Bärgslagsbladet/Arboga tidning frias för granskning av kommunalval

oktober 17 2024


Anmälaren kritiserades för påverkansförsök i samband med ett kommunalval. Tidningen erbjöd genmäle, men anmälaren valde att avstå.

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, dnr 24094, exp. nr. 53/2024

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

Genom beslut den 30 april 2024 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält artikeln Så gick det till bakom kulisserna i Y-ort [ortsnamn angivet], publicerad i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning den 24 november 2023.

Vad mediet publicerade

Artikeln var stort utgjord på tidningens förstasida och på tre sidor inne i tidningen, där under rubriken Bakom kulisserna hos politikerna – konflikter och påverkansförsök.

Ingress

”Nystart Y-ort sprack och maktskiftet efter valet också. Det här är historien om händelser som påverkade och påverkar politiken i Y-ort. Bärgslagsbladet/Arboga Tidning söker efter svar bakom stängda dörrar.”

Artikeltext

”Strax före halv åtta på kvällen den 29 september 2022, en och en halv vecka efter valet, samlas gruppledarna för Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vanligt Folk framför mobilkamerorna. Ett handslag om att makten nu skulle tas över i rådhuset i Y-ort under namnet Nystart Y-ort.

’Grattis’, hörs strax därefter. Krönikören på Tidningen X, NN, bugar djupt framför de lokala politikerna.

En månad senare sprack förhandlingarna helt.

Förtroendet för KD:s gruppledare AA var obefintligt från de andra partierna.

Men vad var det egentligen som hände?

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning har i månader, genom en stor mängd intervjuer, försökt att få en bild av händelserna bakom kulisserna – händelser som det var meningen att medborgarna inte skulle få vetskap om.

15 april 2022. Det är fem månader kvar till valet när Tidningen X meddelar att de ska arrangera en duell i debattform på Forum i Y-ort. I ena stolen förstanamnet för Socialdemokraterna, AB, och i andra stolen – AA i Kristdemokraterna.

En som reagerade starkt på valet av AA som duellant var moderaten AC. Han ifrågasatte valet av KD då partiet inte var i närheten av att vara det största oppositionspartiet. KD fick 822 röster i valet 2018 – Sverigedemokraterna fick drygt fyra gånger fler – 3 504 röster.

’Det kan inte vara vänskap och medlemskap i Rotary som ska styra deltagandet i valdebatterna i Y-ort’, avslutade AC en insändare i Tidningen X.

Svaret lät inte vänta på sig: En publicistisk bedömning att AA och AB var de mest intressanta kandidaterna. Flest kandidater på listan avgjorde, meddelade NN i ett svar.

Men kritiken om partiskhet får aldrig något svar från NN.

Några månader senare är det dags igen för en ny debatt.

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning har tagit del av den korrespondens via e-post som fördes mellan flera politiker och NN.

Tidningen kan avslöja varför väljarna gick miste om en debatt i valrörelsens slutskede.

Debatten som uteblev [mellanrubrik]

10 augusti klockan 19.33. Det landar ett mejl hos de tre partier på den borgerliga kanten.

’Partiledardebatten den 7 september på Forum kommer sannolikt att vara direkt avgörande om borgerligheten i Y-ort skall få uppleva en tydlig dröm sedan 1930-talet: Växling Vid Makten.

Och så en förfrågan om att partierna skulle betala 2 500 kronor var för att finansiera lokalen och tv-sändning.

Mejlet är undertecknat NN, publicist och projektledare, Tidningen X.

Meningen om växling vid makten fick AD (L) och AC (M) att reagera och ta kontakt med motståndarna på vänstersidan.

Utifrån mejlkorrespondensen kan tidningen se att partiföreträdarna uppfattar en dold agenda då mejlet inte skickades till alla partier utan tre utvalda på den borgerliga kanten. Dessutom tolkar politikerna att syftet med att bara skicka frågan om betalning till tre partier görs för att samtliga partier ska betala.

Bara dagar före debatten gick Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna ut med att de bestämt sig för att inte delta. Anledningen var den upplevda partiskheten.

AC (M) får därefter ett argt mejl från NN:

’Är du beredd att ’hosta upp’ 50.000 kr för att få Robert Aschberg som debattledare vid partiledardebatten i Y-ort? Och slippa NN? Robert Aschberg ledde Aftonbladets partiledardebatt för tredje gången på uppdrag av Aftonbladet, digitalt, häromdagen.

