Bulletin klandras för att inte ha gett utpekad möjlighet till bemötande

Bulletin, dnr 25639, exp. nr. 50/2026

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Bulletin för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 14 april 2026 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Bulletin.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält artikeln Här är den svenska Hamasvänstern, publicerad på Bulletins sajt bulletin.se den 14 oktober 2025.

Vad mediet publicerade

Ingressen

”Vänsterpartiet har de senaste åren uteslutit flera politiker för antisemitism och terrorstöd. Men i kultursidornas och de sociala rörelsernas från partipolitiska hänsyn fria vänster försvaras och rentav hyllas Hamas av ledande vänsterprofiler.”

Artikeltexten

Artikeln handlade om politiker och debattörer på vänsterkanten som enligt Bulletin hyllat eller på annat sätt försvarat Hamas och andra extrema organisationer som ägnade sig åt våld och terror.

Det berättades om att den tidigare ordföranden för Vänsterpartiets partiförening i Angered, Kristoffer Lundberg, uteslutits ur V på grund av att han uttryckt stöd för Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP, en marxistisk och arab-nationalistisk terrorgrupp som deltog i 7 oktober-attacken och tidigare tagit på sig terrordåd mot civila israeler.

Lundberg hade låtit en PFLP-medlem föreläsa på Vänsterpartiet i Angereds årsmöte. När han intervjuades av SVT i samband med uteslutningen kallade han PFLP för ”en sekulär, marxistisk och feministisk rörelse” som det var ”oseriöst” av hans tidigare parti att ”bara avfärda”.

– Vänsterpartiet säger sig försvara FN-stadgan om ett ockuperat folks rätt till självförsvar, men man fördömer de som står för självförsvaret, sade Lundberg, som varnade för att ”kritiken kommer vara omfattande både internt och i sociala rörelser”, sa han.

Med ”sociala rörelser” syftade Lundberg på det nätverk av aktivistgrupper som utgjorde den radikala vänstern utanför partipolitiken, som dagens pro-palestinska rörelse och klimataktivister och gårdagens Anti-Fascistisk Aktion och djurrättsaktivister.

Dessa sociala rörelser hade en mycket stark ställning inom en bredare vänster där praktiskt utövande av det politiska engagemanget var en viktig dygd, enligt Bulletins artikel. Det var här vänsterns intellektuella innehåll bestämdes, och de flesta vänsterprofiler av vikt hade varit verksamma i de ”sociala rörelserna”.

Därefter kom artikeln att handla om anmälaren i detta ärende:

”Ett typiskt exempel är den välkända vänsterdebattören NN [namn angivet], som ägnade 90-talet åt den tidens populära aktivism, antifascism och djurrätt. Men efter Göteborgskravallerna 2011, som hen deltog i, ’imploderade hela aktiviströrelsen’ säger hen i en intervju med Svenska Dagbladet och fortsätter:

– Jag är glad att jag fick uppleva den. Jag unnar alla unga att hitta en subkultur, det är både ett skydd och en skola.

Under senare år har Leninpristagaren NN varit en kontroversiell person inom vänstern, då hen ’anser att en transperson inte är det biologiska kön vederbörande känner sig som’, som hen uttryckte saken till SvD.

När hen år 2022 fick sparken som ledarskribent på tidningen Y [tidningens namn angivet] under uppmärksammade former var det dock inte på grund av transfrågan, utan för att hen jämfört den statskontrollerade ryska tv-kanalen Russia Today med Al Jazeera och CNN. Bara månader senare kunde medier rapportera att NN åter blivit av med jobbet, efter att medarbetarna på X-tidningen [tidningens namn angivet] gjort uppror mot att NN värvats som chefredaktör.

När hen under ett tal på en Palestinademonstration på A-torg [torg angivet] en dryg månad efter 7-oktober-attacken ställde retoriska frågor som ’Trodde ni de (palestinierna) skulle tacka er? Trodde ni att de inte skulle göra motstånd?’ väckte det dock enbart jubel bland publiken.

Däremot reagerade kulturskribenten Hynek Pallas, som skrev i Göteborgsposten att ’den som applåderar detta applåderar fascism.’ Det bekymrade inte NN, som kallade Hamas för ’en välgörenhetsorganisation’ när hen i B-podden [podd angiven] två månader senare skulle förklara Hamas förankring i det palestinska samhället.

