Anklagades för brott mot svensk grundlag
oktober 26 2020
Sydöstran, exp. nr. 58/2020, dnr. 20103
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Sydöstran för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 5 maj 2020 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sydöstran.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Vad Sydöstran publicerade
Den 24 mars 2020 publicerades en artikel med rubriken Rektorn efterforskar källor på tidningens webbplats, sydostran.se.
[Skolans] rektor NN [namn angivet] hade skrivit ett mejl till föräldrarna där hon undrade vem det var som hade kontaktat medierna. Något som stred mot meddelarskyddet.
Den föregående dagen hade tidningen kontaktat NN med anledning av att det kommit reaktioner på beslutet att låta en skolklass åka till [en skidort] trots coronavirusets spridning.
Hon ville då veta vem eller vilka som hört av sig till tidningen kring detta, och hade efteråt även skickat ett mejl till föräldrarna till eleverna som var i [skidorten) där hon undrade vem som hade kontaktat medierna.
Sydöstrans chefredaktör var mycket kritisk till rektorns agerande.
“- Alla kan fatta beslut som i efterhand kan diskuteras. Jag tycker att detta är mycket värre. Det finns meddelarskydd i landet och det är olagligt att efterforska källor på det sättet. Det gäller även friskolor”, sade Anders Nilsson.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av NN.
Hon hade inte efterforskat källor. Däremot hade hon skrivit ett mejl till föräldrarna med följande lydelse.
“Idag har jag blivit uppringd av Sydöstran och jag är ganska säker på att BLT också har hört av sig. De hade fått info från någon, som förmodligen inte tycker att det är ok att skicka iväg eleverna på en resa just nu. Eftersom ingen info om resan har gått ut till någon annan än er undrar jag såklart. Vem vill skada oss för att vi gör en aktivitet som är full med glädje och som kommer att skapa minnen för livet för eleverna.”
Det var inte att efterforska källor. Hon gav uttryck för att hon var ledsen över att någon uppenbarligen ville skolan illa.
Tidningen hade inte varit i kontakt med henne över huvud taget. Hade de tagit kontakt med henne innan publicering hade hon kunnat svara på den direkta felaktigheten att hon efterforskat källor, och hennes familj, skolan, anställda, elever och föräldrar hade sluppit bli skadade. Hon ansåg att det stred mot pressetiska regler att publicera direkta felaktigheter utan att ha iakttagit källkritik.
Sydöstrans svar
Tidningen svarade genom chefredaktören och ansvarige utgivaren Anders Nilsson.
Under helgen 21-22 mars 2020 fick tidningen veta att en skolklass från [skolan] var på väg på en skidresa till [skidorten]. Tipsen till tidningen kom från både föräldrar och andra, som ansåg att resan var olämplig med tanke på coronapandemin. Detta kommenterades också på Facebook.
På måndagen, den 23 mars 2020, ringde tidningen till skolans rektor NN. Hon bekräftade att en skolklass befann sig i [skidorten]. Hon var mycket irriterad över att bli uppringd och började omedelbart fråga reportern om vem som hade informerat tidningen. Hon sade även att det var dålig journalistik att skriva om resan och förstöra barnens upplevelse.
Reportern mindes samtalet ordagrant. NN frågade vid två tillfällen vem som tipsat tidningen. Hon sade dessutom att det bara var föräldrarna som kände till resan. När reportern sade att tidningen inte fick berätta vem som lämnat tipset svarade NN att det fanns journalister som avslöjade sådant.
Rektorn ställde alltså inte bara en gång, utan flera, den förbjudna frågan om vem som hade tipsat tidningen. Hon var också tydlig med att hon skulle mejla till föräldrarna och berätta om samtalet – underförstått att det skulle komma fram vad Sydöstran, och den tipsande föräldern hade ställt till med. Hon nämnde även att tidningen kunde få ta del av föräldrarnas reaktion.
