Dagens Media klandras för granskning av arbetsmiljön på en dagstidning

Dagens Media, dnr. 25463, exp. nr. 15/2026

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Dagens Media för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 16 december 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Dagens Media.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält artikeln Svåra arbetsmiljöproblem på AA-tidningen [mediekoncernens namn angivet]: Chefer anklagas för mobbning och utfrysning, publicerad på dagensmedia.se den 9 juni 2025.

Vad mediet publicerade

Ingressen

”Medarbetare på AB-tidningen i X-ort [ort angiven] vittnar om chefer som styr med järnhand och en redaktion där härskartekniker, mobbning och utfrysning har blivit vardag. Framför allt pekas en specifik avdelning ut – den så kallade köttkvarnen. ’Chefskapet är katastrofalt’, säger en källa till Dagens Media. Ledningen slår tillbaka mot kritiken.”

Brödtexten

”I en rad artiklar har Dagens Media granskat arbetsmiljön inom AA-koncernen där medarbetare från såväl annons som redaktioner vittnat om en tystnadskultur, chefer som styr med förtryckande metoder, och hur medarbetare som inte anses passa in i organisationen köps ut.
Nu kan vi avslöja hur en av AA:s nordligaste redaktioner, AB-tidningen i X-ort, lidit av svåra arbetsmiljöproblem under minst ett och ett halvt år. Vittnesmålen handlar bland annat om chefer som skäller ut och fryser ut medarbetare. Enligt uppgifter har situationen skapat en alltmer cementerad tystnadskultur där personalen inte vågar ta upp problemen med ledningen av rädsla för repressalier. Vissa går så långt som att säga att det som pågår på AB-tidningen handlar om systematisk mobbning. Andra beskriver arbetssituationen med ord som ’kaos’ och ’rörigt’

– Chefskapet är katastrofalt, här jobbar man med förnedring, säger en källa.

Samtliga källor vi talar med arbetar antingen på redaktionen nu, eller har lämnat i närtid. De målar upp en samstämmig bild av arbetsmiljön där problemen främst kretsar kring en av avdelningarna inne på tidningen och en mellanchef – samt chefredaktören NA.

En källa som har jobbat på tidningen i närtid, vi väljer att kalla henne Anna, är en av dem som lämnat AB-tidningen på grund av arbetsmiljön på den utpekade avdelningen. Problemen började tidigt för Anna, som märkte att det inte uppskattades att komma med nya infallsvinklar på hur saker kunde göras annorlunda på redaktionen.

– Inom AA-koncernen har det länge gått bra för AB-tidningen, det har kanske gjort att man inte är så öppen för att testa att utveckla arbetssätt, säger hon.

Kallades in till möte: ’Visste inte om jag drömde’ [mellanrubrik]
Anna är en av flera medarbetare som vittnar om hur de blivit utsatta för mellanchefens maktmetoder. Vid ett tillfälle kallades hon in som ensam reporter på ett möte tillsammans med chefredaktören och nämnda mellanchef. Den senare kritiserade öppet sina underställda reportrar, budskapet från mellanchefen var tydligt: Ni andra är dåliga, jag är den enda som är bra på mitt jobb.

– Jag fattade först inte om det där hände på riktigt, eller om jag drömde. Inte heller klev chefredaktören in och försvarade mig eller de andra medarbetarna som nedvärderades öppet, minns Anna.

Hon berättar om hur mellanchefen under samma möte beskrev att tidningen skulle höja sina mål medan hen funderade över om Anna verkligen skulle klara det? Sen tog chefredaktören NA över ordet och pressade Anna: Har du tappat inspirationen? Tycker du inte att det är kul längre?

– Jag kände mig tvingad att säga att jag inte längre gillade mina arbetsuppgifter fast det inte var sant, säger Anna. 
Efter mötet snurrade huvudet av tankar. Kanske borde hon ha haft med sig någon på mötet? Borde hon kontakta journalistklubben?

– Om mina närmaste chefer säger så här till mig, och jag upplever att de inte har något förtroende för mig, hur ska jag då kunna gå till jobbet och känna att det känns bra? reflekterar Anna.

Efter att ha lämnat tidningen noterade hon att ett redaktörstillägg på 1 000 kronor extra i månaden, som hon hade blivit lovad, aldrig hade betalats ut.

– Totalt handlade det om 6 000 kronor som jag inte hade fått, trots att vi hade avtal på det.

Anna är inte den enda som vittnar om att tillägg inte betalats ut på AB-tidningen. Två andra medarbetare vi pratar med har varit med om samma sak, och vittnar om att minst en handfull av deras nuvarande eller tidigare kollegor också har drabbats.

