Tidningen har i huvudsak baserat kritiken på uppgifter från studenter och intervjuer med olika berörda aktörer. Både i programmet och i en särskild artikel får det granskade universitetet möjlighet att svara på kritiken.
Aftonbladet, dnr. 23416, exp. nr. 23/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Aftonbladet.
Genom beslut den 17 november 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Universitet AA har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Aftonbladet för följande publiceringar på aftonbladet.se:
- Programmet 200 sekunder SPECIAL: Läkarfusket, publicerad den 18 oktober 2023 (även med rubriken Fuskade sig till läkarexamen – jobbar i Sverige)
- Artikeln Blev godkänd – utan att ha mött en enda patient, publicerad den 18 oktober 2023
- Artikeln Skolornas svar om läkarutbildningarna: ”Håller hög klass”, publicerad den 18 oktober 2023
- Artikeln Svenska experterna: ”Kan vara farligt för patienter”, publicerad den 19 oktober 2023
Vad mediet publicerade (i urval)
På Aftonbladets hemsida beskrevs 200 sekunder som tidningens program för snabba gräv, där programledaren Robert Aschberg och redaktionen synade maktmissbruk, samtidsfenomen och enskilda fall som väckte känslor.
Den anmälda granskningen handlade om påståenden om fusk och brister på läkarutbildningar i Östeuropa. Tidningen sammanfattade granskningen enligt följande.
”200 sekunder kan visa omfattande fusk och brister på flera internationella medicinutbildningar i Östeuropa.
Hundratals skärmdumpar visar hur prov och examinationer delas mellan studenter. Enligt flera uppgifter till Aftonbladet uppdaterar flera universitet inte proven mellan provtillfällena, trots att fusket påtalats från studenterna.
Dessutom vittnar flera studenter om att praktiken inte håller vad den lovar.
Aftonbladet har testat att söka till ett universitet i Polen. Vi lyckades fuska oss in på utbildningen.”
Reportrarna ses besöka Universitet AA, och söka kontakt med chefen för den internationella läkarutbildningen. Det anges att de endast får mejlsvar, där chefen skrev att studenterna de tre sista åren fått daglig praktik. Hon medgav att det förekom fusk men sa att de fallen utreddes.
I en av artiklarna berättade studenten ”Peter” att han fått en USB-sticka med gamla examinationer och att det var exakt samma frågor som sedan kom vid provtillfället. I olika onlineforum samlade och delade studenter information, bland annat hade en elev redan under första terminen frågat om någon kunde skriva hennes uppsats mot betalning. Många av klasskamraterna hade fuskat på stora, viktiga tentor, något som universitetet tillät fortgå. Han hade fått godkänt på en kardiologikurs utan att ha träffat en enda patient, och detta trots att de skulle få komma ut till patienter och lära sig läsa av EKG.
En av artiklarna innehöll reaktioner på granskningen.
– Det finns fantastiskt bra universitet i Europa, som är minst lika bra eller bättre än de svenska utbildningarna. Men det finns också djupare dalar. Det gäller också studenter som kommer med olika ambitionsnivåer genom utbildningarna sa Magnus Hultin, ledamot i Nationella vårdkompetensrådet, och fortsatte:
– Det finns en inbyggd problematik om man behöver betala för utbildningen. Det finns incitament att ha kvar dem i systemet, utan att de presterar.
– Vi har fått en del varningssignaler från våra medlemmar som studerar i de här länderna. Vi stöttar dem i hur de kan gå vidare i frågorna, sa Emelie Hultberg, som satt i Läkarförbundets styrelse.
I en av artiklarna fick skolorna svara på kritiken. Följande angavs angående Universitet AA:
” Universitet AA vill inte bemöta 200 sekunders frågor på telefon eller i verkligheten, utan svarar i stället på mejl.
NN, prodekan för internationella studenter på den medicinska fakulteten, säger att inga universitet kan undkomma fusk, men att de jobbar hårt för att minimera det.
’Varje oärlig handling är inspelad, utredd och personen ställs till svars. Vi håller inte med om att fusket är utbrett’, skriver hen.
Till skillnad från Aftonbladets källor hävdar hen att frågor på samtliga prov uppdateras från termin till termin, vilket gör att det inte går att fuska.
200 sekunder fick inte svar på frågorna som ställdes, och åkte därför till X för att se om vi kunde få en pratstund med NN. Hen avvisade reportrarna och bad dem att återkomma i mejl.”
Anmälan (sammanfattad)
Publiceringarna innehöll falska, overifierade och oetiska anklagelser som skadade universitetets rykte. Universitetet hade under lång tid bedrivit utbildning och alumnerna hade fått framgångsrika karriärer. Programmet hade ett gott rykte.
Det framstod som förlegat att klumpa ihop universiteten i Östeuropa. Varje land hade sina egna universitet, med sina egna studenter. Under- och överprestationer gick att finna på varje lärosäte.
Universitet AA ställde höga krav på studenterna och tillät inte fusk. Under pandemin var möjligheterna att erbjuda klinisk praktik begränsade. Nu erbjöds detta dock återigen. De flesta examinationer skedde på plats. Studenterna bedömdes inte enbart på sina provresultat utan även utifrån sitt dagliga arbete och deltagande i praktiska övningar och seminarier.
