Enligt tidningen hade två kommunrevisorer gått utanför uppdraget vilket kunde ha skett i strid med lagstiftningen. Anmälarens ställning som kommunrevisor, gör att hen får tåla att granskas.
Blekinge Läns Tidning, dnr. 25642, exp. nr. 17/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Blekinge Läns Tidning.
Genom beslut den 21 november 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Blekinge Läns Tidning.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Blekinge Läns Tidning för en artikel med rubriken Experten: Revisorerna bryter mot lagen – granskar arbetslösas inkomst publicerad på blt.se och i tidningen den 13 oktober 2025.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Kommunrevisorerna NN och NA [namn angivna] har granskat långtidsarbetslösas gymkort som de fått för sin rehabilitering. Även personernas inkomster har kontrollerats.
Statsvetaren Jan Turvall understryker att revisorerna bryter mot lagen.”
Brödtexten
”De två kommunrevisorerna NN (politisk vilde), ordförande för revisorsgruppen, och NA (XX) [partibeteckning angiven] har på eget initiativ gjort en granskning av 14 gymkort som deltagare inom ett så kallat Finsam-projekt (finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) fått betalda. I denna samverkan i länet ingår region, kommuner, Försäkringskassa och Arbetsförmedling.
Det rör sig om individer som står mycket långt bort från arbetsmarknaden. Den träning de får på gymmet ska få dem mer förberedda för ett eventuellt kommande arbete.
De tre övriga förtroendevalda revisorerna i revisorsgruppen har inte fått någon information om denna granskning av fakturor rörande gymkort till en kostnad av drygt 14 000 kronor. Den rapport som NN och NA överlämnade till Y kommun kom också som en överraskning för den auktoriserade revisorn, som nu fått i uppdrag att göra en egen utredning.
I sin rapport drar NN och NA bland annat slutsatsen att:
- De betalda gymkorten strider mot den så kallade Finsam-lagstiftningen, eftersom de kan betraktas som en ekonomisk förmån.
- Revisorerna har granskat deltagarnas deklarationer och anser att inkomsterna ’indikerar att de redan är etablerade på arbetsmarknaden’.
- Principen om god ekonomisk hushållning har inte tillämpats i val av leverantör, eftersom det finns billigare alternativ.
Därför anser de båda revisorerna att kostnaden inte är försvarbar ur ’revisionsperspektiv’ och att den riskerar att stå i konflikt med lagstiftning och kommunens riktlinjer för ekonomisk hushållning. De frågar sig också varför vissa med relativt hög inkomst får gymkort betalda och vill lyfta frågan till ansvarig nämnd.
Det faktum att de två kommunrevisorerna har granskat enskilda individers inkomster är något som AA, chef för kommunledningsförvaltningen och biträdande kommunchef, reagerar mot.
– Jag kan tycka att det är olämpligt, men kan inte säga om det är lagligen förbjudet, säger hen.
I kommunallagens 8:e kapitel står det att: ’Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild’. Det finns undantag, bland annat om handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen en ekonomisk förlust. Men den förlusten ska vara av betydligt större omfattning än vad som är fallet med gymkorten.
– Det handlar om bedrägerier eller sådant. Annars skulle man kunna använda undantaget i alla situationer, säger Statsvetaren Jan Turvall, Göteborgs universitet.
Han tvekar inte när BLT berättar om revisorernas granskning:
– Det är myndighetsutövning när man fattar beslut som rör en enskild individ. Och det är inte revisorernas uppgift att kontrollera.
Det är ingen tvekan om att det är på det sättet?
– Lagparagrafen är väldigt tydligt och det finns inga varianter. Det är inte revisionens uppgift att granska myndighetsutövning. Jag tycker inte något är oklart, säger Jan Turvall.
Kan en kommunrevisor bli straffad om denna bryter mot lagen?
– Det kan inte bli böter eller fängelse om en revisor har misskött sitt uppdrag. Det händer att revisorn själv tycker att hen har missbrukat sitt förtroende och på egen hand vill avgå. Det är alltid möjligt. Revisorernas partier kan ha anledning att beakta detta nästa gång man utser revisorer.
Personer med insyn i verksamheten som BLT har pratat med är starkt kritiska till att kommunrevisorerna har valt att granska människor som redan är utsatta och sköra genom ett långvarigt utanförskap. De individer som finns med i rapporten har ingen inkomst och är föremål för olika typer av socialförsäkringsåtgärder och har bidrag av skilda slag. Källorna ifrågasätter om denna granskning är gjord enligt god revisionssed och om den över huvud taget är lämplig.