Vittnesmål om dåligt bemötande och micro management
Ledarskapet leder även till att det alltmer sällan diskuteras journalistik på redaktionen. Reportrar vågar sällan komma med synpunkter eller egna idéer, vilket påverkar innehållet negativt.

– Vi blir rädda, oinspirerade och mår dåligt, uppger en källa.

En av medarbetarna som vittnar om hur hen under en längre period har utsatts av mellanchefen vill också lyfta en annan aspekt av problematiken – hur chefen ägnar sig åt micro management och vill ’pilla i allt’, vilket spär på otryggheten på en redan stukad redaktion.

Inget blir enklare av att arbetsmiljöproblemen har eskalerat under en tuff tid för tidningen, som förra året drabbades av två dödsfall då både den tidigare ansvarig utgivare NB och före detta redaktionschefen NC avled på grund av sjukdom. Två erfarna personer som gett en tyngd och trygghet åt redaktionen. Det var när NB och NC plötsligt rycktes bort som arbetsmiljöproblemen tog fart.

– Samtidigt som vi förlorat NB och NC har målen och kraven höjts avsevärt från koncernen, det påverkar också, utvecklar en källa.

När vi ber om specifika exempel på hur mellanchefens beteende kan ta sig i uttryck beskrivs det som att chefen inte hälsar, tittar på en när man pratar eller besvarar ett enkelt ’godmorgon’. Den dåliga tonen, humöret, och raljanta kommentarer återkommer i flera källsamtal.

– En dag bröt jag ihop på toan inne på jobbet. När jag kom hem var det som att jag befann mig i en parallell verklighet. Allt bara snurrade, och stundtals känner jag likadant än, säger en källa som uppger att hen har upplevt stressrelaterade problem under året.

Fick öl som svar på fråga om lönetillägg
Den utpekade mellanchefen beskrivs även som en skicklig redaktör och nyhetsjägare, en pådrivare som vill ha klicken och artikelvisningarna, men inte passar som chef med ansvar för arbetsledning.

– Det är absolut skitsamma (för mellanchefen reds anm) om någon medarbetare gråter. Då kan hen säga ’oj vilken knasig grej’ för att skämta bort det, eller reagera väldigt skeptiskt och oförstående, säger en person.

Två medarbetare pekar ut en och samma händelse med mellanchefen. Det var under en personalfest som en kollega ställde frågor om ett lönetillägg, varvid chefen gick och hämtade en starköl och ställde ned på bordet: ’Här har du det’, sa chefen innan det samtalet var över.

Samtidigt berättar våra källor att det har blivit allt vanligare att mellanchefen öppet kritiserar kollegor inför andra på golvet, eller i möten. Chefen kan använda formuleringar som ’den blir inte kvar speciellt länge’, en artikel kan sågas, eller så pekas en specifik reporter ut inför andra för att den exempelvis inte hunnit med ett jobb som lagts ut.

Flera personer beskriver att cheferna sällan är närvarande, eller kan sitta i möten under flera timmar om dagen, samtidigt som de vill detaljstyra arbetet – vilket gör arbetsledningen otydlig och osäkerheten bland medarbetarna stor.

– Jag tror att samtliga reportrar har haft stunder då de velat slänga ut datorn genom fönstret för att NA skickar många och långa meddelanden via Teams på kvällar och helger där hen skriver hur en viss artikel bör läggas ut på Facebook – eller något annat pill som inte alls är en utgivarfråga, säger en medarbetare.

Flera som vi pratar med lyfter den tuffa arbetsbelastningen på den utpekade avdelningen. En person beskriver den som ’extremt hög’ i perioder, till följd av svag arbetsledning och dålig planering. Bland kollegor går avdelningen under öknamnet ’köttkvarnen’ – på grund av den höga personalomsättningen.

– Det finns en historik av underbemanning och hög personalomsättning. Vi tvingas täcka upp för varandra, reportrar som bara jobbat några månader skolar in nya vikarier, säger en källa.

Facket bekräftar: ’Rädda för att inte klara av det’
Journalistklubbens skyddsombud, NF, bekräftar att det finns en oro bland medlemmar för att arbeta på den utpekade avdelningen.
 
– Det finns medarbetare som sagt att de är oroliga inför att jobba där i och med den nya organisationen. De är rädda för att de, av olika anledningar, inte kommer att klara av det, säger NF.

Samtliga vittnesmål lyfter tystnadskulturen på AB-tidningen som ett av de värsta problemen.

– Chefredaktören kallade det ’myteri’ när vi lyfte arbetsmiljöproblemen vid ett tillfälle, då får man inte direkt en arbetsplats där folk vågar prata om vad som sker, berättar en källa.