Han är illa omtyckt av partiledarna för sin arrogans, för att han är ovänlig och elak och förhindrar justa repliker. Men eftersom du hatar mig som debattledare och hetsar 5 partier att hata mig erbjuder jag mig att byta ut mig själv och be min vän Robert Aschberg att ta över.

Fixar du 50.000 kr för att slippa mig och få Robert Aschberg att vara moderator i stället för mig? Ingen partiledare på riksnivå skulle våga ställa ultimatum till Aftonbladet: byt ut Robert Aschberg, annars ställer jag inte upp. Men sex partier i Y-ort går samman för att ifrågasätta att jag som moderator skulle vara schysst och behandla alla debattörer lika. Denna antydan är orättvis, saklös, grundlös, orättvis. Alla vet att det är så. Ändå dansar alla efter din pipa, AC. Varför skjuter du dig själv i foten på detta sätt? Varför?

NN

Ge mig samtliga dina mailadresser, AC.’

Någon debatt blev det aldrig den 7 september.

Däremot fick partierna reda på att föreningen B skulle gå in som finansiär av debatten.

Tidningen har tagit del av mejl mellan politiker och NN. I ett påpekas att Kristdemokraterna favoriseras – att det finns en partiskhet.

Men inte heller denna gång blev påståendet bemött och AC bekräftar för Bbl/AT att frågan inte ens har blivit bemött utanför tidningens spalter.

Hur ser du på saken nu, mer än ett år senare?

– Min bild är densamma nu som då, säger AC.

AA anser att det bara är spekulationer att NN skulle ha favoriserat KD.

– Det är bara spekulationer. Tråkigt att det inte blev någon debatt.

Så hur ligger det till?

Fanns det – och finns det – en koppling mellan Kristdemokraterna och NN? Hur nära relation har NN och AA?

Vänskapen

För att förstå relationen mellan NN och AA får vi backa bandet ytterligare några år. Det är 2018 och AA väljer att flytta ihop med kärleken i Y-ort. I Rotary träffades de två profilerna och NN blev AA:s etableringslots för att bli Y-ortsbo.

NN och AA syns flitigt tillsammans – öppet och synligt i sociala medier – och fortsätter att göra så genom åren.

Relationen innebar också att NN följde med på tillställningar och möten i KD. Tidningen har pratat med medlemmar och tidigare medlemmar i partiet. En person som vill vara anonym berättar: NN, ja han har varit med på KP-möten, alltså kommunpolitiska möten och när vi har haft sommarfester i Kristdemokraterna’.

När tidningen ställer kontrollfrågor till de andra partierna i Y-ort, om NN besökt deras möten, möts frågan av förvåning – från alla partier.

’Varför skulle han vara med här’, säger en företrädare för ett parti och en företrädare för ett annat säger ’Nej, medlemsmöten är bara för medlemmar’.

AA menar att han bjudit in NN för inspel vid några tillfällen, men att han inte varit med på några möten sedan i början av 2022.

– Han är kreativ och har bra synpunkter. Före valet såg han fram emot att det skulle bli en ny majoritet, det tror jag. Det jobbade vi för, säger AA.

Var han rådgivare?

– Nej, det tycker jag inte, säger AA.

Kritik har riktats flera gånger mot att ni har en vänskapsrelation. Men det har aldrig kommit något svar på det. Är det en känslig fråga att ni umgåtts privat?

– Nej. Det tycker jag inte, det är inget konstigt. Jag försöker ha så många kontakter

med så många som möjligt.

Allt spricker

Tillbaka till oktober 2022. Förhandlingarna mellan partierna i Nystart Y-ort börjar gnissla. AA åker på semester till Kanarieöarna men blir inte riktigt nöjd över förhandlingsresultaten hemma i Sverige. Samtidigt har en irritation börjat växa hos de andra partiföreträdarna. Efter varje möte får de läsa i Tidningen X vad som hänt bakom de stängda dörrarna.

 – Det räckte att vi gick utanför förhandlingsrummet så fanns uppgifterna med i en krönika av NN. Det var helt omöjligt att någon annan än AA skulle läcka uppgifter från mötet, säger en person som var delaktig under förhandlingarna.