– De är inte tio skäggiga killar i en källare som ni här nu till exempel. Utan Hamas är som Socialdemokraterna. De har en kvinnoorganisation, de har en idrottsorganisation, de har en ungdomsorganisation, de har liksom typ ABF, folkets hus, allt det här. Det är en organisation som har förgreningar i hela samhället. De är framför allt en välgörenhetsorganisation.

NN:s uttalanden uppmärksammades av Expressen men ledde inte till någon större kritik inom vänstern. Däremot hängdes Hynek Pallas ut på plakat av Palestinaaktivister utanför årets bokmässa, anklagad för att sprida propaganda.

’7 oktober visar oss är att det inte går att ta död på palestiniernas längtan efter frihet’ [mellanrubrik]

Efter att hen sparkats från X-tidningen startade NN sajten Z [namn angivet] där hen i november 2024 gjorde en stor intervju med kulturskribenten och vänsteraktivisten Shora Esmailian, som enligt NN:s introduktion ’var en självklar del av Stockholms aktivistscen i början av tvåtusentalet.’

’Hon åkte till Pakistan och skrev en bok om klimatfrågan, höll i studiecirklar på ABF, var med och startade ISM, International Solidarity Movement, åkte till Palestina och blev förhörd av israeliska myndigheter, men det var inget hon grät ut om i medierna – Esmailian är en aktivist av den gamla skolan och har inte förändrats med tiden’ skrev NN vidare om sin aktivistkollega.

Liksom NN har Shora Esmailian återupptagit ett gammalt engagemang i Palestinarörelsen sedan den 7 oktober 2023, då hon skrev entusiastiskt ’Om detta är möjligt är allt möjligt!’ i ett inlägg om Hamas terrorattack på plattformen X.

Följande dag gick Esmailian till hårt angrepp mot tidningen X chefredaktör NA då han i en ledartext tagit avstånd från terrorangreppet och Hamas. Bland annat anklagade hon NA för att ’försvara rätten att gå på rejv i öknen intill världens största utomhusfängelse’, en referens till massakern på musikfestivalen i Re’im där 364 personer dödades och 40 kidnappades.

I ett inlägg till en annan X-användare samma dag försvarade Esmailian kidnappningar av civila som ’palestiniernas enda chans för att förhandla om frihet’, ett inlägg hon återkom till i NN:s intervju.”

Artikeln handlade sedan om andra personer som enligt Bulletin visat förståelse eller på annat sätt entusiasm för Hamas.

Övrigt

Anmälaren förekom på bild i publiceringen med bildtexten:

”NN håller tal på A-torg på en demonstration arrangerad av Enhetsfront för Palestina den DD MM [dag och månad angiven] 2023”.

Anmälan

Anmälaren framhöll i huvudsak följande.

Artikeln illustrerades med en bild på anmälaren, och handlade till stor del om hen. Det påstods att hen var en del av ”Hamasvänstern”, något hen inte fått bemöta och tidningen hade inte kontaktat hen inför publicering för att låta hen komma till tals.

Publiceringen var avsedd att smutskasta anmälaren och andra intellektuella. I dagens hetsiga samhällsdebatt var det en allvarlig sak att påstå att man skulle tillhöra en ”Hamasvänster”.

Anmälaren var varken medlem i Hamas eller i Vänsterpartiet. Hen var en oberoende författare och kritiker. I artikeln påstods allvarliga och osanna eller lösryckta saker om hen vilka sammantaget gav en bild av anmälaren som en misshaglig person.

Dels påstods att anmälaren skulle ha försvarat Hamas vid ett tal i A-ort [ort angiven] 2023. Hen nämnde överhuvudtaget inte Hamas utan talade i allmänna ordalag om att förtryck föder motstånd. Det påstods att anmälaren skulle ha sagt i en podcast att Hamas var en ”välgörenhetsorganisation”, vilket var taget ur sitt sammanhang med ett explicit syfte att få anmälaren att framstå som naiv, dum och verklighetsfrånvänd. Citatet kom från en längre diskussion där anmälaren, mot bakgrund av forskningen om varför Hamas vann det palestinska valet 2006, förklarade att Hamas hade byggt upp en välgörenhetsorganisation som gav pengar till fattiga, en kvinnoorganisation och så vidare. Detta var oomtvistade faktauppgifter men användes för att framställa anmälaren i dålig dager.