Att NA använt ordet myteri bekräftas även av andra källor. Några beskriver hur hen skyddar den utpekade mellanchefen ’no matter what’. NA:s ledarskap beskrivs som reaktionärt och känslostyrt, medarbetarna vet aldrig hur hen kommer att reagera om någon lyfter något som hen kan se som negativt.

– Om vi påtalar ett problem försöker hon friskriva sig med fraser som ’det är första gången jag hör talas om det här’, även om det absolut inte är första gången, säger en källa.

Enligt våra uppgifter utsågs NA – som tidigare haft roller som sportchef, tv-chef och nyhetschef på tidningen – till tillfällig efterträdare för den tidigare chefredaktören NB, som sjukskrevs 2022. Beslutet fattades av dåvarande AA-chefen ND med löftet att det inte var en permanent lösning.

En tid senare lämnade ND för BB Media. När det sedan var dags att utse en permanent chefredaktör valde koncernen att tillsätta NA på posten – utan att tillfråga journalistklubben.

Journalistklubbens ordförande på AB-tidningen, NE, bekräftar för Dagens Media att klubben motsatte sig att koncernledningen ville utse NA som chefredaktör.

– Det stämmer, och vi bad om att det skulle stå med i beslutet. Mer än så kan jag inte kommentera, säger NE.

Arbetsmiljösiffror långt under index
Dagens Media har också tagit del av interna dokument i form av AA:s interna arbetsmiljöundersökningar för AB-tidningen, vilka visar siffror långt under genomsnittet. Under perioden april till maj i år får den allmänna arbetssituationen 6,2 i betyg, där index ligger på 7,3. Siffrorna för teamkänslan får låga 6.5 i betyg, med ett index på 8,2. Samma sak med kolumnen ledarskap som ligger så lågt som 5,8 – hela 2,4 enheter under index.

Skyddsombudet på AB-tidningen, NF, vill inte kommentera siffrorna från arbetsmiljöundersökningen, men bekräftar att det finns problem med arbetsmiljön. 
– Vi har haft arbetsmiljöproblem på redaktionen som har lett till att företagshälsovården har kopplats in. Jag känner också igen att kollegor sagt att man inte vågar ta upp saker med chefer, eftersom man är rädd, säger hen.

Under våren har ledningen genomfört en omorganisation, som chefredaktören NA pratar mer om i sina svar på Dagens Medias uppgifter. Bland annat har medarbetare erbjudits trepartssamtal med företagshälsovården, samt att två reportergrupper har slagits ihop. Ledningen har också omfördelat resurser och förstärkt med en extra reporter på den utpekade avdelningen. Den kritiserade mellanchefen sitter kvar på posten. Ingen av de medarbetare vi pratar med på AB-tidningen anser att åtgärderna är i närheten av tillräckliga för att få bukt med problemen.

– Åtgärderna är ett skämt, säger en medarbetare.

Övrigt

I publiceringen förekom flera blålänkar till artikeln där cheferna på AB-tidningen svarade på kritiken och Dagens Medias granskning, se nedan artikel.

Ytterligare publicering av betydelse för prövningen

MO har även tagit del av den publicering där anmälaren bemötte kritiken, med rubriken Cheferna på AB-tidningen svarar på kritiken: ”Jag är överraskad och överrumplad”, publicerad den 9 juni 2025, samma dag som den anmälda publiceringen.

Ingressen

”Chefredaktören NA känner inte alls igen sig i bilden av dålig arbetsmiljö och tystnadskultur som framkommer i Dagens Medias granskning av AB-tidningen i X-ort. ’Jag har kämpat jättehårt för att vi ska ha en bra arbetsmiljö’, säger hen.
Även den utpekade mellanchefen slår tillbaka mot kritiken och kallar delar av den ’lögnaktig’.”

Brödtexten

Artikeln inleddes med en omfattande intervju med chefredaktören som bemötte granskningen. Hen kände inte igen sig i kritiken, varken härskarteknikerna, detaljstyrningen, eller att medarbetare generellt skulle må dåligt, och hen fick utveckla sina resonemang kring dessa saker.

Gällande ”mellanchefen”, det vill säga anmälaren i detta ärende, sa chefredaktören att det handlade om en bra chef ”med många kvaliteter”:
 
– Jag tycker att chefen gör ett bra jobb och har många goda egenskaper. Sedan har alla medarbetare, inklusive jag, saker som vi kan utveckla. Vi jobbar kontinuerligt med feedback till alla medarbetare, även chefer, i samband med månadssamtalet utefter de mål som sätts upp inför året. Där försöker jag stötta.

Den delen av artikeln där mellanchefen svarade på frågor löd:

”Dagens Media har också varit i kontakt med den utpekade mellanchefen som uppger att hen, som relativt ny i sin roll, har fått testa sig fram hur feedback fungerar. Tillsammans med NA har chefen jobbat väldigt hårt det senaste halvåret med att få till en bra feedbackkultur.