En person med god kunskap inom området understryker att det inte är etiskt riktigt att ta ut personuppgifter på dessa deltagare.
– Det är ett övertramp. Det är jättemärkligt och olyckligt. Jag trodde inte att det var möjligt över huvud taget. Det är viktigt med varsamhet mot människor som har det tufft, säger källan.
AB, chef för arbete- och välfärdsförvaltningen, understryker att samordningen i Finsam ska göra det möjligt att fånga upp personer som annars hamnar mellan stolarna.
– Vi kraftsamlar för individer som står allra längst bort från arbetsmarknaden och som är i behov av rehabiliteringsåtgärder. På så sätt ska de kunna förbättra sin förmåga att komma ut i arbete, säger hen.
AB håller inte med revisorerna om att inköpen av gymkort strider mot Finsam-lagstiftningen. Hen påpekar att de borde se till helheten och hen hänvisar till en annan paragraf där det står att insatserna rör samordnade rehabiliteringsinsatser som ska hjälpa dessa individer att uppnå en bättre arbetsförmåga.
– Det är inget som strider mot lagstiftningen, säger hen.
AC är projektledare för Finsam-projektet och betonar att ett led i deras arbete är att jobba med hälsan hos deltagarna. Där är den fysiska aktiviteten en viktig del och det kan handla om promenader, vara ute i naturen eller gå på gym. De har haft ett samarbete med gymmet, där deltagarna först går i grupp för att bli bekväma med att träna.
– Många är inte i det skicket att de skulle ta det steget själva, säger AC.
Det faktum att NA driver ett eget gym i Y-ort har fått personer att ifrågasätta om hen inte är jävig när hen granskar gymverksamhet som kommunrevisor.
– Han sitter på två poster, säger en källa.
BLT bad NA att kommentera rapporten, men hen hänvisade till NN och lade sedan på luren innan tidningen hann ställa några frågor. NN hänvisar till att revisorerna har gjort fyra olika granskningar och ifrågasätter varför BLT ställer frågor om rapporten som rör Finsam-deltagarnas gymkort
Hur har ni fått fram dessa deltagares inkomstuppgifter?
– Det kan du också få fram om du jobbar på det. Allting är offentliga uppgifter. Jag har inga kommentarer, förutom det som står i sammanställningen. Det är fördelning av bidrag som är ingångsvärdet.
NN anser inte heller att NA är jävig i sin granskning på grund av att hen är gymägare, utan hänvisar till att NA gör det i sin roll som kommunrevisor.
Fotnot: BLT har korrigerat en tidigare felaktig uppgift om att det var 14 deltagare i Finsam-projektet som fått gymkort. Korrekt är att det är 14 gymkort med färre individer. Rapporten som rör två gymkort är kopplad till annan kommunal verksamhet än Finsam.”
Övrigt
Artikeln bildsattes bland annat med fotografier på NA och NN.
I publiceringen fanns även en faktaruta om de fyra granskningsrapporter de hade lämnat in till kommunen.
Anmälan
Du anförde i huvudsak följande.
Du begärde att mediet skulle rätta artikeln och ge dig möjlighet till genmäle. Publiceringen innehöll rena lögner i syfte att misskreditera er kommunrevisorer.
Rubriken var vilseledande, ni hade inte brutit mot lagen.
Du hade ett åtta minuter långt samtal med statsvetaren Jan Turvall som citerades i artikeln och han berättade om samtalet med reportern. Enligt Jan Turvall hade han inte sett granskningarna utan hade svarat generellt på frågor om kommunallagens 8 kapitel. Han kunde därför inte kommentera om ni hade brutit mot några lagar eller inte då han inte var insatt i ärendet. Han berättade att han tyckte att det var olyckligt att tidningen vinklat reportaget på det sättet.
Granskningarna gällde leverantörsfakturor som skickats till kommunen. På gymmets fakturor fanns fyra personer namngivna, inte 14 personer. Revisorerna tittade på vilka dessa fyra person var, inklusive deras inkomster, adresser och mobilnummer, men kunde inte se att de var anställda i Y kommun. Kommunen sa att det var deltagare i AME och att deras gymkort hade bekostats av Finsambidrag. Du hade alltså inte kontrollerat några deltagare i AME, utan den informationen fick du efter att fakturorna hade kontrollerats. Dessa fyra personer nämndes inte heller någonstans i granskningen som tidningen hänvisade till. Ändå skrev tidningen att ni hade granskat 14 individer och inkomster som var deltagare i AME.
