Dala-Demokraten klandras för publicering av kränkande omdöme om platschef

Dala-Demokraten publicerade den 18 juli 2021, i papperstidningen, tre artiklar med rubrikerna Larmet: Personalen lämnar mammografin (artikel 1), AA sades upp timmar före julafton (artikel 2), samt Platschefen tillbakavisar kritiken mot mammografin (artikel 3). Artiklarna fanns på samma uppslag.

Artiklarna publicerades samma dag på dalademokraten.se. Även där framgick att artiklarna hörde ihop i en serie. Vissa skillnader mellan versionerna i nät- och pappersutgåvan fanns.

Vad mediet publicerade

Nedan återges versionen i papperstidningen.

Artikel 1

Mammografiavdelningen i X (ort angiven) hade en gång i tiden varit en av de allra bästa. Men så hade ett beslut tagits av dåvarande verksamhetschefen, på inrådan av den nyutnämnda platschefen. Det hade fått förödande konsekvenser.

Nu slog Bröstcancerföreningen Dalarna larm om situationen och bemötandet på mammografin. Föreningen, ordföranden AB, och vice ordföranden AC, hade mycket gott att säga om mammografin i X, åtminstone om hur den fungerade tidigare.

Enheten hade under många år hållit hög klass och ansetts vara den bästa i Sverige. Inte minst tack vare en läkare vid namn AA som varit med och byggt upp den.

AA, som också var professor, hade tvingats sluta sedan den förre verksamhetschefen, på inrådan av den unga nya platschefen, enligt uppgift, sagt upp honom.

Detta hade, enligt AB och AC, varit början på något som enligt dem raserat den tidigare så framgångsrika och ansedda mammografin i X. De uppgav att ingen förvarning föregått uppsägningen, och inte heller hade det givits någon skriftlig motivering till uppsägningen.

Läkare hade sagt upp sig och för tillfället fanns bara en deltidsanställd läkare och en stafettläkare. Bröstcancerföreningens företrädare uttryckt oro för framtiden när kompetensen hade nedmonterats så grovt. AB sa att läkarna sagt upp sig av missnöje.

Hon och AC hade nåtts av uppgifter om att mammografin inte fungerade som den en gång gjorde. Både medlemmar och icke medlemmar i föreningen hade hört av sig. Så även läkare.

Bröstcancerföreningen vittnade om att de mötts av dålig respons från högre nivåer, inklusive från politiker. De ansåg att nedmonteringen börjat för ungefär tre år sedan och de var oroliga över den förändrade service som kvinnor fick.

Artikel 2

Bara några timmar innan julafton för ett och ett halvt år sedan, hade AA fått beskedet att han inte var välkommen att jobba på mammografin i X längre.

Jo, just den AA som tillsammans med en kollega i Östergötland varit den som varit med byggt upp mammografiundersökningarna i Sverige i respektive landsting. Verksamheten hade sedan rönt stor internationell uppmärksamhet.

Allt hade varit frid och fröjd fram till för snart ett och ett halvt år sedan. Då, helt utan förvarning och utan motivering, hade dåvarande verksamhetschefen meddelat att AA inte längre varit önskvärd som stafettläkare på mammografin.

” – Jag vet än i dag inte varför jag var tvungen att sluta“, sa han.

Han sa att uppgifter gjort gällande att personal inte velat arbeta tillsammans med honom, men han såg en annan förklaring. Den nya verksamhetschefen.

” – Det värsta som hände var när de utnämnde en Y-årig (ålder angiven) okunnig maktgalen unge utan erfarenhet. Det var hon som övertygade den dåvarande verksamhetschefen att säga upp mig“, sa AA.

Det hade fått konsekvenser på den förr så aktade avdelningen att AA slutat. Personal hade slutat. De trivdes inte längre. Enligt AA lyssnade det nuvarande regionstyret inte heller på önskemålen från mammografin på samma sätt som tidigare.

Artikel 3

NN, platschef för mammografin i X, som kritiserats skarpt av AA , tillbakavisade kritiken.

” – Jag har varken anställt honom eller avskedat honom“, sa hon.

Kritiken från Bröstcancerföreningen i Dalarna var ingenting som NN kände igen sig i. Än mindre att de hade varit i kontakt med henne.

” – De har inte kontakt oss, utan varit i kontakt med regionen“, sa hon.

Hon beklagade om kvinnor som varit på mammografin i X känt sig dåligt bemötta. Angående en uppgift om att en kvinna på bara några minuter, utan att ha haft en anhörig med sig, fått ett cancerbesked sa hon:

” – Jag har inte hört något om det och även om jag hade skulle jag inte kunnat kommentera det enskilda fallet. Men däremot kan jag generellt säga att det inte ska gå till så.”

Hon tyckte att den uppkomna situationen var olycklig.

Beträffande den skarpa kritik som AA riktat mot henne sa hon att hon varken hade anställt eller avskedat professorn, som sedan mitten av 1970-talet varit med och byggt upp enheten till en av de bästa i sitt slag i världen.

” – Han har inte varit anställd här på säkert tio år“, sa mammografiplatschefen.

Men han hade arbetat där?

” – Ja, AA har arbetat hos oss, via hans egen firma, som en stafettläkare.”

När tidningen talade med NN och bad om en kommentar kring den specifika kritiken mot henne, tycktes hon ta det med ro:

” – Det är ungefär så han skriver eller säger om alla.”