– Personer är olika och det är jättetråkigt att du har pratat med människor som upplever problem, säger mellanchefen och fortsätter:

– I vissa fall tycker folk att det är väldigt hårt att jag tar undan någon och pratar med dem enskilt. I vissa fall har man tyckt att det är hårt när jag tar det öppet.

Chefen känner inte igen sig i några härskartekniker. Inte heller detaljstyrs arbetet.

– Jag försöker vara inlyssnande och jag har aldrig under min tid brusat upp. Jag har aldrig höjt tonen, jag har aldrig svurit åt någon. Jag har aldrig sagt att någon har gjort ett dåligt jobb. Men det finns enskilda personalärenden där vi har haft kommunikationsproblem, det ska jag inte sticka under stol med, säger mellanchefen.

Händelsen under personalfesten där mellanchefen ska ha ställt ned en öl till en medarbetare som ställde frågor om sitt tillägg – vilket flera källor vittnar om till Dagens Media – kallar chefen ’felaktigt och lögnaktigt’.

Finns det någon anledning för dig att fundera över ditt ledarskap efter det här?
– Nej, de frågorna du har ställt till mig nu har inte förändrat hur jag tänker kring mitt ledarskap.

Tack, jag känner mig nöjd så.
– Vänta. Du får jättegärna citera mig på en till sak. Din artikel kommer inte att ha så många specifika situationer beskrivna, eftersom det skulle bli väldigt tråkig journalistik att läsa.

… vill du förklara vad du menar?
– Nej, det talar sitt eget språk, avslutar mellanchefen.” 

Anmälan

NN framhöll i huvudsak följande.

Hen var tydligt utpekad och identifierbar. Den stora majoriteten av artikeln handlade om hen och hur illa hen behandlade sina medarbetare. Hen hängdes ut som ”mellanchefen” som ledde ”köttkvarnen” på AB-tidningen. Anmälaren var en av bara tre mellanchefer på AB-tidningen. Hens namn stod tydligt angivet på AB-tidningens hemsida och i papperstidningen dagligen för alla prenumeranter. Sedan hen kom tillbaka från en lång utlandsvistelse stod det klart att inte bara kollegor utan även läsare och många X-ortsbor i gemen förstod att det var hen som artikeln handlar om.

Den 5 juni blev anmälaren uppringd av reportern på Dagens Media som förklarade att han skrev en artikel om situationen på AB-tidningen och att det fanns påståenden som anmälaren skulle behöva bemöta. Anmälaren förklarade att hen var på semester utomlands, men reportern insisterade på att få svar. Anmälaren ringde upp honom mindre än en timme senare och svarade på hans frågor. Reportern hade inte så många att ställa, intervjun tog bara sju minuter. När anmälaren några dagar senare läste Dagens Medias artikel fick hen en chock.

Vinkeln med rubriksättning och ingress, samt majoriteten av anonyma påståenden om anmälaren hade hen aldrig fått några frågor om av Dagens Media. Det fanns också exempel där anmälaren fick frågor men svaren togs inte med, medan de anonyma påståendena hade fått stå kvar i artikeln.

Anmälaren hade mått väldigt dåligt efter publiceringen. Hen hade lidit av svår ångest och haft svårigheter att sova om nätterna. Hen hade inte något annat val än att sluta, så hen hade därför sagt upp sig. Folk hade kommit fram till hen på stan och frågat hur hen kunde få vara chef på AB-tidningen.

Anmälaren listade de delar där hen inte fått ge sin version.

Gällande ingressen hade hen aldrig fått några frågor om eller chansen att bemöta anklagelser om ”styrning med järnhand”, mobbning och utfrysning. Hen fick en fråga om hen skulle ha sysslat med härskartekniker, men inte att det ”blivit vardag”.

Reportern sa aldrig att artikeln specifikt skulle peka ut/handla om/ anmälaren och hens avdelning, och hen fick aldrig frågor om att den kallades för ”köttkvarnen”, ett begrepp hen hörde talas om för första gången när hen läste Dagens Medias artikel. Just anklagelser om mobbning och utfrysning kändes som de mest allvarliga att hen aldrig fick bemöta.
 
Anmälaren hade aldrig fått chansen att bemöta att AB-tidningen skulle ”lidit av svåra arbetsmiljöproblem under minst ett och ett halvt år” eller att tidningen hade en ”cementerad tystnadskultur” där ingen vågar prata ”med ledningen av rädsla för repressalier”.

I artikeln stod:

”Vissa går så långt som att säga att det som pågår på AB-tidningen handlar om systematisk mobbning. Andra beskriver arbetssituationen med ord som ’kaos’ och ’rörigt’.
– Chefskapet är katastrofalt, här jobbar man med förnedring, säger en källa.”