Den andra granskningen innehöll två namn som fanns registrerade av gymmet och som alltså fanns med på fakturorna. Dessa namn kunde snabbt kopplas till personer som var anställda i Y kommun inom kommunal verksamhet. Det var inte deltagare i AME, som reportern framställde det. Dessa gymkort var helt legitima vilket granskningsrapporten klargjorde.
Till anmälan bifogade du bland annat de omnämnda granskningarna.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en artikel har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för dig. Vid bedömningen vägs allmänintresset av artikeln, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot intrånget i ditt privatliv. I sammanhanget prövas om tidningen haft belägg för att publicera uppgifterna, samt i vilken mån du ska behöva tåla kritiken givet din samhälleliga ställning. Du ska även få möjlighet att bemöta kritik riktad mot dig.
Av ärendet framgår att du är kommunrevisor i Y kommun. Du innehar alltså en viktig funktion på kommunen där du ska granska den kommunala verksamheten och ekonomin. Artikeln behandlar uppgifter om ditt arbete. Enligt tidningen har du och en kollega gått utanför uppdraget och era granskningar kan ha skett i strid med lagstiftningen. Dessa påståenden har, särskilt med hänsyn till din ställning, ett stort allmänintresse. Det ingår i en tidnings uppdrag att skriva om politiker som styr eller granskar kommunen samt rapportera om eventuella brister. Jag anser därför att du får tåla att granskas i dessa frågor. Jag har alltså inget emot att tidningen rapporterat om ämnet som sådant och i sammanhanget publicerat ditt namn och din bild.
Du har anfört att en del av uppgifterna i publiceringen inte stämmer. Du har till exempel uppgett att tidningen tolkat granskningarna fel samt att mediet fått det att framstå som att statsvetaren Jan Turvall uttalat sig om era granskningar när så inte var fallet. Medieombudsmannen prövar primärt inte vad som är sant eller falskt. Prövningen i denna del handlar i stället om huruvida mediet haft tillräckliga belägg (underlag) för att publicera uppgifterna.
I denna del kan jag konstatera att det av citaten från Jan Turvall framgår att han uttalat sig generellt om lagstiftningen och att tidningen sedermera dragit slutsatser om granskningarna utifrån hans svar. Att saker värderas olika, eller att du har en annan uppfattning än den mediet lyfter fram, kan inte leda till klander. Tidningen har i publiceringen utgått från granskningarna, myndighetsdokument samt flera intervjuer med namngivna och anonyma källor. Mot bakgrund av underlaget bedömer jag att tidningen ur ett medieetiskt perspektiv har haft belägg för de påståenden som görs i artikeln. Jag kan även konstatera att tidningen har rättat en felaktig uppgift om hur många individer som fick gymkort i den omskrivna satsningen.
Av artikeln framgår också att du fått möjlighet att bemöta kritiken men valt att inte svara på mediets frågor. Det är upp till var och en om man vill låta sig intervjuas av en tidning. Avstår man betyder det inte att mediet i sin tur måste avstå publicering.
Sammanfattningsvis bedömer jag att du, utifrån allmänintresset för ämnet och din ställning som kommunrevisor, får tåla att tidningen granskat dig. Mediet har haft tillräckliga belägg för att göra sina påståenden och du har fått möjlighet att bemöta kritiken. Den publicitetsskada som du har orsakats har alltså inte varit oförsvarlig. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och anför sammanfattningsvis följande. Det är förtal att påstå att vi kommunrevisorer skulle begära ut och få tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Det är fullständigt omöjligt och en allvarlig lögn. Denna lögn har mediet befäst i ingressen med att statsvetaren Jan Turvall understryker att revisorerna bryter mot lagen. Vad gäller frågan om bemötande har kommun¬revisionen beslutat att det bara är ordföranden i revisionen som uttalar sig till media, vilket ordföranden även gjorde i detta fall.
Mediet har valt att inte yttra sig hos nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Blekinge Läns Tidning.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Göran Collste, Laura Hartman, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.