Dagens ETC klandras efter en artikel om en ”skandalchef” som uppgavs ha blivit ny delägare i ett drogfyllt HVB-hem.
Dagens ETC, dnr. 24547, exp. nr. 34/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Dagens ETC för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 17 februari 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Dagens ETC.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält artikeln Katastrofchefen är ny delägare i drogfyllt HVB-hem publicerad på etc.se och i tryckt tidning den 10 december 2024.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Drogerna flödar inne på HVB-hemmet X [namn angivet] som anmälts 100 gånger, enligt Sveriges Radios granskning.
Dagens ETC kan nu avslöja att hemmets nya delägare är skandalchefen från SiS-hemmet Y. Till sin nya arbetsplats har han rekryterat våldsamma vårdare som tvingat inlåsta barn att dricka ’kissvatten’ och som är ’bästa vän’ med landets största kokainsmugglare.
Hör inspelning där avdelningschefen förnedrar naken tonåring: ’Pussa Sveriges golv.’”
Artikeltexten
”Flera kommuner stoppar nu allt samarbete med X HVB-hem utanför A-ort. De har betalat upp till 10 000 kronor per dygn för att ungdomar ska få vård och komma bort från missbruk. Men koncernen som gjorde tio miljoner i vinst förra året, varav ägaren plockade ut 1,2 miljoner i egen ficka, har låtit ungdomarna leva i misär. De vittnar om en kaosartad miljö full av droger och ’personal som hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger’, enligt en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Dessutom har sju anställda besökt och ringt dömda personer i olika fängelser, enligt Kriminalvårdens rapport. Men till Sveriges Radio avfärdar HVB-ägaren NA alla anklagelser.
– Jag tycker inte att man liksom kan likställa det och göra kopplingar till att de skulle vara kopplade till organiserad brottslighet, säger hen.
Dömda rånare togs in [mellanrubrik]
Många av problemen sammanfaller i tid med när X rekryterade en ny chef. Han styrde tidigare det starkt kritiserade Y-hemmet som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS. På Y lät chefen dömda rånare arbeta med att rehabilitera gängkopplade ungdomar och han misstänktes för miljonfiffel.
Men Y-chefen slapp undan åtal och förra året blev han verksamhetschef på en av X boenden samt delägare i ett av koncernens bolag. Från sin nya position har han anställt fyra personer som blev arbetslösa när en ökänd Y-avdelning stängdes på grund av personalens mångåriga våld mot ungdomarna.
– Jag reagerade på att han direkt rekryterade sina gamla kompisar. De är stora som hus men gör inte mycket på jobbet. De är mest intresserade av att träna med ungdomarna, säger en tidigare anställd.
Inspelning: Avdelningschefen förnedrar naken tonåring: ’Pussa Sveriges golv.’
Landets största narkotikahärva
En av den gamla Y-chefens nya rekryteringar till X är en XX-åring med dokumenterat tunga kriminella kontakter. Han figurerar i en av landets största narkotikahärvor där 69 kilo kokain flöt i land utanför B-ort i september 2020. Polisens spanare fotade då XX-åringen tillsammans med huvudmännen i Grekland. I polisförhör beskriver han en av smugglarna som sin ’absolut bästa vän’.
Han misstänktes inte för något brott i kokainhärvan men åtalades senare för misshandeln av en XX-årig pojke inne i en av Y:s isoleringsceller. XX-åringen och tre andra medåtalade i personalstyrkan berättade samma version av händelseförloppet vilket ledde till att åklagaren lade ner åtalet.
Våld och grova kränkningar
Misshandeln av pojken var inte en engångshändelse. XX-åringen ingick i Y:s ökända ’Rasseliga’ som fått sitt namn efter personalgruppens brutala våld mot invandrarungdomar.
– De satte i system att alltid lämna in en motanmälan. De här ungdomarna har i mångas ögon förbrukat sin trovärdighet, säger en tidigare Y-anställd.
