Mediernas Etiknämnd klandrar Aftonbladet för att grovt ha brutit mot god publicistisk sed, efter att ha publicerat en intervju med fadern till mannen som låg bakom skolmassakern i Örebro.
Aftonbladet, dnr. 25159, exp. nr. 45/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Aftonbladet för att grovt ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 22 april 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) framfört klagomål mot Aftonbladet för en publicering med rubriken Pappan till gärningsmannen: ”Det här är så stört” som publicerades på aftonbladet.se den 4 februari 2025.
Vad mediet publicerade
”Pappan till den misstänkte skytten i Örebro, en 35-årig man, säger att han inte känner till att hans son ska vara inblandad i dådet.
– Det vet jag inget om, säger han när Aftonbladet når honom.
Han säger också att han inte heller känner till att det pågått en stor polisinsats vid
35-åringens lägenhet i Örebro.
– Det här är så stört. Vad är det som har hänt? säger pappan vidare.
När Aftonbladet berättar om polisinsatsen och misstankarna mot hans son nekar pappan till att det är möjligt.
– Det måste vara omöjligt, säger pappan innan han lägger på luren.”
Anmälan
Anmälaren förde fram i huvudsak följande.
Tisdagen den 4 februari 2025 klockan 16:08 fick han motta det värsta samtalet man kunde föreställa sig. Samtalet kom från en journalist på Aftonbladet. Journalisten frågade om anmälaren kände till att det pågick en polisinsats i anmälarens sons lägenhet. Journalisten berättade även om misstankarna mot sonen, vilket anmälaren var helt ovetandes om. Han uppgav för journalisten att detta inte kunde vara sant och sa att han behövde lägga på. Han hamnade i chocktillstånd och var helt ensam.
En timme senare ringde polisen och uppgav att de var på väg för att prata med honom. När de kom fram fick han det preliminära dödsbeskedet och informerades om misstankarna mot sonen. Vem tog ansvar för att ringa upp en anhörig på detta sätt? Vem ansåg att det var etiskt försvarbart att publicera samtalet och dessutom utan samtycke?
Han hade inte kunnat prata med någon journalist sedan samtalet och det kändes som att han aldrig skulle klara av att göra det igen. Samtalet på 48 sekunder gav honom ett stort trauma och bestående men.
Mediets svar
Aftonbladet svarade genom Eric Rosén, biträdande kulturchef och etikredaktör, och förde fram i huvudsak följande.
Den 4 februari 2025 inträffade det värsta massmordet i modern tid i Sverige. För Aftonbladet och andra medier var det ett akut nyhetsläge. Under ett oerhört intensivt arbete försökte stora delar av redaktionen på olika sätt inhämta information, citat, ögonblicksbilder och annan kunskap om det som pågick.
Som en del i den processen ringdes ett samtal till vad som senare skulle visa sig vara gärningsmannens pappa. Där ställdes frågor till anmälaren om han kände till att det pågick ”en polisinsats utanför en lägenhet som ska tillhöra din son”. Anmälaren svarade att han inte kände till detta och samtalet avslutades. Något senare ringdes ännu ett samtal till anmälaren, där reportern bland annat sa att ”vi har anledning att tro att han är misstänkt för ett allvarligt brott”, varpå samtalet nästan omedelbart avslutades av anmälaren.
Under samtalen framfördes aldrig några specifika påståenden om sonens roll eller skuld. Inte heller några yttranden om att sonen eventuellt skulle vara död.
Efter samtalet publicerade Aftonbladet en kort text innehållande citat ur samtalet på aftonbladet.se. Detta var den notis som anmälaren bifogade anmälan.
Aftonbladets uppfattning var vid tidpunkten för yttrandet till MO att ett annat publiceringsbeslut borde ha fattats och Aftonbladets ansvarige utgivare hade också bett om ursäkt och beklagat att texten publicerades. Att publicera intervjucitaten i det läget som rådde var fel och texten avpublicerades efter 41 minuter.