Anmälaren hade inte fått bemöta det. Vidare berättade medarbetaren Anna att det inte uppskattades att komma med nya infallsvinklar på hur saker kunde göras annorlunda på redaktionen. Detta fick anmälaren inte bemöta; inte heller det möte på chefredaktörens rum där anmälaren ska ha signalerat ”Ni andra är dåliga, jag är den enda som är bra på mitt jobb”. Anmälaren hade frågat sin chefredaktör och inte heller hen hade fått några frågor om det. Det var tydligt att reportern inte hade gjort sitt jobb för att försöka kontrollera om anklagelserna stämde eller inte.

Anmälaren borde också ha fått chansen att bemöta/dementera påståendet:
”Ledarskapet leder även till att det alltmer sällan diskuteras journalistik på redaktionen. Reportrar vågar sällan komma med synpunkter eller egna idéer, vilket påverkar innehållet negativt.
– Vi blir rädda, oinspirerade och mår dåligt, uppger en källa.”

När det gällde den medarbetare som vittnat om hur hen under en längre period hade utsatts av anmälaren, berättade om hur ”mellanchefen” ägnade sig åt ”micro management” och ville ”pilla i allt’, vilket spädde på ”otryggheten på en redan stukad redaktion”, så hade anmälaren visserligen fått frågor om detaljstyrning av Dagens Media, men tidningen hade valt att inte ta med anmälarens dementi över huvud taget.

Att AB-tidningens påstådda arbetsmiljöproblem kopplades till dödsfallen av de före detta medarbetarna i redaktionsledningen var smaklöst och snaskigt av Dagens Media.

Anmälaren hade inte fått bemöta påståenden om att hen inte hälsade, tittade på en när hen pratade, att hen inte brydde sig om någon medarbetare grät, att hen sågade artiklar, pekade ut enskilda reportrar inför andra och att hen inte passade som chef. Det enda Dagens Medias reporter hade frågat om kring det här var om det stämde att anmälaren hade framfört kritik vid desken så andra har hört. Hen hade inte heller fått svara på påståenden om att cheferna på tidningen var frånvarande, att arbetsbelastningen var hög och att det berodde på svag arbetsledning, samt kritiken från journalistklubbens skyddsombud om att medlemmar var oroliga för att arbeta på anmälarens avdelning. 
Hen hade heller inte fått bemöta arbetsmiljöenkäten vars siffror var felaktiga, eller att de åtgärder ledningen vidtagit på AB-tidningen var ”ett skämt”.

Faktum var att anmälaren inte fått några frågor av Dagen Media om åtgärder, hantering eller dylikt, utan endast en avslutande fråga om hens frågor till anmälaren fått hen att reflektera över hens ledarskap.

Mediets svar

Dagens Media svarade genom Linnéa Kihlström, chefredaktör och ansvarig utgivare. Hon framhöll i huvudsak följande.

För en branschtidning som Dagens Media fanns ett tydligt allmänintresse i att granska arbetsmiljön inom medieföretagen, inte minst mot bakgrund av de senaste årens nedskärningar och pressade situation för många tidningar.

Anmälaren hade ett ledarskapsuppdrag som också kom med ansvar. Därför var
det motiverat att en del av artikeln gick närmare in på mellanchefens avdelning, som en del av en större granskning av AA-koncernen.

Dagens Media hade kvar inspelningen av intervjun med mellanchefen och kunde även i efterhand konstatera att varken vinkel eller innehållet i granskningen kunde ha kommit som en chock för anmälaren. Mediet hade tydligt, på detaljnivå, redogjort för vad man skulle komma att skriva om, innan intervjun startade. Anmälaren hade dessutom svarat på frågor som bland annat rörde den dåliga arbetsmiljön, härskartekniker och mobbning.

Som chefredaktör var NA ansvarig för redaktionens arbetsmiljö. Därför hade mediet valt att namnge hen, men inte mellanchefen. Dagens Media hade inte heller könsbestämt personen, uppgett vilken avdelning hen varit chef över, eller hur många personer som ingick i den arbetsgruppen. Tidningen ansåg dessutom att ”mellanchef” var anonymiserande eftersom det kunde stå för en rad funktioner som fanns på en tidning, exempelvis nyhetschefer, redaktionschef, sportchef, webbchef, samt redaktörer av olika slag.

Spridningen hade begränsats genom att artikeln låg bakom betalvägg, tillgänglig
endast för Dagens Medias prenumeranter inom mediebranschen, inte för allmänheten. I ingress, rubrik och början på brödtext, som syntes innan betalväggen klippte av texten, stod det dessutom chefer i plural, inte singular. På så vis hade publicitetsskadan för mellanchefen minimerats.