Våldet mot ungdomarna på Y pågick i över tio års tid och så många som 100 ungdomar kan ha drabbats i olika grad, enligt flera källor inifrån myndigheten. En misshandel i februari 2022 var nära att kosta en ungdom livet. Men personalen skyddades av den ökända Y-chefen. Inte ens när våldet fångades på band agerade han.
’Dricka kissvatten’
En dag i juni 2017 låg en tonårspojke med intellektuell funktionsnedsättning naken på ett kallt kakelgolv i Y:s duschrum. Över honom stod en avdelningschef och beordrade ungdomen, med utländsk bakgrund, att ’dricka kissvatten’ och ’pussa Sveriges golv’. Mannen slog pojken upprepade gånger i ansiktet.
Händelseförloppet har bekräftats av vittnen samt fångades av en ljudinspelning från en visselblåsare. Fyra kollegor intygade senare att det är den utpekade mannens röst på bandet. Men trots all bevisning fick han behålla sin anställning. Han skyddades av Y-chefen.
Knytnävsslag och stryptag
Fem år senare, våren 2022, publicerar Dagens ETC en stor granskning av den brutala våldskulturen på det statliga SiS-hemmet. Anställda berättar att deras kollegor slår ungdomarna inne i isoleringscellerna för att ingen ska se. Det omfattande fysiska och psykiska våldet bekräftas av SiS interna utredning. Personalen utsätter ungdomar för knytnävsslag, sparkar och stryptag ’hela tiden’
Men journalanteckningar, dokumenterade klagomål och fotografier på skadade ungdomar har försvunnit. Y:s ledning misstänks för mörkläggning och förstörande av bevis.
Ny delägare i koncernen
Efter artikelserien stänger Y den mest drabbade avdelningen Z och XX-åringen i duschrummet får till slut sparken. Även flera av de våldsamma kollegorna samt Y-chefen lämnar sina anställningar. Men ingen av dem går arbetslösa särskilt länge.
Någon gång under 2023 rekryteras Y-chefen till X HVB. Han blir delägare i koncernen och det dröjer inte länge innan han börjar anställa sina gamla kollegor från Y. Mannen som förnedrade pojken i duschrummet började hösten 2023 att arbeta med ungdomar.
Efter Sveriges Radios omfattande granskning har Ivo nu inlett en tillsyn och flera kommuner har stoppat alla nya placeringar och startat egna utredningar. Men hemmets huvudägare och den före detta Y-chefen lägger locket på. Dagens ETC har i flera dagar sökt ledningen utan att få några svar.”
Övrigt
I en tidigare version av nätpubliceringen och i den tryckta tidningen var artikeln bildsatt bland annat med ett porträtt av en man med pixlat ansikte.
Anmälan
NN förde fram i huvudsak följande.
Det var osant att han skulle vara delägare i ett HVB-hem med drogproblem. Det var inte heller korrekt att han var verksamhetschef. Han arbetade som verksamhetsutvecklare och hade inte en chefsroll i nuvarande anställning.
Det var falskt och saknade stöd i fakta att han skulle ha ägnat sig åt ”miljonfiffel” under sin tid på SiS. Han hade inte åtalats eller fått till sig någon sådan information av sin tidigare arbetsgivare.
Det stämde inte att han skulle ha skyddat våldsbenägen personal eller ha bidragit till en ”våldskultur”. Det inträffade inte några sådana fall under hans tid som chef. Under den perioden åtalades ingen personal för misshandel.
Inte heller var det sant att han skulle ha känt till en ljudfil från 2017 och inte agerat. Han blev medveten om den filen först 2022 då den dök upp under en pågående utredning som SiS höll i.
Även om bilden på honom var pixlad var det enkelt att härleda uppgifterna till honom då han var den enda mannen som fanns på hemsidan. Han utsattes för hot och trakasserier från okända personer vilket påverkade hans trygghet och säkerhet.
Artikeln skadade allmänhetens förtroende för journalistikens objektivitet och noggrannhet.
