Mediernas Etiknämnd klandrar Bulletin efter en artikel som beskriver ett sexualbrott inom hemtjänsten. Publiceringen klandras då namngivningen inte var motiverad.
Bulletin, dnr. 25232, exp. nr. 100/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Bulletin för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 16 maj 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Bulletin.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält Bulletin för en artikel med rubriken När hon tryckte på trygghetslarmet kom gärningsmannen tillbaka som publicerades på bulletin.nu den 12 mars 2025.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Naken och med erigerad penis duschade NN den 9X-åriga kvinnan och försökte övertala henne att ligga med honom. När han försvann tryckte hon på trygghetslarmet – men då kom NN tillbaka.”
Artikeltexten
”Den 13 november 2023 vid fyratiden på eftermiddagen tog sig trettioårige NN i sin egenskap av hemtjänstvårdare in hos en 9X-årig kvinna i A-ort. Han sa till henne att hon skulle duscha och kvinnan svarade att det inte behövdes. Hennes vanliga vårdare som kommit samma morgon hade redan duschat henne så det räckte.
Men NN stod på sig, så kvinnan satte sig i badrummet och tog av sig sina kläder. Då kom mannen in till henne, helt naken med erigerad penis. Han tvättade henne, mest – som kvinnan sedan berättade – ’på somliga ställen’.
När de var färdiga gick hon mot sovrummet och han gick tätt bakom henne, så att hon kände hans hårda snopp mot henne. Han sa att ’hon hade en liten söt stjärt och frågade om hon ville ligga med honom’. Hon svarade att det var det dummaste hon hört. Hon sa också att hon tyckte synd om honom.
Hon tyckte att det var hemskt att han var spritt språngande naken i hennes hem och hon blev rädd när han frågade om hon ville ligga med honom.
Tryckte på larmet – då kom han tillbaka [mellanrubrik]
När mannen gått tryckte hon på trygghetslarmet sammanlagt sex gånger i tät följd. De som tog emot larmet skickade då tillbaka NN för att han skulle kolla vad som var å färde. När han kom tillbaka sa han till kvinnan att det inte var någon mening att trycka på larmet, eftersom det var han som hade hand om henne den kvällen.
Då ringde kvinnan till en anhörig, som uppmanade henne att gå in till en granne för att få hjälp. Det gjorde hon och grannen kom över till hennes lägenhet. De larmade än en gång på trygghetslarmet och kvinnan berättade kortfattat om händelsen för larmoperatören som skickade dit andra personer. Polisen larmades och NN greps vid niotiden samma kväll.
Nästa dag besökte en chef kvinnan, som var mycket orolig för att NN på nytt skulle dyka upp. Chefen föreslog att från och med nu skulle två personer besöka henne samtidigt, men när kvinnan fick veta att NN var gripen av polis och inte mer skulle besöka henne sa hon att det inte behövdes. Hon var inte rädd för de andra i hemtjänsten.
Lockades till försvarsmaktens mångfaldssatsning
NN är född i A-ort, med båda föräldrarna från B. Han påstod att han hade arbetat i hemtjänsten sedan 2015, men i själva verket hade han varit anställd bara några månader.
2019 hade jobbade han (sic!) en tid i hemtjänsten och då gjorde han sig skyldig till flera så kallade avvikelser i form av att ge medicin vid fel tid, inte dyka upp, med mera, men inget liknande det han nu gjort.
2012 satsade det svenska försvaret på ’mångfald’ och en av dem som sökte sig dit var NN, som sade till SVT nyheter:
– Jag kände att jag hade ingenting att göra, jag latade mig mycket framför tv så jag ville ta ett steg längre framåt och kunna visa att jag kan göra mer än det.
När han åtalades var det sexuella övergreppet det allvarligaste i en lång lista med andra brott; bidragsfusk, misshandel och olaga hot. Han dömdes till tio månaders fängelse i tingsrätten, vilket hovrätten höjde till ett års fängelse.”
Anmälan
Anmälaren förde fram i huvudsak följande. Han hade velat gå vidare med sitt liv men två år senare valde en tidning att publicera en artikel med hans namn, efternamn, samt nationalitet och dom. Han hade varit i kontakt med tidningen men den valde att ha kvar artikeln. Han ville att hans integritet skulle respekteras.
