DN haft insyn i, vilken lyfts fram i skriftväxlingen i detta ärende.

Vad gäller rubrikordet ”rangordnade” har tidningen redovisat att det fanns grund för att beskriva ett poängsystem, som utgjorde basen för en lista, som knutet till stipendiet Z. Texten kan enligt min mening i detta fall inte anses som spekulativ, utan avsåg något som faktiskt hade förekommit. Att syftet med poängsystemet inte kunde fastställas, vilket också framgick av artikeln, var inte ett uttryck för en värdering i den mening som anmälaren gjorde gällande.

Att bli sammankopplad med AA är belastande, oavsett om i rubrikform eller på annat sätt. Anmälarens relation till AA var dock väl dokumenterad sedan lång tid tillbaka, något som hon också själv bekräftat och som hon, enligt den Facebookgrupp som DN haft insyn i, även uttryckt ånger över.

Anmälaren har verkat i delar av samhällets centrala beslutsmiljöer och genom sitt professionella nätverksarbete blivit en viktig aktör för många människor under decennier. Mot denna bakgrund var det rimligt att hennes agerande granskades och gavs publik spridning. Den hänsyn hon kunde kräva var att publiceringen skedde i enlighet med god publicistisk sed.

Hon har inte framfört synpunkter på bemötandefrågan. Det är dock ändå relevant att betona att hon getts möjlighet att svara på frågor från tidningen – men valt att avstå från detta.

Sammanfattande bedömning:

Min slutsats är att DN har publicerat en underbyggd redaktionell granskning där det fanns belägg för de publicerade uppgifterna och där rubriken hade täckning i artikeln.

Anmälaren har dessutom getts möjlighet till bemötande.

Även om jag har förståelse för att anmälaren har upplevt publiciteten som påfrestande, anser jag att tidningen har haft stöd för att namnge anmälaren och att hon därmed inte har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.

Publiceringen ligger således inom ramen för god publicistisk sed, och ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren (NN) har överklagat till Mediernas Etiknämnd och sammanfattningsvis fört fram följande. Både Dagens Nyheter och Medieombudsmannen har missat kärnan i anmälan som gäller rubriken “NN rangordnade svenskor i poängsystem – satte AA i kontakt med unga kvinnor”. De aktuella stipendiaterna har inte poängsatts på det sätt som antyds och NN deltog dessutom inte i juryn för stipendiet. Juryn arbetade inte med ett poängsystem utan genom en samlad bedömning. Även om någon form av poängsättning skulle ha förekommit var det inte NN som genomförde den, eftersom NN inte satt i juryn. Därmed har NN inte rangordnat kvinnor. Rubriken kopplar dessutom samman ett påstående om att NN rangordnat kvinnor med att hon skulle ha satt dem i kontakt med AA. Eftersom AA var allmänt känd för grova sexualbrott skapade det ett starkt intryck av att NN förmedlat kvinnor till en sexualförbrytare. Denna koppling är djupt missvisande och saknar täckning i artikeltexten. Den förklarande kontext som eventuellt finns i artikeltexten är inte tillgänglig för alla läsare. Det innebär att en stor del av publiken endast nås av den felaktiga och starkt belastande rubriken utan de nyanseringar som finns i texten.

Även Dagens Nyheter har yttrat sig i nämnden och sammanfattningsvis fört fram följande.  Samtliga publiceringarna möter medieetikens krav, däribland kraven på saklighet, korrekthet och relevans. Alla uppgifter i sak är underbyggda. Tidningen har tagit del av mejl som NN skickat och där finns en tabell där ett antal kvinnor anges tillsammans med en beteckning som kan kopplas till Z-stipendiet. Tabellen innehåller namn och poäng i förhållande till stipendiet. Poängsättningen uttrycker en slags rangordning av unga kvinnor som skulle kunna komma i fråga för stipendiet. Att det exakta syftet med poängsystemet inte har kunnat fastställas framgår tydligt av tidningens artikeltext. Tidningen har inte uttryckt att NN ingick i den jury som beslutade om stipendiet. Artikelrubrikerna gör inte heller några otillbörliga antydningar eller tolkningar av något, på sätt som anmälaren påstår.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Inledning

Mediernas Etiknämnd noterar att den rubrik som anmälaren särskilt vänt sig mot finns publicerad på Dagens Nyheters Instagram den 15 december 2025 i form av en huvudrubrik med en underrubrik. Instagrampubliceringen har en länk till en artikel på DN.se med rubriken ”NN:s ursäkt i slutna gruppen: Ångrar bittert allt samröre med AA”. Artikeln på DN.se har en ingress som i sak överensstämmer med text som också finns i Instagrampubliceringen, men alltså en annan rubrik än den på Instagram.

Dagens Nyheter har även skickat in vad tidningen anger som ursprungspubliceringen, en artikel från den tryckta Dagens Nyheter daterad den 17 december 2025. Denna artikel har samma huvudrubrik som den på Instagram förutom att NN även anges med förnamn, dvs. rubriken ”NN (inklusive förnamn) rangordnade svenskor enligt ett poängsystem”. Men i ursprungspubliceringen finns ingen underrubrik, dvs. inte underrubriken från Instagram om att NN satte AA i kontakt med unga kvinnor och att DN har fått unik inblick i nätverkets grupp. Även artikeln i den tryckta tidningen har samma ingress som återfinns på Instagram och i den där länkade artikeln på DN.se. Artikeltexterna på DN.se och i den tryckta tidningen har förutom rubriksättningen, i sak samma innehåll.

Med detta konstaterar Mediernas Etiknämnd att MO har bedömt den huvudrubrik och den underrubrik som anmälaren särskilt vänt sig mot, som alltså publicerades på Instagram den 15 december och inte så som MO angav på DN.se den 16 december. Nämnden konstaterar också att MO har bedömt den artikeltext på DN.se som Instagrampubliceringen länkade till, vilken omfattas av anmälan och som motsvaras av artikeltexten i den tryckta tidningen.

Bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Dagens Nyheter.

I beslutet har deltagit ordföranden Christine Lager, Kristina Svahn Starrsjö och Linda Haggren samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Stefan Pettersson, utsedd av Tidningsutgivarna, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Ruth Mannelqvist, Göran Collste, Arash Sanari, Anders Forkman, Per Lyrvall och Eva Lindström, representerande allmänheten.

_____________________________________________

Eva Lindström var av skiljaktig mening och anförde följande.

Jag delar Medieombudsmannens bedömning att anmälaren har verkat i delar av samhällets centrala beslutsmiljöer och genom sitt professionella nätverksarbete blivit en viktig aktör för många människor under decennier. Mot denna bakgrund var det rimligt att hennes agerande granskades och gavs publik spridning. Min uppfattning är vidare att DN har publicerat en underbyggd redaktionell granskning där det fanns belägg för de publicerade uppgifterna i artikeln.

Samtidigt menar jag att rubriken i både DN:s artikel och i DN:s inlägg på Instagram ger associationer till och insinuerar en rangordning som syftat till sexuellt utnyttjande, vilket det saknades täckning för i artikeln.

Anmälaren har därför utsatts för en oförsvarlig publicistisk skada och jag anser därför att mediet bör klandras.