Konflikten kring den inställda debatten och den kvarhängande frågan om partiskhet mellan NN och KD fanns färskt kvar i minnet hos politikerna i Nystart Y-ort.

Ett ultimatum ställdes från de andra partierna i Nystart Y-ort till Kristdemokraterna – ni måste byta ut AA. AA svarade med stopp i förhandlingarna då andra partier inte skulle lägga sig i KD:s nomineringsprocess. Därefter inleddes förhandling med Socialdemokraterna.

Bilden utåt, via en krönika av NN, berättade om att SD skulle ha uppträtt auktoritärt. Samma information fick KD:s partimedlemmar under ett extrainkallat möte.

De andra politikerna i Nystart Y-ort hade en helt annan uppfattning av vad som hade hänt, så den bilden kan ju bara komma från dig, eller?

– Okej. Ja, men jag kommer inte ihåg att det stod så…

Varför sprack det?

– Förhandlingsutrymme fanns inte. Det var ett fullbordat faktum att det skulle vara på ett visst sätt. Det var inte professionellt.

Förtroendekrisen mot dig?

– Jag har starkt förtroende i partiet och i partiavdelningen, sen kan de andra partierna ha andra uppfattningar, säger AA.

Det finns mycket frågetecken kring vad som hände. Som det här med läckorna som de andra var irriterade på?

– Jag förklarade att jag inte läckte. Jag visste vad jag gjort och sagt. Jag var noga att inte prata med folk utanför om vad som hände under våra förhandlingar.

Väljarna röstade fram ett maktskifte. Det blev aldrig av och många ställer sig frågan vad som gick fel. Var havererade allt? Frågorna är ju inte besvarade.

– Om SD inte gått fram så kraftigt hade det blivit en bättre balans i gruppen. Matematiken var helt avgörande från de andra partierna, inte politiken.

 Sverigedemokraterna var större än andra partier tillsammans. Då skulle AE bli kommunstyrelsens ordförande och då skulle hon bestämma. Ja, så blev det, säger AA.

Men att Sverigedemokraterna skulle ha uppträtt auktoritärt delas inte alls av personer i de andra partierna.

– Att AE skulle vara auktoritär… nej, det är inte en bild jag delar. Liberalerna har bara ett mandat och Sverigedemokraterna har delat med sig av ordinarie platser i nästan alla nämnder, säger AD (L).

AE själv anser att hon inte var auktoritär.

– Nej, däremot har jag varit tvungen att säga en del obekvämt i egenskap av ordförande när vi förhandlade, förklarar AE (SD) och berättar att KD under förhandlingen krävde mer än vad de kunde räkna med.

– Så har det varit i många andra kommuner. Kristdemokraterna har gått hårt fram och önskat mer än vad de kunnat få, säger AE.

Under de många samtal som tidningen har haft med personer som direkt var inblandade i förhandlingarna och personer som hade insyn utifrån framkommer en tydlig detalj som var avgörande i spelet om makten: Kristdemokraterna skulle ha en kommunalrådspost.

Frågan om antalet kommunalråd har länge varit het bland väljarna i Y-ort. Nystart Y-orts plan för kommunen var att Y-ort skulle klara sig med två kommunalråd på heltid till den styrande majoriteten och en oppositionsrådspost på 50 procent.

– Tre kommunalråd skulle ju kosta lika mycket menade vi, de menade att det handlade om signalpolitik. Från början skulle vi (KD), SD och M ha kommunalrådsposter, att vi skulle dra ner från fyra till tre, förklarar AA.

– Att bli kommunalråd är varenda kommunpolitikers mål. Inte ens om Liberalerna haft fyra mandat hade vi ställt krav på att ha en kommunalrådspost. Kanske hade vi varit mer tydliga med att få en ordförandepost i en nämnd, säger AD (L).

AA personligen fick aldrig någon post som kommunalråd, partiet fick just en sådan post hos Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ett år senare är han nöjd med utfallet. Trots att det inte blev ett maktskifte med Nystart Y-ort.

– AF (KD, kommunalråd) gör ett kanonjobb. Vi betar av punkterna med de andra partierna.

Påverkansförsöken

Att valrörelsen och efterspelet – bildandet av den nya majoriteten – var över innebar dock inte att det tog slut på konflikter och försök att påverka bakom kulisserna.