Mediets svar
Dagens ETC svarade genom Andreas Gustavsson, ansvarig utgivare, och förde fram i huvudsak följande.
Anmälaren ägde enligt Bolagsverket 50 procent av bolaget C AB, den andra hälften ägdes av en person som också var huvudägare av X. C angavs som partner på X hemsida och NN presenterades som verksamhetschef i X organisation. Den titeln stod angiven på hemsidan vid tidpunkten för publiceringen.
Uppgiften om ”drogfyllt” stärktes av tidningens intervjuer med källor inifrån verksamheten, otaliga IVO-anmälningar samt Sveriges Radios omfattande granskning av X.
Under anmälarens anställning som biträdande chef för Y ungdomshem lade ledningen över två miljoner kronor på biobiljetter, gymkort och restaurangbesök, utan att dokumentera hur pengarna användes och av vem. Det fanns flera andra ekonomiska oegentligheter som framkom i en rapport från KPMG som utredde ungdomshemmet. Det angavs i artikeln att chefen misstänktes för miljonfiffel och att han ”slapp undan åtal”. Ingenstans påstods det att han dömdes.
Enligt SiS interna utredning rådde det en ”omfattande osund arbetskultur och tystnadskultur” på Y. Utredaren konstaterade ”allvarliga brister kopplade till våld, hot, bestraffningar och kränkningar riktat mot ungdomarna”. Under anmälarens ledning förekom det återkommande ”övervåld och kränkningar” enligt utredningen. Utredaren konstaterade också att hemmets ledning inte bara hade sett mellan fingrarna utan även hade försökt dölja bevis om personalens våld. Journalanteckningar hade raderats och dokumenterade klagomål och fotografier på skadade ungdomar hade försvunnit.
Utöver rapporten och annan myndighetstillsyn hade tidningen i över ett års tid gjort en omfattande granskning av Y som baserades på över 20 IVO-anmälningar, myndighetsdokument, ljudinspelningar, bildmaterial, polisutredningar samt över 30 intervjuer med ungdomar, anställda och annan personal. Tidningen hade publicerat extremt väl underbyggda uppgifter om anmälarens ledande roll i våldskulturen på Y ungdomshem i ett tiotal artiklar. Tidningen hade flera av varandra oberoende källor som alla vittnade om att ledningen för Y:s ungdomshem tog del av ljudinspelningen kort efter händelsen.
Anmälarens kommentar
NN svarade bland annat följande.
Han hade inga arbetsuppgifter på HVB-hemmet utan arbetade centralt med utvecklingsfrågor för hela koncernen. Han hade ingen chefsroll eller operativt ansvar för verksamheten vid HVB-hemmet. Det var vilseledande och felaktigt att tillskriva honom en roll som verksamhetschef. Sveriges Radios granskning gällde X HVB och hade inte någon direkt koppling till honom personligen eller hans roll inom D AB.
Han hade under sin tid på SiS inte det yttersta ekonomiska ansvaret för Y ungdomshem. Hans ansvar var behandlingsverksamheten medan ekonomin låg på institutionschefen och den administrativa staben. Att tillskriva honom ansvar för ekonomiska beslut var vilseledande och orättvist. Han hade aldrig misstänkts för någon form av ekonomisk oegentlighet och hade inte dömts eller åtalats för något brott.
Rapporterna tidningen nämnde rörde verksamheten som helhet och inte specifikt hans arbete. Det fanns inga bevis för att han skulle ha försökt dölja bevis eller skydda personal som hade begått brott.
Artikeln gjorde det möjligt att identifiera honom personligen vilket stred mot god publicistisk sed och hans rätt till skydd för privatlivet.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att bedöma om en publicering har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren.
Jag finner inte skäl att ifrågasätta anmälarens uppgift om att det är han som benämns som bland annat ”Y-chefen” i den anmälda artikeln. Han nämns inte vid namn men det framgår att han tidigare varit anställd som chef vid SiS Y ungdomshem. Det har i en tidigare version av artikeln även funnits en bild på honom där hans ansikte och logotyper på jackan har pixlats. Enligt min mening kan en viss krets som känner till anmälarens bakgrund förstå att artikeln handlar om honom trots att han inte namnges. Uppgifterna som lämnas om påstådda missförhållanden som förekommit under hans ledning, såväl som de starkt kritiska epiteten ”katastrofchefen” och ”skandalchefen”, är skadliga för honom.
