Bohusläningen frias för artiklar om en företagsetablering och personerna bakom denna
december 16 2021
Bohusläningen, exp.nr 56/2021 dnr. 21333
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Bohusläningen.
Genom beslut den 28 september avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Bohusläningen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot en artikel i Bohusläningen med rubriken Mångmiljoninvestering: Globalt företag vill tillverka cement i [kommun angiven] X, publicerad i nätversionen den 23 augusti 2021, samt med rubriken Globalt företag vill starta tillverkning av cement i hamnen, publicerad i papperstidningen den 24 augusti 2021.
Vad tidningen publicerade
Ett globalt företag ville in på den svenska cementmarknaden. Företaget var intresserade av att anlägga en klinkerskvarn i X hamn. Det handlade i så fall om en investering på en halv miljard kronor.
Ärendet låg nu på kommunstyrelsens bord.
Det var det [basering angivet] företaget Y [företag angivet] som via Z [företag angivet] nu presenterade planerna för X kommun.
Företaget ville utnyttja den omfattande ökning av efterfrågan på cement som man förutsåg från 2023 till 2028, och etablera en klinkerskvarn i X. Hit skulle i så fall material skeppas och återanvändas till cement. Den tänkta marknaden var sedan Sverige och Norge. Investeringen beräknades till cirka 50 miljoner euro, alltså cirka 500 miljoner svenska kronor.
Planerna framgick av det så kallade föravtal som kommunstyrelsen väntades godkänna att kommunen och företaget undertecknade.
” – Det är inget juridiskt bindande dokument utan visar en ambition och en vilja att åstadkomma något, att parterna uttalar att de är villiga att ta det ett steg till“, sa kommundirektör A.
För kommunens del innebar avtalet inte några åtaganden, enligt A [namn angivet].
” – I det här läget är det ett företag som visar en vilja att eventuellt etablera sig i X. Enligt föravtalet åligger det helt företaget att få alla nödvändiga tillstånd med mera på plats. X skriver att man är positiva till att det rullar vidare och att kommunen kan fungera som bollplank, men ansvaret ligger fullt och fast på företaget, så som det alltid gör“, sa A.
Han sa vidare att symbolfrågan var viktig eftersom det handlade om ett utländskt företag.
Enligt föravtalet tänkte sig Y och Z att etableringen kunde leda till hundratals direkta och indirekta arbetstillfällen.
Men A ville inte i nuläget kommentera vad den eventuella nya industrin skulle betyda för X kommun. Han tyckte att det var för tidigt.
Y arbetade med industri och handel med projekt och samarbetspartners i en rad länder. Bolaget företräddes av Z som ägdes av det tidigare [parti angivet] kommunalrådet i X, NN [namn angivet]. Han hade hoppat av efter årsskiftet 2013/2014 efter en granskning som Bohusläningen gjort av resor han gjort men också av hans telefoni.
Efter ett inslag i [lokala nyheter] hade en förundersökning om mutbrott och bedrägeri inletts. Bakgrunden hade varit en resa till [resmål angivet]. Åklagare hade år 2015 beslutat att lägga ner förundersökningen, då det inte längre fanns någon misstanke om brott.
Anmälan
Du framförde i anmälan att tidningen inte hade kontaktat dig angående etableringen. Du påpekade också att du inte längre var politiker. Du hade slutat år 2014. Du ansåg även att tidningen tog upp en gammal osann historia som inte hade med företagsetableringen att göra, men som hade skadat dig och ditt rykte.
Enligt din uppfattning hade du drabbats av en publicitetsskada.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om artikeln har orsakat dig en oförsvarlig publicitetsskada. För det krävs att tidningen har publicerat negativa uppgifter om dig, utan att ha haft tillräckliga belägg.
Företagsetableringen har haft ett stort allmänintresse och det har varit motiverat att tidningen skrivit om den samt om vilka personer som stått bakom den.
I det sammanhanget måste det vara medieetiskt godtagbart att berätta om de personernas bakgrund, trots att det handlar om händelser som ligger långt tillbaka i tiden. Detta inte minst med tanke på att du var kommunalråd och en offentlig person när den tidigare granskningen av dig skedde. Det hade varit bra om tidningen kontaktat dig men den är samtidigt tydlig med att brottsmisstankarna mot dig lades ned.
Den skada du drabbats av till följd av artikeln är därför inte att anse som oförsvarlig.
Av den anledningen skrivs ärendet av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden. Yttrandena kan sammanfattas på följande sätt.
Anmälaren:
Anmälaren NN lämnade politiken 2014 och är idag enbart en privatperson. NN:s bakgrund har ingenting med etableringsfrågan att göra. Den här typen av artiklar skadar förtroendet för både media och demokratin. Publicisten har ett ansvar att låta berörda parter komma till tals i artikeln och inte efteråt när skadan redan har skett. Anmälaren begärde samma dag som artikeln publicerades en rättelse men fick ett nekande svar.
Tidningen:
Företagsetableringen har haft ett stort allmänintresse. Det har därför varit motiverat att skriva om den och att berätta om de personer som stått bakom den samt om vad de har för bakgrund, trots att det handlar om händelser som ligger långt tillbaka i tiden. Detta gäller inte minst med tanke på att anmälaren var kommunalråd och en offentlig person när den tidigare granskningen skedde. Dagen efter den första publiceringen erbjöds anmälaren att få kontakt med en redaktör men ställde då ultimatum och krävde att Bohusläningen skulle införa en rättelse och en offentlig ursäkt för publiceringen om den granskning om mutbrott som genomfördes när anmälaren var kommunalråd och som anmälaren sedan friades ifrån. Eftersom det som publicerats var helt korrekt och relevant så erbjöds varken rättelse eller ursäkt. Någon dag senare publicerades ett debattinlägg, där anmälarens vänner framförde kritik mot Bohusläningen och den anmälda publiceringen.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Bohusläningen.