Bärgslagsbladets granskning visar att NN under våren 2023 gjorde försök att påverka hur kommunstyrelsens nytillträdde ordförande AB skulle skriva ett debattinlägg med tydliga instruktioner.

17 februari får AB ett mejl.

Från: NN

Skickat: den 17 februari 2023 08:16

Till: AB

Ämne: Välkommen med nytt inlägg

Hej AB, Efter att ha sett/hört ditt replikskifte med AD i KF om den externa granskningen och upphandlingen av denna tjänst, föreslår jag:

1. Nytt inlägg till Tidningen X, som vi publicerar digitalt och i print.

2. Redogör för hur utredningsuppdraget är formulerat – vad skall utredas?

3. Berätta hur upphandlingen har gått till och skillnaden i pris – och varför det blev KPMG. Varför bara 1 alternativ offert och inte 3? ’Paketpris’ eller löpande räkning 1500 kr / timme – hur många konsulter? Att granskaren granskar sig själv kan man vara kritisk till.

4. Några allmänna ord om att ’vi välkomnar kritisk granskning, som ger oss chans att bli bättre’.., är alltid bra i sammanhang som detta.

Får jag manus senast måndag morgon kommer inlägget med både digitalt och i print. Av intresse?

Allt gott

NN

PS: Jag har i flera inlägg berömt dig personligen för ledarskap, ansvar och handlingskraft i denna sak. Ta till dig dessa tre ord som ledstjärnor i din politiska roll!??

AB svarar aldrig på mejlet och återkom inte med något manus.

Två månader senare är det dags för nästa försök att påverka AB. Denna gång är det Tidningen X som hamnat i konflikt med Y-orts kommun. Kommunen tackade nej till att annonsera i Tidningen X om invigningskonserten av Y-orts friluftsevenemang där Chris Kläfford var huvudakt.

Tidningen X hävdade att kommunen infört en annonsbojkott efter tidningens granskning av kortanvändandet.

I ett mejl från Tidningen X:s chefredaktör, vd och krönikör den 17 april uppmanas kommunen att ’tänka om’. Mejlet är adresserat till AB och den dåvarande kommunchefen AG.

18 april återkommer AB och AG med att de ska diskutera frågan.

21 april får tidningens chefredaktör svar: ’Vi har diskuterat och kommit fram till att vi fortsätter, som tidigare, att bedöma annonsering utifrån behov, syfte och effekt i förhållande till budget/rådande ekonomiskt läge. Det gör varje chef på eget ansvar.’

Men fler saker sker den 21 april.

AB får ett till mejl.

Enligt vad Bärgslagsbladet/Arboga Tidning erfar fick kommunledningen ta del av innehållet och skakades av, vad de uppfattar, den hotfulla undertonen.

Avsändare var NN. Här är mejlet i sin helhet:

’Hej AB,

Detta är ett mail från mig personligen till dig personligen på den enda mailadress till dig som jag har.

Lyssna!

Det krävs varken långbänk eller MBL-förhandlingar för att Y-orts politiska ledarskap skall tydliggöra för kommunens tjänstemän, att i Y-ort kommun använder vi inte ekonomiska sanktioner i form av t ex annonsbojkott mot en tidning som uppbär statligt presstöd för att kunna ägna sig åt granskande journalistik.

Att en sådan annonsbojkott är beslutad har Tidningen X fått veta av såväl kommunikationschefen i kommunen som av en ledningsperson i ett av kommunens bolag.

Inom tidningsvärlden är det en väl känd sanning, att om två personer oberoende av varandra säger samma sak, är det nästen alltid sant.

Helt klar är att kommunikationschefen vägrat annonsera konserten på Y-orts friluftsevenemang nu på lördag, där kommunen är arrangör. I gengäld valde samarbetspartnern Musik Event, vid detta besked, att annonsera konserten med en helsida i Tidningen X.

I den fackliga värld som du kommer ifrån, AB, är STREJK och LOCKOUT parternas stridsmedel mot varandra.

I tidningsvärlden möts annonsbojkott av publiceringsförbud. Den kommun / myndighet / organisation / företag som vidtar ekonomiska sanktioner mot en tidning kan inte räkna med att få in sina pressreleaser, insändare och debattinlägg; kan inte räkna med närvaro på presskonferenser eller få komma till tals i intervjuform.

Branschorganisationen Gratistidningarnas Förening har reagerat starkt mot den uttalade annonsbojkotten.

