Länder/stater, i detta fall Tjeckien, vars institutioner kritiseras, har egna möjligheter att gå i svaromål. En stats rätt till genmäle eller rättelse gällande ett av landets lärosäten föreligger inte.
Aftonbladet, dnr 23519, exp. nr. 24/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Aftonbladet.
Genom beslut den 10 januari 2024 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Ni har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält ett inslag i Aftonbladet med rubriken 200 sekunder SPECIAL: Läkarfusket, publicerat den 18 oktober 2023.
Anmälan gäller också Aftonbladets artiklar: Regeringen agerar – tillkallar ministrar i EU-länder och Fuskade sig till läkarexamen – jobbar i Sverige, båda publicerade den 18 oktober 2023 samt Vill att EU-kommissionen stoppar läkarfusket publicerad den 30 oktober 2023.
Vad mediet publicerade
Inslaget
Utbrett fusk och allvarliga brister på läkarutbildningar i Östeuropa drabbade svensk sjukvård och kunde vara livsfarligt för patienterna. En stor andel svenska läkare hade utbildat sig på östeuropeiska läkarutbildningar.
Det kunde Aftonbladet avslöja efter att ha granskat universitet i Lettland, Polen, Tjeckien och Litauen.
Mediet hade intervjuat sex läkarstudenter från de fyra länderna. De vittnade om allvarliga brister och ett systematiskt fusk. Främst handlade det om att svar på prov och examinationer var lätta att hitta i förväg och delades mellan studenterna, och att många studenter inte kunde basala saker om sjukvård, trots flera års studier.
Gällande just Tjeckien intervjuades den före detta läkarstudenten Magnus angående sin läkarutbildning i Prag. Han sa att alla tentor och små prov som skulle komma fanns arkiverade på molntjänster som man kunde ladda ned, så studenterna hade tillgång till de exakta proven i förväg.
Artiklarna
En av artiklarna från den 18 oktober var en kort sammanfattning av innehållet i inslaget. Den andra artikeln från den 18 oktober samt den från 30 oktober 2023 var båda uppföljningar på avslöjande om fusk på läkarutbildningar i Östeuropa. Utbildningsminister Mats Persson lovade att agera och tillkalla ministerkollegor i andra EU-länder.
Anmälan
Det saknades belägg för påståendena om fusk på läkarutbildningen i Tjeckien. Den enda källan, den intervjuade studenten, hade misslyckats med sina studier redan under sin första termin, på två olika fakulteter. Universitetet kunde bekräfta att han inte hade fått gå kvar på Charles University i Prag.
Då publiceringen lett till att frågan lyfts till högsta EU-nivå, hade den bilaterala relationen mellan Tjeckien och Sverige skadats, likaså Tjeckiens rykte när det gällde läkarutbildningen.
Anmälaren hade tillskrivit såväl redaktionen som ansvarig utgivare om rättelse och genmäle, men inte fått svar.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar vanligtvis om en enskild och utpekad person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.
Om anmälan gäller ett företag eller en organisation, det vill säga en juridisk person, så prövas saken annorlunda. Det kallas företagsanmälan och då är MO:s mandat begränsat till att utreda den eventuella rätten till rättelse eller genmäle, det vill säga en uppföljande publicering. Vid en sådan prövning tittar jag på om det förekommer skarp kritik som den juridiska personen inte fått möjlighet att svara på, alternativt om det förekommer konkreta och betydande faktafel som mediet, trots påstötning om rättelse, inte korrigerat.
Mediets belägg för påståendena om fusk i Tjeckien framstår i inslaget, och inte minst om man läser argumentationen i anmälan, som tunna. Vidare får den kritiserade parten, det i inslaget icke namngivna universitetet i Prag där läkarutbildningen bedrivs, inte svara på kritiken. Anmälaren i ärendet har hört av sig till mediet (bland annat ansvarig utgivare) om genmäle/rättelse, utan att få svar.
Det tycks alltså som att kriterierna för rätten till genmäle skulle kunna vara uppfyllda.
Dock: I det aktuella fallet kommer anmälan från staten Tjeckien, via landets ambassad i Sverige. Även om frågan nått högsta EU-nivå är det inte MO:s sak att tillvarata ett lands intressen i detta fall. Länder/stater vars institutioner kritiseras har egna möjligheter att gå i svaromål, och en stats rätt till genmäle eller rättelse gällande ett av landets lärosäten föreligger inte.
Trots att publiceringarna tycks vara behäftade med brister är alltså min bedömning att mediet inte ska klandras.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut. Anmälaren har vidhållit vad som framförts till MO och sammanfattningsvis anfört att publiceringarna strider mot de etiska riktlinjerna samt att Tjeckien inte har någon annan möjlighet att försvara sig än att anmäla till MO.
Tidningen har framfört att den inte har något att tillägga.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Aftonbladet.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Robert Hårdh, Johan Trouvé och Arash Sanari, representerande allmänheten.