Mediets svar
Bulletin svarade genom Pelle Zackrisson, ansvarig utgivare, och förde fram i huvudsak följande.
Publiceringen om anmälaren följde de pressetiska reglerna om oavvisligt allmänintresse och korrekta nyheter. Händelsen, där en hemtjänstvårdare hade dömts till ett års fängelse för sexuellt övergrepp mot en 9X-årig kvinna, var av stort allmänintresse. Anmälarens handlingar hade direkta konsekvenser för allmänhetens förtroende för hemtjänsten, vilket motiverade namnpublicering. Artikeln var saklig, baserad på rättsliga dokument och belyste strukturella brister inom vården. Mediet hade beaktat anmälarens integritet men allmänintresset var överordnat det.
Anmälarens kommentar
Anmälaren lämnade följande kommentar. Händelsen inträffade för två år sedan. Han dömdes år 2024 och hade avtjänat sitt straff och gått vidare i sitt liv. Han hade försökt lägga detta bakom sig och ville inte ha sitt namn förstört resten av livet. Kvinnan hade fått ett skadestånd som han höll på att betala av.
Mediet tog upp flera saker i artikeln som var kränkande, bland annat att anmälaren skulle ha klätt av sig trots att det saknades bevis för det. Tidningen nämnde också var han ursprungligen kom ifrån trots att han var född svensk. Han kom inte från B.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska avgöra om anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att utreda det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Det finns ett allmänintresse för rapportering om brottslighet i samhället. Brott som riktar sig mot äldre är särskilt angelägna att uppmärksamma. Jag har därför inte något att invända mot att mediet berättat om händelsen som sådan. Jag noterar dock att anmälaren lyfter att han redan avtjänat sitt straff. Att det gått en tid sedan händelsen medför oftast att allmänintresset minskar.
Den medieetiska frågan som uppstår är i stället om det varit försvarligt att publicera anmälarens namn. Vid den bedömningen måste en avvägning av allmänintresset göras i varje enskilt fall. Det faktum att någon har dömts för ett brott är inte ensamt avgörande för om en namnpublicering bör ske, men personer som har dömts för grova brott kan behöva tåla utpekande i medier. Den skada som publiceringen medför kan i dessa fall försvaras av särskilda omständigheter som till exempel brottets karaktär. Organiserad brottslighet är ett exempel på en sådan samhällsomstörtande verksamhet som medför att allmänheten kan ha rätt till insyn i vem som har begått ett dåd, medan ett enskilt våldsbrott, även om brottet i sig är högst klandervärt, sällan har ett sådant allmänintresse att namngivning bör ske.
Även med beaktande av att samhället ser allvarligt på sexualbrott och brott mot äldre är det enligt min mening inte fråga om sådan brottslighet att namngivning av förövaren alltid är motiverad. Allmänhetens rätt att få information om det förkastliga som drabbat den äldre kvinnan är inte samma sak som att allmänheten har en samhällelig rätt att ta del av förövarens namn i en publicering. Namngivningen är i sig inte motiverad av allmänintresset. Det har inte framkommit att anmälaren i detta ärende har någon upphöjd position i samhället, varför en namngivning inte heller är motiverad av det skälet. Någon särskild anledning att uppmärksamma anmälarens föräldrars etnicitet föreligger inte.
Sammantaget kan jag konstatera att det funnits ett stort allmänintresse för rapporteringen om brottet medan något sådant intresse inte funnits för identifieringen av anmälaren. Han har inte heller en sådan ställning att han får tåla att namnges. Anmälaren har därför orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och Bulletin bör klandras. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört följande. Namngivningen och nämnandet av anmälarens föräldrars etnicitet var befogad och i linje med tidigare beslut från MO och Mediernas Etiknämnd. Brottet, ett sexuellt övergrepp inom hemtjänsten, underminerar förtroendet för en samhällskritisk tjänst, vilket gör namngivningen nödvändig för att säkerställa transparens och ansvarighet.
Anmälaren vidhåller att det inte finns ett allmänintresse att nämna honom vid namn eller att ange hans föräldrars etnicitet.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Bulletin för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordföranden Linda Haggren, Christine Lager, Kristina Svahn Starrsjö och Johan Danelius samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Göran Collste, Arash Sanari, Laura Hartman, Gertrud Åström, Per Lyrvall och Eva Lindström, representerande allmänheten.