Jag kan försäkra att Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet skulle reagera lika starkt – om de fick veta.

Mitt mycket starka goda råd, från mitt hjärta till ditt, är att upplysa kommunens tjänstemannaorganisation att annonsbojkotten är avblåst – och snabbt informera Tidningen X om detta.

Upprepar – detta är ett personligt mail från dig till mig. Jag representerar bara mig själv i detta mal.

Allt gott, NN

Kommunen köpte inte någon annons av Tidningen X till invigningen.

Minskad annonsering hade kommunen beslutat om redan i november 2022, som en del av att sparpaketet i budgeten 2023.

Inriktningen var att det mest nödvändiga skulle annonseras i lokalpress, som valborgsmässofirande och nationaldagen. Utöver minskad annonsering skulle kommunledningen också minska på prenumerationer och licenser.

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning har vid upprepade tillfällen försökt att få svar på våra frågor av NN, men han avböjer med motiveringen ’Jag ställer INTE upp på att svara på intervjufrågor. Jag uttrycker mig i egna ord när jag har något att säga’.

Här är ett urval av frågor som Bbl/AT vill ha svar på:

Y-ortsborna fick inte någon debatt efter kritik mot att du var partisk på grund av nära vänskap med AA i KD. Den kritiken har också framförts i insändare. Varför har du inte varit öppen och transparent och svarat på den frågan?

Tänkte du lämna över debatten till någon annan?

Du erbjöd AC att betala 50 000 kronor för att få Robert Aschberg som debattledare. Vad var din tanke med det mejlet?

Vad var din tanke med mejlen till AB?

Bbl/AT har varit i kontakt med NA, chefredaktör och ansvarig utgivare på Tidningen X och NB, vd på Företaget Z som ger ut tidningen. Båda har hänvisat till att få frågor via e-post då de haft svårt att vara tillgängliga. NB återkommer före publicering med svar på frågorna.

Detta mejl skickades i samband med det mejl som ni, NA och NB, skickade till AB och AG (undertecknad reporter har bifogat skärmdump på mejlet som NN skickade 21 april). Känner ni till detta mejl, var det sanktionerat av tidningsledningen?

’Nej.’

De källor jag har pratat med uppfattade mejlet från NN som hotfullt, det uppfattades som utpressning. Hur kan läsarna lita på att ert urval och vinkling av nyheter inte är en konsekvens av detta mejl?

’Du behöver omformulera denna fråga.’

Vem är det som tar ansvar över publiceringarna och arbetssätt?

’Publiceringarna, chefredaktören. Arbetssätt, vd.’

Journalister omfattas av yrkesetiska regler. En regel lyder ”använd inte din ställning som journalist till att utöva påtryckning för egen eller andras vinning”. Hur ska vi tolka detta mejl (från NN till AB)?

’Som det är skrivet på minst två ställen i mailet. Ett personligt mail till AB från NN.’ ”

Till artikeln fanns en faktaruta i vilken det stod följande.

Omformulering av fråga

Första versionen av frågan som NA och NB fick via e-post:

Det uppfattades hotfullt, att det blir konsekvenser om inte kommunen ändrade sig. Med detta mejl i åtanke. Hur kan läsarna lita på att en enda publicering inte är en konsekvens av att kommunen inte köpt en annons av tidningen?

NA svarar sedan att han inte förstår frågan och vill ha den omformulerad. Den formuleras om då till:

De källor jag har pratat med uppfattade mejlet från NN som hotfullt, det uppfattas som utpressning. Hur kan läsarna lita på att ert urval och vinkling av nyheter inte är en konsekvens av detta mejl?

Övrigt

I artikeln publicerades bilder från Facebook som visade NN och AA tillsammans.

Anmälan

Du anförde huvudsakligen följande.

På två ställen i artikeln fanns följande formulering: 

”De källor jag har pratat med uppfattade mailet som hotfullt, det uppfattades som utpressning.”

Detta var naturligtvis en mycket allvarlig anklagelse. Om anklagelsen var sann, hade du begått ett allvarligt brott, med fängelse på straffskalan. Om anklagelsen var osann torde tidningen ha brutit mot pressetiken, ja, eventuellt gjort sig skyldig till ett förtalsbrott, lämpligt att avgöras i ett tryckfrihetsmål.