Från år fyra gjorde studenterna konstant praktik på vårdinrättningar. Under den elfte terminen gjordes en 18 veckor lång handledd praktik. Efter praktiken skedde en muntlig examination och handledaren deltog i betygssättningen. Internationella studenter fick möjlighet till praktik i sitt hemland. På olika sätt garanterade systemet att studenterna fick teoretisk kunskap, praktik inom moderna vårdinrättningar och praktisk kunskap. Utbildningen avslutades med ett nationellt test omfattande alla tolv terminer.
Vad en av de intervjuade studenterna uppgav om att han under praktiken på kirurgiska avdelningen enbart suttit i ett laboratorium och inte träffade patienter stämde inte. Tidningen hade inte tagit hänsyn till vad covid 19-pandemin innebar för möjligheterna att erbjuda praktik. Sjukhusledningen hade beslutat att starkt begränsa eller helt stoppa studenter från att få praktisera. I stället organiserades studiebesök för studenterna så att de skulle få komma i kontakt med patienter på det sätt som läroplanen föreskrev. Publiceringen var vinklad och tog inte hänsyn till pandemin.
Angående vad en student påstod om att ett stort antal studenter klarat av hela programmet genom att fuska: för att klara programmet och få diplom behövde studenten klara den omfattande slutexaminationen. Då bedömdes studentens förvärvade kunskap och förmåga under programmet och hur väl studenten kunde använda kunskaperna i praktiken. Studenterna behövde även göra och försvara ett examensarbete. Den nationella examinationsstyrelsen bestod av utländska medicinska specialister. De som klarade examinationen hade således vad som krävdes för att arbeta inom modern vård.
Universitetet bedrev ett omfattande arbete för att förebygga, motverka och hantera fusk och oegentligheter, något som blivit särskilt viktigt då pandemin innebar att mycket av undervisningen bedrevs på distans.
Varje år uppdateras ett visst antal tentafrågor.
Studenterna ombads i samband med att de tog examen utvärdera programmet. Den stora majoriteten av studenterna deltog i utvärderingen och resultatet hade inte indikerat att det skulle föreligga något omfattande fusk.
Påståendet från studenterna om att det i många fall inte krävdes några behörighetsgrundande studier för att antas till programmet var felaktigt. Enbart de sökande som uppfyllde behörighetskraven och de höga betygskraven antogs.
Vad tidningen påstått om att det var enkelt för de som tagit examen vid universitetet att få en svensk läkarlegitimation stämde inte. Programmet ledde endast till en doktorsexamen i medicin, inte till en legitimation. Examen medförde inte att en student fick arbeta självständigt på en vårdinrättning, detta krävde handledarskap.
På universitetet var studenterna involverade i den ständiga utvärderingen och förbättringen av kvalitén på undervisningen.
Universitet AA begärde att Aftonbladet skulle avpublicera de falska påståendena om universitetet. Tidningen saknade belägg för uppgifterna. Detta skadade inte bara universitetets rykte utan riskerade framtiden för flera hundra internationella studenter vars ärlighet, förmåga och integritet på ett ogrundat sätt ifrågasattes.
Till yttrandet bifogades ett uttalande från universitetets förening för internationella studenter.
Medieombudsmannens bedömning
MO har till uppgift att pröva om enskilda personer orsakats oförsvarliga publicitetsskador. Det förutsätter att en person har pekats ut med skadliga uppgifter.
Vid anmälningar från företag och organisationer, juridiska personer, prövar MO hur tidningen hanterat frågor om genmäle eller rättelse. På begäran av organisationen kan mediet i vissa fall ha skyldighet att rätta en uppgift i publiceringen, eller erbjuda möjlighet till bemötande i form av ett genmäle, om allvarlig kritik framförts som inte organisationen fått möjlighet att svara på. Som huvudregel förutsätts att organisationen självt vänder sig till tidningen för att begära en sådan uppföljning. Om det har skett och företaget inte är nöjt med resultatet, kan Medieombudsmannen pröva om mediet hanterat den frågan på ett tillfredsställande sätt.
MO har inte befogenhet att besluta att en viss artikel eller granskning ska tas bort.
I granskningen riktas kritik mot läkarutbildningar i Östeuropa, bland annat den som bedrivs på Universitet AA. Tidningen har i huvudsak baserat kritiken på uppgifter från studenter men även på inlägg i onlineforum och intervjuer med olika berörda aktörer, exempelvis en företrädare för det svenska läkarförbundet.
Både i programmet och i en särskild artikel får Universitet AA möjlighet att svara på kritiken. Det har inte anförts att Universitet AA begärt någon rättelse eller genmäle. Sammantaget finns ingen anledning att rikta kritik mot Aftonbladet.
Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut. Anmälaren har vidhållit vad som framförts till MO och sammanfattningsvis anfört att publiceringarna strider mot de etiska riktlinjerna.
Tidningen har framfört att den inte har något att tillägga.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Aftonbladet.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Robert Hårdh, Johan Trouvé och Arash Sanari, representerande allmänheten.