Eftersom NA var ytterst ansvarig för redaktionen hade mediet valt att ställa de frågor som rörde arbetsmiljön i stort till hen, exempelvis tystnadskulturen, inte till mellanchefen. Anmälaren tog upp ett flertal exempel på att hen inte fått bemöta vittnesuppgifter i artikeln, men alla dessa var inte riktade mot hen. Anmälaren påstod vidare att hen inte fått bemöta anklagelser om exempelvis detaljstyrning, härskartekniker och att hen skulle ha sagt att hen är den enda som är bra på sitt jobb, men det hade hen fått, vilket framgick av både brödtext och citat i artikeln där cheferna bemötte kritiken. I intervjun med mellanchefen var hen kortfattad i sina svar, vilket ledde till att mediet delvis bakade ihop svaren i brödtext. Dagens Media ansåg också att svaren från NA och mellanchefen kompletterade varandra och måste ses som en helhet, därför låg de också i en och samma artikel.

Anmälaren tog också upp att Dagens Media hade genomfört en ensidig
smutskastningskampanj mot hen. Tidningen hade på flera ställen, vid sidan av kritiken, lyft tecken på ett positivt ledarskap. Anmälaren skrev att hen hade velat framföra att en utredning angående en medarbetare gjorts av Företagshälsovården som inte kunnat ”belägga att anklagelserna mot hen helt saknade grund och snarare liknade förtal”. Detta hade tagits upp i uppföljande publiceringar, där exempelvis AA:s vd NG fått säga att utredningen från Företagshälsovården inte ledde någonstans – och att det inte fanns några belägg för anklagelserna. NA backade också mellanchefens ledarskap och sa att hen var en bra chef med många kvalitéer.

Att Dagens Media har nämnt dödsfallen på ledningsnivå såg tidningen som förmildrande för situationen kring arbetsmiljön på AB-tidningen, därför var det relevant att nämna i sammanhanget.

Tidningen redogjorde också för åtgärder som vidtagits där kritik framförts, bland annat en omorganisation, trepartssamtal med företagshälsovården, att ledningen omfördelat resurser, och att arbetsgrupper förstärkts med en extra reporter.

De vittnesuppgifter som togs upp i artikeln kom, som mellanchefen antydde, inte från en person utan från flera källor som målat upp en samstämmig bild av situationen. Problemen med arbetsmiljön och ledarskapet styrktes även av siffrorna i de arbetsmiljöundersökningar som öppet redovisades i artikeln. De styrktes även av Journalistklubbens skyddsombud som bekräftade att det fanns en oro bland medlemmarna för att arbeta på den utpekade avdelningen. Skyddsombudet redogjorde i artikeln för att AB-tidningen haft så svåra arbetsmiljöproblem på den utpekade avdelningen att Företagshälsovården kopplats in. Även AA:s vd NG bekräftade i en intervju med Dagens Media att det funnits utmaningar med arbetsmiljön på AB-tidningen.

Att mediet inte uppgett exakt hur många källor man talat med beror på att tidningen ville skydda källorna. Intervjuerna genomfördes högst en månad före publicering.

Det gick fyra dagar mellan Dagens Medias intervjuerna med mellanchefen samt NA och att granskningen publicerades. Anmälaren hade varken före eller efter publiceringen kontaktat Dagens Media med synpunkter. Inte heller med önskemål om att få bemöta de påståenden hen ansåg att hen inte fått frågor om.

Att ledningens svar publicerades i en separat artikel berodde på utrymmesskäl. De två artiklarna publicerades med någon minuts mellanrum och hade hela tiden legat i ett paket på förstasidan, där båda artiklarna haft god exponering. I granskningen, alltså artikeln med kritiken, hade Dagens Media, för att verkligen synliggöra ledningens svar på kritiken, på inte mindre än åtta ställen länkat till artikeln med NA:s och mellanchefens svar.

Mot bakgrund av ovanstående ansåg mediets utgivare att publiceringen var försvarlig.

Anmälarens kommentar

Den anmälda artikeln stack ut som ovanligt brutal i genren. Tidningen hade inte gjort tillräckligt för att belägga klandervärda påståenden och hade hängt ut anmälaren på ett oförsvarligt sätt. Självklart gick det göra den här typen av granskningar och samtidigt undvika att det blev så.

Det fanns endast tre personer som på något som helst sätt kunde kategoriseras som en mellanchef på AB-tidningens redaktion, hur man än räknade. Dagens Media skrev att det var motiverat att ”en del av artikeln” gick in på anmälarens avdelning. Det var snarare så att majoriteten av artikeln handlade om hen och hens avdelning.