Formuleringen ”de källor jag pratat med…” skapade ett intryck av att det var/ hade varit en ”snackis” bland kommunens tjänstemän och politiker att ”NN ägnar sig åt hot och utpressning”.

Om publiceringen saknade grund var det naturligtvis synnerligen allvarligt att tidningen spred anklagelser om brottslighet mot dig som publicist och enskild kommunmedlem – med hänvisning till anonyma källor inom kommunen.

Ingen inom Y-orts kommun hade till dig antytt, muntligen eller skriftligen, att hen känt sig utsatt för hot eller utpressning från hans sida. Du hade i mejlkontakt med kommunstyrelsens ordförande förgäves försökt få bekräftat att denne känt sig ”hotad eller utpressad”.

I mejl till kommunchefen och kanslichefen i Y-orts kommun hade du välkomnat en polisanmälan, om uppgifterna varit korrekta:

”Om anklagelsen stämmer – att jag ägnat mig åt hot och utpressning mot kommunen eller dess tjänstemän – då kanske Y-orts kommun skall se till att jag blir polisanmäld och dömd för dessa allvarliga brott. Om anklagelsen saknar grund – då skulle jag värdesätta en offentlig dementi från kommunens sida.”

Det blev ingen polisanmälan, inte heller någon offentlig dementi. Du fick svar från kanslichefen om att ”Det här är ett ärende mellan dig och Bärgslagsbladet.”

Det skrevs också om ”påverkansförsök” i den aktuella artikeln, som lätt gick att associera till ”otillåten påverkan”. Begreppet hade definierats av Sveriges Kommuner och Regioner samt Brottsförebyggande rådet och du hade inte agerat i enlighet med deras definitioner. Ingen skulle kunna belägga en sådan anklagelse.

Vid försök till genmäle fick du följande besked:

”Hej, NN. Något genmäle på vår artikel är inte aktuellt att införa. Vår chefredaktör har tagit ställning och anser (i likhet med mig) att du har haft möjlighet att svara på frågor i samband med vår granskning.”

Det var sant att reportern sökt dig för intervju flera gånger och du hade bland annat svarat följande:

”Hej CA,

Jag försöker förgäves att få dig att svara på frågan: Vad-är-det-vi-skall-prata-om?

När jag vill träffa en människa för ett journalistiskt samtal berättar jag alltid om ämnet och anger några frågor jag vill ställa.

Jag frågar igen – vad vill du att vi skall prata om? Vilken typ av frågor vill du ställa? I vilket sammanhang skall mina svar användas?

NN”

Du fick inget svar från reportern fastän frågan ställdes flera gånger. I de yrkesetiska reglerna för journalister stod det i paragraf 8: ”Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges.”

Du hade tre frågor till Allmänhetens Medieombudsman:

  • Var det förenligt med det medieetiska regelverket att rikta anklagelser om ”hot” och ”utpressning” mot dig som enskild person och publicist, med hänvisning till anonyma källor inom Y-orts kommun?
  • Någon bekräftelse på anklagelsen hade du inte lyckats få i kontakter med kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen samt kanslichefen inom Y-orts kommun. Hur påverkade uteblivna bekräftelser från kommunledningen den etiska bedömningen av BBL/At:s publicerade anklagelser mot dig om ”hot” och ”utpressning” – med hänvisning till källor inom Y-orts kommun?
  • Hade du förverkat din genmälesrätt i detta fall, då du vägrade att ställa upp för intervju, eftersom du inte fick någon info om vad intervjun skulle handla om och i vilket sammanhang mina intervjusvar skulle användas?

I anmälan redogjorde du för din långa bana som reporter, ledarskribent, redaktionschef och chefredaktör, samt för hur du nu för Tidningen X räkning skrev krönikor, ledartexter, granskningar och arrangerade aktiviteter utanför tidningen, till exempel politiska dueller på de största scenerna i regionen. 

Medieombudsmannens bedömning

Till mitt uppdrag hör att pröva om du har utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen. För att avgöra det väger jag allmänintresset mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten. Förutom allmänintresset tar jag hänsyn till din samhälleliga ställning, vilka belägg tidningen har för sina påståenden samt om du givits möjlighet till ett adekvat bemötande.

Allmänintresset och din ställning

Vad som sker bakom kulisserna inför ett kommunalval och vad som lett fram till att en politisk koalition spricker har ett stort allmänintresse.

