Bilder i reportage om transsexualitet innebar ett oförsvarligt utpekande

september 25 2007


Exp nr 67/2007 Hennes



Nytagna och gamla bilder på en intervjuad, icke namngiven, person publicerades i ett reportage om könsbyte. Personen var dock igenkännbar på bilderna och utpekandet innebar en oförsvarlig publicitetsskada.



Publiceringen

Den 19 september 2006 publicerade tidningen Hennes ett reportage med rubriken ”Äntligen får jag bli man”. I ingressen stod att aldrig hade så många svenskar bytt kön som nu – och kvinnor som ville bli män stod för den största ökningen. Hennes hade träffat Emma, 29, som inom kort skulle bli man på riktigt. I artikeln intervjuades Emma. – Jag är kvinna i den meningen att läkare bedömer mig som kvinna. Men eftersom jag känner mig som en man är jag transsexuell, sade Emma. I reportaget skildrades Emmas liv och sexualitet.

Reportaget illustrerades av bilder på Emma. Några av dessa var nytagna för artikeln. På ett av dessa foton satt hon i ett fönster med ansiktet bortvänt så att hennes profil skymtade. Hennes kläder, kropp och frisyr syntes. Bildtexten var Emma vill inte visa sitt ansikte eftersom hon inte vill bli stämplad ”som den där som vill byta kön”. Hon vill bara bli man. Andra bilder var äldre. På dessa syntes hennes ansikte, även om ett foto var delvis skuggat.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av X., omskriven som Emma i artikeln. Anmälaren hade kontaktats av tidningen Hennes som ville göra ett reportage om en transperson. Tidningen hade sett en intervju med anmälaren i Sydsvenskan när han levt som kvinna och pratat om erfarenheten av att pröva att leva som man. Vid den tidpunkt då Hennes kontaktade anmälaren ville han dock inte längre förknippas med Sydsvenskan-intervjun, eftersom han övergått till att leva som man helt och hållet. Han ville inte att nya människor han träffat, t ex på universitetet där han studerade, skulle kunna associera honom till artikeln i Sydsvenskan eller som kvinna alls. Vissa av hans släktingar kände inte heller till hans transsexualitet.

Journalisten hade varit införstådd med att han skulle anonymiseras. X. skulle också få läsa artikeln i färdigt skick innan den publicerades och godkänna eventuella anonyma bilder som togs med. Tidningen hade sedan utan hans godkännande publicerat artikeln med bilder som gjorde att han blev identifierad. Han vände sig även mot vissa andra uppgifter i artikeln. Utpekandet av honom genom publiceringen hade lett till att han mått fruktansvärt dåligt.

Tidningens yttrande m.m.

Tidningen var medveten om att ämnet för artikeln var känsligt och att intervjupersonen inte ville ställa upp på bild där han gick att känna igen. Tidningsartikeln och bildvalet hade skett i samråd med anmälaren. Reportern hade på ett tidigt stadium talat om när tidningen skulle skickas till tryck och även erbjudit anmälaren att besöka redaktionen under layoutarbetet för att se bilder, rubriker och bildtexter – förutom den huvudsakliga text som han redan godkänt. Det hade klargjorts att initiativet till ett sådant besök skulle komma från anmälaren. Vid den tidpunkt då han krävde att artikeln och bilderna skulle dras tillbaka var det för sent; tidningen var redan under distribution.

Både anmälaren och tidningen inkom med ytterligare skrivelser i ärendet.

PO:s bedömning

I beslut den 7 juni 2007 beslöt PO att hänskjuta ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande.

Reportaget skildrade anmälarens liv och sexualitet; ämnet var synnerligen integritetskänsligt. Tidningen var också medveten om att anmälaren inte ville vara igenkännlig på bilderna. Det framgår av en bildtext i publiceringen att anmälaren inte ville visa sitt ansikte i reportaget. Tidningen menar att bildvalet skett i samråd med anmälaren och att man tagit den hänsyn till honom som kan fordras.

Jag konstaterar dock att reportaget illustrerades av flera äldre foton på anmälaren där ansiktet visades. Tillsammans med dessa foton förekom en nytagen bild där anmälarens kropp, kläder och frisyr syntes och där hans profil skymtade. Bilderna var sammantaget tillräckliga för att peka ut anmälaren för andra personer än dem som redan kände till förhållandena. Det borde tidningen ha insett och tagit hänsyn till.

Enligt min mening är det uppenbart att publiceringen tillfogade anmälaren en publicitetsskada och tidningen bör bära ansvaret för det.

Tidningen Hennes förtjänar därför pressetiskt klander. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Handläggningen hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren och tidningen fick del av PO:s beslut.

Pressens Opinionsnämnds beslut den 25 september 2007

På de skäl PO anfört finner nämnden att Hennes genom bildpubliceringen åsidosatt god publicistisk sed.