Att AA:s vd NG (på eget bevåg och inte på en direkt fråga) nämnt de falska mobbningsanklagelserna i en uppföljande artikel flera dagar senare var snarare ett bevis för att Dagens Media struntat fullständigt i att få ett svar.

Skyddsombudet pratade om oro inför att jobba vid desken i och med den nya organisationen. Den oron kom från den andra avdelningen på AB-tidningen, Agendagruppen, som slogs ihop med Breaking News-gruppen en tid innan Dagens Medias publicering. Det belade inte problemen anmälaren haft på hens specifika avdelning, där samtliga medarbetare hade välkomnat omorganisationen. Vidare påstod Dagens Media i sitt svar att ”skyddsombudet redogör i artikeln för att AB-tidningen haft så svåra arbetsmiljöproblem på den utpekade avdelningen att Företagshälsovården kopplats in”. Hen beskrev ju redaktionen i stort, inte den utpekade avdelningen, och hen gjorde det dessutom utifrån de felaktiga siffrorna om arbetsmiljön från Winningtemp som Dagens Media hade publicerat.

Dagens Media visste att anmälaren var på resande fot inför och under publiceringarna. Efter att ha bollat med närmaste chef på telefon valde anmälaren att göra sitt bästa för att i vart fall försöka koppla bort allt det här under långresan, för att sedan hantera det när hen var tillbaka i Sverige och på jobbet i juli.

Anmälaren ansåg tycker inte att artiklarna ”hela tiden legat i ett paket tillsammans”. I tidningens nyhetsbrev den 11 juni låg den anmälda artikeln högt upp medan svarsartikeln saknas helt och hållet (skärmdump bifogades).

Anmälaren noterade vidare att tidningen i sitt svar inte går in något på mötet med ”Anna”, och att varken hen eller chefredaktören fått bemöta något kring det.

Medieombudsmannens bedömning

MO ska pröva om anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.

Artikeln är en hård granskning av arbetsmiljön på AB-tidningen. Kritiken riktas mot tidningens i stort, mot chefredaktören och mot anmälaren. Den specifika kritik som riktas mot den sistnämnde är:

• Att chefskapet på den avdelning hen leder, som kallas ”köttkvarnen”, är ”katastrofalt”.

• Att anmälaren öppet kritiserar sina underställda reportrar, att hens budskap är: ”Ni andra är dåliga, jag är den enda som är bra på mitt jobb.”

• Att hen ifrågasatt om en medarbetare verkligen kommer att klara de höjda målen på tidningen.

• Att hen ägnar sig åt ”micro management” och vill ”pilla i allt”, vilket spär på otryggheten på en redan stukad redaktion, samt att hen inte passar som chef med ansvar för arbetsledning.

• Att hen inte hälsar eller tittar på medarbetare när de pratar med hen, att hen inte besvarar ett enkelt ”godmorgon”. Flera personer vittnar om den dåliga tonen, humöret, och raljanta kommentarer.

• Att det är ”absolut skitsamma” för anmälaren om någon medarbetare gråter. Hen reagerar skeptiskt och oförstående inför det.

• Att hen öppet kritiserar kollegor inför andra på golvet, eller i möten. Hen använder formuleringar som ”den blir inte kvar speciellt länge”, en artikel kan sågas, eller så pekas en specifik reporter ut inför andra för att den exempelvis inte hunnit med ett jobb som lagts ut.
 
• Att anmälaren, under en personalfest där frågan om lönetillägg kommit upp, hämtat en starköl, ställt den på bordet, och sagt ”här har du det” innan samtalet var över.

• Att ingen av de medarbetare Dagens Media pratat med anser att de åtgärder AB-tidningen vidtagit är i närheten av tillräckliga för att få bukt med problemen, vilket påstås i samband med att formuleringen: ”Den kritiserade mellanchefen sitter kvar på posten.”

• Slutligen påstås det i ingressen att härskartekniker, mobbning och utfrysning blivit ”vardag” på AB-tidningen. Formuleringen kommer precis före meningen: ”Framför allt pekas en specifik avdelning ut – den så kallade köttkvarnen”, alltså den avdelning som anmälaren varit chef för.

Uppgifterna ovan är skadliga för hen. Även skadliga uppgifter kan vara försvarliga. För att bedöma den saken tittar jag på utpekandets omfattning samt allmänintresset för ämnet, anmälarens ställning, vilka belägg Dagens Media haft samt anmälarens möjlighet till ett bemötande.