Dagen därpå hörde en förälder av sig och berättade att rektorn hade skickat ett mejl till dem där hon undrade vem som hade gått till media. Föräldern tyckte att det kändes olustigt och var rädd för att uttala sig. Hen undrade om hen verkligen fick vara anonym och om vi skulle röja någon källa.
När den ansvarige utgivaren fick höra talas om detta blev han fly förbannad. I synnerhet över beteendet mot reportern, som i all vänlighet hade ringt och ställt relevanta frågor.
Tidningen kunde ha ringt upp rektorn och gjort en intervju om varför hon bröt mot svensk grundlag, men det var svårt att se hur en sådan artikel skulle ha sett ut. Risken var överhängande att rektorn helt enkelt skulle ha nekat till uttalandena i telefonsamtalet.
Det hände emellanåt att folk frågade vem som hade tipsat tidningen. Men då handlade det ofta om personer som inte var hemma i lagstiftningen. I sådana fall förklarade tidningen vad som gällde och stannade där. Förväntningarna var dock högre på en rektor.
Tidningen tänkte att en markering i form av en mindre artikel skulle räcka. Men NN valde i stället att gå till motangrepp, vilket var ganska otaktiskt. Hon for med osanning när hon gav sken av dels att hon inte efterforskat källor, dels att tidningen inte hade varit i kontakt med henne över huvud taget. Anmälan var vilseledande. Tidningen övervägde att kontakta Justitiekanslern i detta ärende.
Till yttrandet bifogades två artiklar om skolresan till [skidorten] som tidningen publicerat och mejlet från NN till föräldrarna. Tidningen pekade särskilt på mejlets ämnesrad, som var “Tidningsrubriker”, och menade att mejlet skulle läsas i ljuset av telefonsamtalet mellan tidningen och rektorn.
Medieombudsmannens bedömning
Det finns ett allmänintresse av att rapportera om skolfrågor, och av att granska ledarskapet i skolor. Det finns därför ingenting att invända mot att tidningen rapporterade om hur skolans ledning agerat med anledning av den mediala uppmärksamheten kring skidresan. I egenskap av rektor och företrädare för skolan får anmälaren acceptera att bli namngiven i sammanhanget.
Medieombudsmannen, MO, har till uppdrag att pröva om den anmälda publiceringen har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
Det ingår inte i MO:s uppdrag att pröva vad som är sant eller falskt i en publicering. När en person utpekas i samband med en granskning är dock viktigt att en tidning har haft tillräcklig grund för att lämna en uppgift utifrån det underlag tidningen har haft vid tidpunkten för publiceringen.
I detta fall framgår det av den publicerade artikeln att tidningen varit i kontakt med NN och tagit del av det aktuella mejlet från henne till föräldrarna. Tidningen hade utifrån detta underlag tillräckligt fog för de uppgifter som publicerades.
En uppgift om att någon har efterforskat källor, och därmed gjort sig skyldig till brott, är ett allvarligt påstående och av en sådan art att det NN en beaktansvärd publicitetsskada, oavsett om det är sant eller falskt.
En medieetisk utgångspunkt är att en person som omskrivs på ett nedsättande sätt bör ges möjlighet att bemöta uppgifterna, därigenom kan en publicitetsskada minskas. När det rör någons yrkesutövning kan det i många fall vara tillräckligt med en uppföljande publicering – det beror dock på hur allvarliga uppgifterna som publicerats är.
Uppgiften om att anmälaren brutit mot efterforskningsförbudet var av sådan art att tidningen borde gett henne tillfälle till samtidigt bemötande.
Sammantaget, med beaktande av uppgiftens allvar och att tidningen inte erbjudit tillfälle till samtidigt bemötande, har tidningen orsakat NN en oförsvarlig publicitetsskada. För denna bör Sydöstran klandras.
Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Tidningen har i nämnden bland annat anfört att det är förvånande att sanningen är irrelevant i en så viktig fråga som efterforskningsförbudet, vilken utgör en grundpelare i svensk demokrati. Rektorns agerande förtjänade att uppmärksammas.
Anmälaren har inte yttrat sig i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.