Efter att anmälaren hört av sig till Bulletins chefredaktör hade bilden bytts ut, men chefredaktören bad om att få en annan bild på anmälaren som han skulle slippa betala för.

Mediets svar

Mediet svarade genom Pelle Zackrisson, vid tidpunkten för publiceringen chefredaktör och utgivare för Bulletin. Han framhöll i huvudsak följande.

Artikeln hade ett obestridligt allmänintresse. Syftet var att informera Bulletins läsare om vilka röster som försvarade och ursäktade Hamas terroristiska handlingar i det svenska offentliga samtalet. Detta hade stor relevans, särskilt mot bakgrund av Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och den efterföljande diskussionen i Sverige.

Anmälaren upplevde sig felaktigt presenterad, men detta varken stod eller antyddes i publiceringen. Artikeln redovisade faktiska uttalanden och handlingar från anmälaren själv:

Att hen kallat Hamas för en ”välgörenhetsorganisation” var dokumenterat genom

hens egna ord i Svenska Dagbladet.

Att hen uttalat retoriska frågor som ”Trodde ni de skulle tacka er?” på en

Palestinademonstration var dokumenterat.

Uppgifterna om att hen skrivit om Hamas terrorattack på plattformen Z och gjort uttalanden till tidningen Y byggde på hens egna, offentliga ställningstaganden.

Att hen haft anmärkningsvärda positioner tidigare, såsom att hävda att en

transperson inte är det biologiska kön vederbörande känner sig som, var dokumenterat genom hens egna uttalanden.

Syftet med artikeln var att kartlägga ett mönster av offentliga uttalanden från profilerade personer som försvarade eller ursäktade Hamas, inte att påstå något om anmälaren som inte var belagt i hens egna ord och handlingar.

NN var en etablerad opinionsbildare, författare och debattör med en stark närvaro i det svenska medielandskapet. Hen var chefredaktör för Z och hade under många år varit en frekvent och högljudd röst i samhällsdebatten. Hen hade en egen plattform och publicerade regelbundet texter som nådde en bred publik.

I tidigare beslut hade Medieombudsmannen bedömt att personer med anmälarens typ av offentliga ställning måste tåla att deras uttalanden och positioner granskades och diskuterades i media. Sett till anmälarens etablerade position som kulturskribent, författare och opinionsbildare med egen medieplattform, var det Bulletins bedömning att det varit medieetiskt acceptabelt att omnämna och granska hens offentliga uttalanden.

Eftersom artikeln enbart redovisade anmälarens egna, offentligt dokumenterade uttalanden och positioner, och inte innehöll några påståenden om hen som krävde verifiering eller bemötande, hade mediet bedömt att det inte varit nödvändigt att kontakta hen före publicering.

Anmälarens kommentar

Det fanns ingenting i Bulletins svar som visade att anmälaren skulle tillhöra en ”Hamasvänster”.

Utgivaren påstod: ”Att hen kallat Hamas för en ’välgörenhetsorganisation’ var dokumenterat genom hens egna ord i Svenska Dagbladet.” Anmälaren hade över huvud taget aldrig skrivit i Svenska Dagbladet eller gett någon intervju om frågan till tidningen. Vad åsyftades här?

Vidare ville utgivaren anföra att frågan ”Trodde ni att de skulle tacka er” i ett tal på en demonstration, skulle vara ett försvar för Hamas. Anmälaren nämnde över huvud taget inte Hamas i talet, och de som skulle tacka någon var inte Hamas, så detta var en fullständig missuppfattning.

Vidare skrev mediet i sitt yttrande att ”hen skrivit om Hamas terrorattack på plattformen Z och gjort uttalanden till tidningen Y är hens egna, offentliga ställningstaganden.” Vad åsyftades här? Vilka ”uttalanden”? Politiker gjorde uttalanden, författare och skribenter gjorde analyser. Anmälaren hade över huvud taget inte skrivit om ”Hamas terrorattack” på ”plattformen Z”. Z var inte en plattform, utan ett månadsmagasin med fokus på politik, kultur och samhälle, som anmälaren var chefredaktör för. Hen hade skrivit ett flertal essäer om Palestinafrågan där, men ingen handlade ”Hamas terrorattack”. Vad gällde ”uttalanden i tidningen Y” visste anmälaren inte vad som åsyftades; anmälaren hade arbetat som ledarskribent på tidningen Y i tio år, så det fanns en hel del material av hen där.