I rubriken slår Dagens ETC fast att anmälaren är delägare till ett HVB. I sitt yttrande har tidningen fört fram att anmälaren är delägare till hälften i C AB som anges som partner på X hemsida. Tidningen skriver även att anmälaren stod som verksamhetschef på X hemsida vid tidpunkten för publiceringen.
Såvitt jag har förstått saken är C AB ett separat bolag som arbetar med familjehemsvård, men som samarbetar med D AB, inom det som kallas E-gruppen, där X HVB ingår. Det har dock inte kommit fram att anmälaren har någon styrelsepost i eller är delägare i X eller dess moderbolag. Tidningen har därmed enligt min mening inte kunnat presentera några belägg för uppgiften att anmälaren skulle vara delägare i HVB-hemmet på det sätt som påstås i rubriken och senare i artikeln. Tidningen har även uppgett att anmälaren stod som verksamhetschef för X vid tidpunkten för publiceringen. Det som framgår av hemsidan i skrivande stund är att anmälaren står som verksamhetsutvecklare för öppenvården i E-gruppen. Andra personer står som verksamhetschef och föreståndare för X HVB. Jag konstaterar att ord står mot ord i frågan om vilken tjänstetitel anmälaren har och det är inte primärt min uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel i sådana situationer. I det aktuella fallet påstår dock mediet att anmälaren har en mer upphöjd ställning än vad han själv säger sig ha. Det bör då kunna krävas av mediet att det presenterar mer substantiella belägg för sitt påstående än vad som förekommit i ärendet. Det är normalt en betydande skillnad i vilket ansvar man kan utkräva från en verksamhetschef och en verksamhetsutvecklare.
I sammanhanget noterar jag även anmälarens kommentar om att han i sin tidigare chefsroll inte hade ansvar för institutionens ekonomi och därmed inte hade ansvar för det tidningen kallar ”miljonfiffel”. Tidningen har i sitt svar fört fram att den endast skrivit att anmälaren misstänktes för miljonfiffel men att den inte påstod att han hade dömts för detta. Formuleringen i artikeln om att anmälaren ”slapp undan åtal” är dock enligt min mening insinuant och implicerar straffrihet.
Slutligen vill jag framföra att jag inte har något att invända mot att Dagens ETC rapporterat om ämnet som sådant. Hur statliga ungdomshem och HVB styrs och hur ungdomar som vistas på dessa behandlas har ett stort allmänintresse. I slutet av artikeln nämns att Dagens ETC har sökt ledningen i flera dagar utan att få svar och jag anser därför också att bemötandefrågan har hanterats på ett medieetiskt acceptabelt vis.
Sammantaget förekommer dock enligt min mening ett antal påståenden i artikeln som tidningen inte kunnat belägga, bland annat hur ägarförhållandena sett ut och vilken tjänst anmälaren numera har. Anmälaren har av vad som framkommit tidigare haft en framträdande chefsposition på ett statligt ungdomshem. I den rollen kan han förväntas tåla kritik mot beslut han fattat, även en tid efter att anställningen upphört. Detta måste dock vägas mot den ställning och inflytande han har i sin nuvarande roll. Den nu anmälda artikeln innehåller även ett antal långtgående formuleringar riktade mot anmälaren, såsom ”katastrofchefen” och ”skandalchefen”, samt insinuationer som enligt min mening saknar stadga. Sett till helheten är dessa brister tillsammans sådana att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Dagens ETC bör därför klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Parterna har inte yttrat sig i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens ETC för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Hanna Nyberg, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Robert Hårdh, Gertrud Åström, Anders Forkman och Per Lyrvall, representerande allmänheten.