Frågan om belägg

MO:s uppgift är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering, utan titta på om mediet haft underlag, eller belägg, för de uppgifter som publicerats.
Där kan jag konstatera att Dagens Media talat med en rad källor som berättar om förhållandena på AB-tidningen. Dessa är anonyma och det preciseras inte hur många de är av källskyddskäl, enligt vad Dagens Media uppger i skriftväxlingen i detta ärende. Det framgår dock att källorna arbetar eller har arbetat på tidningen i närtid, och att uppgifterna varit samstämmiga. Vidare har Dagens Media tagit del av en arbetsmiljöenkät och talat med ett namngivet skyddsombud som bekräftar att det finns problem på den aktuella avdelningen. Ur ett generellt perspektiv anser jag att Dagens Media haft ett rimligt underlag för att göra publiceringen. Dock finns det vissa saker som är problematiska.

Att publicera uppgifter från anonyma källor är en metod journalister måste kunna använda av källskyddsskäl eller när viktig information inte går att få fram på annat vis. Det kräver viss försiktighet och ansvarstagande av mediet – eftersom det är svårt för en anklagad att försvara sig mot påståenden som inte har någon tydlig avsändare.

Här anser jag att Dagens Media borde varit försiktigare med att låta anonyma uppgiftslämnare uttrycka starka känslor och komma med negativa omdömen om anmälaren. Att ledarskapet brister är en sak, att det förekommer kritik gällande detaljstyrning eller att chefen ifrågasätter om en medarbetare kommer att klara uppsatta mål – det är rimlig kritik som anmälaren får tåla. Att berätta enskilda historier som att det är ”absolut skitsamma” för anmälaren om någon gråter eller att hen anser att alla är dåliga och hen är den enda som är bra på sitt jobb är att gå över en medieetisk gräns, särskilt när dessa specifika historier är kopplas samman med generella påståenden om systematisk mobbning och utfrysning. Det blir för hårt och ingående gällande anmälarens person. Granskningen har i sig haft ett allmänintresse men dessa enskilda omdömen om anmälaren har inte haft det.

Frågan om bemötande

En medieetisk grundprincip är att den som kritiseras i en tidning ska få möjlighet att svara och komma med sin version av vad som inträffat. Ju allvarligare kritik, desto högre krav ställs på ett samtidigt bemötande. Det sistnämnda har publicerats i en annan artikel än den där kritiken framförs. Texten där chefer, och anmälaren i detta ärende, får svara på kritiken är tydligt puffad på flera ställen i ursprungsartikeln, vilket gör att jag inte har några invändningar mot det sätt på vilket bemötandet publicerats.

Anmälaren anser att hen borde få svara på den generella kritik som riktas mot AB-tidningen i artikeln. Detta bemöts dock i mångt och mycket av chefredaktören och anmälarens bemötanderätt stannar vid att svara på den kring det som riktar sig specifikt mot hen. Där är den medieetiska utgångspunkten att en kritiserad person ska få svara på den huvudsakliga kritik som riktas mot honom eller henne, men inte givet alltid varje enskild detalj.

I det aktuella fallet har anmälaren i viss mån fått svara på frågor kring feedbackkultur och härskartekniker, samt detaljstyrning av arbetet. Hen har specifikt fått bemöta den påstådda öl-incidenten på personalfesten, samt fått frågan om det finns anledning för hen att fundera över sitt ledarskap. Vidare ger chefredaktören NA anmälaren beröm i artikeln samt lyfter fram att hen är en bra chef med många kvaliteter och goda egenskaper.

Med tanke på hur hård kritiken är mot anmälaren hade mediet gott och väl kunnat anstränga sig mer för att hens bästa argument skulle komma fram. Det är förvisso inte helt lätt att försvara sig mot påståenden att det är ”absolut skitsamma” om någon gråter och motsvarande men hen kunde åtminstone ha fått möjlighet att säga något om dessa saker. Jag stannar dock vid att inte klandra mediet enbart av det skälet.

Sammanfattningsvis: Anmälaren har haft en sådan ställning med stort inflytande över publiceringar i ett medium, att hen fått tåla kritik utan namns nämnande. Utpekandet av hen har skett inför en begränsad krets och hen har, trots vissa brister gällande bemötandet, fått svara på den huvudsakliga kritiken. Ändå anser jag att Dagens Media ska klandras för de grövsta påståenden om anmälaren som kommer från anonyma källor. Det har funnits ett stort allmänintresse för publiceringen, men inte för vissa av de detaljerade och skadliga uppgifter som förekommer om anmälaren. Dagens Media kan därför inte undgå klander.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande. Bevakningen har haft stort allmänintresse. Anmälaren är endast utpekad i en snäv krets som sannolikt redan kände till förhållandena, och hen har haft möjlighet att ge sin bild. Det enda kvarvarande argumentet för att rikta klander mot mediet är således de omdömen som används för att beskriva hens ledarskap. Här kan konstateras att sak och person inte kan särskiljas så som MO argumenterar.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Media för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Göran Collste, Laura Hartman, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.

Dessutom har Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, närvarat vid ärendets behandling.