Vidare påstod Bulletin att anmälaren haft ”anmärkningsvärda positioner tidigare”. Vad var en anmärkningsvärd position? Att utöva sitt arbete som kritiker och tänkare?

Artikeln var bildsatt med ett foto på anmälaren och rubriken ”Här är den svenska Hamasvänstern.” Resten av texten låg bakom betalvägg, vilket gjorde att icke-prenumeranter inte kunde ta del av det skrala för att inte säga obefintliga materialet i texten, utan gavs intrycket att det som skrevs var sanning.

Som kulturskribent var anmälaren van vid att yttra sig offentligt och att utbyta åsikter med andra i offentligheten. Att skriva en essä eller krönika ledde då och då till att man fick svar av en annan skribent, som kritiserade ens tänkande, varpå man själv kunde svara. Det var helt i sin ordning och en del i en öppen och demokratisk offentlighet.

Det här var dock ingen subjektiv krönika, utan en nyhetsartikel som krävde större objektivitet.

Medieombudsmannens bedömning

MO ska pröva om anmälaren utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen.

Anmälaren är genom namngivning och bildsättning utpekad som en del av ”Hamasvänstern” och hen får skarp kritik i publiceringen. Det står klart att hen utsatts för en publicitetsskada. För att avgöra om den skadan är försvarlig eller inte aktualiseras frågor som allmänintresset för ämnet, anmälarens samhälleliga ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt om kritiserad part fått möjlighet till ett bemötande.

Allmänintresset och anmälarens ställning

Det finns ett stort allmänintresse för den offentliga debatten i Sverige om Hamas attack mot Israel och det efterföljande kriget i Gaza. Att den frågan diskuteras, debatteras och granskas är en del av mediernas uppdrag.

Anmälaren är en känd kulturpersonlighet, författare och redaktör, som flitigt förekommer och torgför sina åsikter i det offentliga samtalet. I en sådan roll får man tåla kritik i mediala sammanhang. Jag har således inget generellt att invända mot att Bulletin gjort publiceringen och namngivit anmälaren i sammanhanget.

Frågan om belägg

Bulletin har använt ett antal uttalanden som anmälaren gjort i intervjuer och andra offentliga sammanhang och använder dessa för att dra slutsatsen att anmälaren är en del av ”Hamasvänstern” i en kontext där de omskrivna i artikeln uppges hylla Hamas. Uppenbarligen anser mediet att det är så uttalandena ska tolkas, medan anmälaren har en motsatt uppfattning: Hen förnekar bestämt att hen någonsin hyllat Hamas. För mig som MO är det omöjligt att avgöra vem som har rätt eller fel i detta sammanhang. I stället är det centralt att anmälaren får möjlighet att gå i svaromål och där ges chansen att nyansera mediets påståenden.

Frågan om bemötande

Bulletin har inte sökt anmälaren för att be hen kommentera uppgifterna i artikeln. Mediet hävdar att det inte var nödvändigt då publiceringen ”inte innehöll några påståenden om hen som krävde verifiering eller bemötande”. Där delar jag inte Bulletins uppfattning. Mediet har gjort tydliga tolkningar av och dragit slutsatser utifrån uttalanden som anmälaren gjort, och att peka ut någon för att hylla en terrororganisation är ingen liten sak. Det är den utpekades medieetiska rätt att få bemöta ett så allvarligt påstående.

Slutsats

Det har funnits ett allmänintresse för ämnet och anmälaren har en sådan ställning att hen får tåla tuff kritik i medier. Eftersom kritiken mot hen är av allvarlig art borde hen dock ha fått svara och ge sin version gällande mediets påståenden. Det faktum att hen inte givits chansen att nyansera bilden har utsatt hen för en oförsvarlig publicitetsskada. För det ska mediet klandras.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Ingen av parterna har yttrat sig i sak i nämnden.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Bulletin för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordföranden Linda Haggren, Christine Lager och Kristina Svahn Starrsjö samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Stefan Pettersson, utsedd av Tidningsutgivarna, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Ruth Mannelqvist, Göran Collste, Arash Sanari, Laura Hartman, Anders Forkman, Per Lyrvall och Eva Lindström, representerande allmänheten.