Som MO uppfattat saken är du en erfaren publicist och nu reporter, krönikör och opinionsbildare på Tidningen X, en tidning/sajt med presstöd, utan betalvägg, som riktar sig till allmänheten på orten, och som enligt dina egna uppgifter delas ut i 33 000 brevlådor i regionen.

Du är också engagerad på annat sätt i det politiska samtalet, till exempel genom att arrangera politiska debatter och du tycks ha nära kontakt med centrala politiker. I en sådan inflytelserik position i lokalsamhället får man tåla medial granskning och kritik. Jag har således inget generellt emot att Bärgslagsbladet/Arboga Tidning publicerat artikeln och namngivit dig i sammanhanget.

Frågan om belägg

Min uppgift är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en artikel, utan bedöma om tidningen har haft ett tillräckligt underlag, eller belägg, för att göra publiceringen. Tidningens underlag för uppgifterna bygger på samtal med politiker samt offentliga handlingar, framför allt mejl, vilka begärts ut från kommunen.

Ur ett medieetiskt perspektiv är det att betrakta som tillräckliga belägg.

Gällande frågan som reportern ställer i artikeln, att ett mejl du skickat skulle uppfattats som hotfullt och som utpressning, så bygger det förutom på formuleringarna i mejlet som tidningen läst, på källor som reportern talat med. Även om det är en aning oprecist anser jag i sammanhanget att mediet inte trätt över gränsen genom att ställa frågan på det vis som skett. Mediet har som underlag för granskningen hänvisat till ett stort antal intervjuer och månader av research, och det finns ingen anledning för mig att ifrågasätta den saken.

Centralt är i stället att du fått möjlighet att bemöta det som påstås i artikeln.

Frågan om bemötande

Det är en medieetisk grundprincip att den som utsätts för hård kritik ska ha rätt att svara och få möjlighet att komma med sin version av vad som inträffat. Det tycks ostridigt att tidningen vid upprepade tillfällen sökt dig. Du hävdar att du önskat besked om vad intervjun ska handla om, utan att få svar. Tidningen, å andra sidan, skriver i artikeln att du svarat:

”Jag ställer INTE upp på att svara på intervjufrågor. Jag uttrycker mig i egna ord när jag har något att säga”.

Mediet har även vänt sig med frågor till chefredaktören för Tidningen X där du är verksam, samt till ägarbolagets vd.

Det står var och en fritt om man vill medverka i en tidning. Avstår man betyder inte det att mediet i sin tur måste avstå publicering.

Gällande din önskan att i efterhand få ett genmäle publicerat måste ses mot bakgrund av att tidningen velat intervjua dig i sin granskning, och ställa sina frågor och eventuella följdfrågor. I och med att du som medievan person avstått den saken har du ingen given rätt att i efterhand få ett genmäle publicerat. En ansvarig utgivare kan vara generös och trots det säga ja till ett genmäle i efterhand. Men det fanns i detta fall ingen medieetisk skyldighet för utgivaren att göra det.

Min sammantagna bedömning är att tidningen skött bemötandefrågan på ett acceptabelt vis.

Sammanfattningsvis: Du har fått hård kritik i tidningens granskning och det är förståeligt att du reagerat på det. Det har dock funnits ett allmänintresse för ämnet, du har en sådan ställning att du måste tåla kritik, mediet har haft belägg för sina uppgifter och du har erbjudits ett bemötande. Tidningen ska därför inte klandras.

Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och sammanfattningsvis framfört följande. Han ifrågasätter uppgiften i Medieombudsmannens beslut att han skulle ha försuttit sin genmälesrätt genom att tacka nej till intervju. Enligt anmälaren blir det en väldigt olycklig princip, om Medieombudsmannens bedömning skulle vinna gillande även av Mediernas Etiknämnd. Anklagelser om hot och utpressning måste givetvis få bemötas, i synnerhet som han inför den intervju, han inte ställde upp på, inte hade en aning om att anklagelser om brottslighet skulle framföras i BBL/AT:s artikel.

Tidningen har anfört att anmälaren hade vetskap om ämnet för mediets frågor redan den 19 oktober.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Karin Näslund, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Johan Trouvé, Göran Collste, Arash Sanari, Laura Hartman och Anders Forkman, representerande allmänheten.