Nyhetsredaktioner behövde kunna ringa ytterst svåra samtal också i mycket känsliga lägen. Det var en del av arbetsprocessen och tidningens erfarenhet av det var generellt god. I många fall ansåg anhöriga, även i mycket svåra lägen, att det var värre när medier skrev utan att ha kontaktat berörda nära anhöriga. Varje läge var dock unikt. Att redaktioner sökte och samlade information under ett brott av så monumental betydelse var en självklarhet. I efterhand kunde Aftonbladet krasst konstatera att den aktuella publiceringen inte var bra eller borde ha gjorts.
Anmälarens kommentar
Anmälaren lade till i huvudsak följande.
Han hade ett tydligt minne av det första samtalet från Aftonbladet. Det stämde att Aftonbladet ringde honom igen senare men det samtalet hade han inget minne av. Han befann sig då fortfarande i chocktillstånd från det första samtalet. Enligt samtalsloggen i hans telefon varade det samtalet endast i sju sekunder.
Hans dotter fick också tre missade samtal från en annan journalist på Aftonbladet den 4 februari 2025 klockan 16:03, 16:04 och 16:09. Samma telefonnummer skickade klockan 19:23 ett sms till henne. Dottern var ovetandes om misstankarna mot hennes bror vid tiden för de missade samtalen och kunde inte svara då hon arbetade. Det gjorde honom oerhört ont att tänka på hur det hade varit ifall hon hade svarat och eventuellt fått sitt samtal publicerat.
Han hade förståelse för att det var ett akut nyhetsläge på många redaktioner. Han förstod dock inte nyhetsvärdet i att ringa upp de närmast anhöriga i detta läge, lämna chockerande information, inhämta den här typen av citat för att sedan publicera dem.
Medieombudsmannens bedömning
MO:s uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig skada för anmälaren.
Det har förts fram kritik mot hur journalisten agerade i telefonsamtalet med anmälaren. Mitt mandat begränsar sig dock till att utreda skadliga eller på annat sätt kränkande uppgifter som förekommer om anmälaren i själva publiceringen. Hur medier och deras journalister agerar inför en publicering, det vill säga yrkesetiska frågor, faller utanför min prövning. Jag konstaterar i sammanhanget att den frågan redan har prövats av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, YEN, som riktade klander mot journalisten som genomförde intervjun.
Medier bör noga överväga publiceringar som kan kränka enskildas privatliv och anhöriga till personer som avlidit bör visas särskild hänsyn. I detta fall kontaktades anmälaren av en journalist som ställde frågor om anmälarens son. Såsom jag förstått saken kände han vid den tidpunkten inte till misstankarna mot sonen eller att det pågick en polisinsats vid sonens bostad. Samtalet ägde enligt anmälaren också rum före det att polisen kontaktade honom med uppgift om att sonen var avliden. Anmälarens svar publicerades och det är tydligt att han reagerade på frågorna med bestörtning och chock.
Jag instämmer i Aftonbladets uppfattning att det vid tidpunkten rådde ett exceptionellt nyhetsläge och allmänheten hade ett mycket stort behov av korrekt information om vad som hade hänt. Detta fråntar inte mediet skyldigheten att visa hänsyn till anhöriga under svåra omständigheter. Sammantaget anser jag att publiceringen av anmälarens citat tillsammans med en offensiv rubrik och inramning har orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada. Även om Aftonbladet skyndsamt avpublicerade artikeln har tidningen gått långt över gränsen för vad som är medieetiskt acceptabelt och ska därför klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller tidningen har haft något ytterligare att lägga till i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Aftonbladet för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordföranden Christine Lager, Kristina Svahn Starrsjö, Johan Danelius och Linda Haggren samt Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Karin Näslund, utsedd av Tidningsutgivarna, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Robert Hårdh, Göran Collste, Gertrud Åström, Anders Forkman, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.