Särskilt om artiklarna på dalademokraten.se

MO har haft tillgång till de nätversioner av artiklarna som var publicerade den 21 juni 2021. I den versionen av artikel 2 lydde AA:s kritik mot XY-åringen: “Det värsta som hände var när de utnämnde en Y-årig (ålder angiven) oerfaren chef. Det var hon som övertygade den dåvarande verksamhetschefen att säga upp mig.”

I stycket som följde på citatet ovan stod: Enligt nämnda chef fick han, vilket framgår av en annan artikel, inte sparken. Han hade tidigare gått i pension, men fortsatte jobba på mammografienheten som inhyrd via sitt eget bemanningsbolag.

Anmälan

Artiklarna anmäldes av NN. Hon ansåg att artiklarna var osakliga och mycket kränkande. Hon påpekade att mammografin numera fick in färre klagomål och det fanns färre patientnämndsärenden. Tidningen kunde begära ut uppgifterna från regionen. Hennes bild stämde alltså inte med Bröstcancerföreningens, även om man självklart tog alla klagomål på allvar. Verksamheten behövde dock få vetskap om dem, så att de kunde utredas.

AA var i dag 78 år gammal och sedan många år pensionerad från regionen. Efter pension hade han arbetat som hyrläkare och i december 2019 hade regionen valt att inte längre avropa hans tjänster. Han hade alltså inte blivit uppsagd eller sparkad.

Det stämde att de hade bemanningsproblem på läkarsidan. Bristen på bröstradiologer var dock ett nationellt problem. Hon hänvisade till Bröstcancerföreningens egen rapport från 2020 som sa att 86 procent av Sveriges mammografienheter hade brist på bröstradiologer eller skulle få det inom 1-5 år.

I en av artiklarna citerades AA när han refererade till henne som “en Y-årig maktgalen unge utan erfarenhet” och samtidigt sa han att hon “övertygade den dåvarande verksamhetschefen att säga upp mig.” Citatet var både osakligt och djupt kränkande.

Mediets svar

Tidningen svarade genom Peter Carlsson, ansvarig utgivare.

Tidningen hade intervjuat företrädare för Bröstcancerföreningen. De hade varit oroliga för mammografins framtid. De hade menat att enheten tappat kompetens då AA sagts upp, på inrådan av platschefen, anmälaren.

AA uttryckte att han utan förvarning inte längre varit önskvärd som stafettläkare vid mammografin. Han sa också “Det värsta som hände var när de utnämnde en Y-årig okunnig maktgalen unge utan erfarenhet”. “Det var hon som övertygade dåvarande verksamhetschefen att säga upp mig”. AA hade syftat på anmälaren.

Tidningen hade därefter kontaktat anmälaren för att ge henne möjlighet att bemöta påståendena om uppsägningen av AA och dennes kritik mot henne. Hon hade tillbakavisat kritiken och verkade ta AA omdöme om henne med ro. Hon hade fått citatet uppläst av reportern.

Tidningen höll med om att AA:s uttalande om anmälaren varit hårt formulerat. Man hade dock som sagt uppfattat det som att hon tagit det med ro. Och med det mottagandet från anmälaren hade tidningen beslutat att publicera AA:s citat. Hade anmälaren sagt till tidningen att citatet var kränkande då hon fått det uppläst för sig så hade tidningen inte publicerat det.

Anmälarens kommentar

Hon var ovan att hantera media. Hon hade varit i en mycket pressad situation, där hon oförberedd förväntats svara på kritiska frågor. Därför kändes det märkligt att tidningen lade sitt publicistiska ansvar på henne att reagera på “rätt sätt”. Hon höll inte med om att det varit hennes ansvar att i situationen ha sinnesnärvaro att påtala att uttalandet var kränkande. Speciellt med tanke på att hon under samtalet med tidningen upprepade gånger meddelat att hon inte önskade delta.

Ytterligare skriftväxling

Tidningen ansåg att det var rimligt att anmälaren såsom platschef svarade på medias frågor om mammografiverksamheten.

Medieombudsmannens bedömning

Medieombudsmannen prövar om artiklarna har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

Ämnet för artiklarna – att belysa synpunkterna på hur mammografiverksamheten fungerade – har haft allmänintresse.

I egenskap av chef har anmälaren haft ett ansvar för den aktuella vårdavdelningen och hon får acceptera att tidningen vänt sig till henne för att få svar på frågor inom ramen för granskningen.

Det ligger utanför MO:s uppdrag att ta ställning till den mer övergripande kritiken mot själva mammografiverksamheten. Uppgifterna som gällde anmälaren personligen omfattas däremot av prövningen.

När det gäller påståendena om hur och varför AA fått sluta, och hur involverad anmälaren kan ha varit i det, står det klart att det funnits olika uppfattningar. I ett sådant fall är det viktigt att mediet hör båda sidor, vilket tidningen också har gjort.

I papperstidningen publicerades AA:s hårda omdöme om en viss Y‑åring: en maktgalen och okunnig unge. Även om anmälaren inte namngavs i samma artikel, framgick ändå av följande artikel på samma uppslag, där hon intervjuades, att han syftat på henne.

Citatet är förminskande och kränkande mot anmälaren. AA är i sin fulla rätt att ha de åsikter han vill. Men när en tidning publicerar en persons uppfattningar måste medieetiska principer iakttas. Genom att publicera citatet har tidningen övergått från att återge kritik av anmälarens yrkesutövning till att publicera ett rent personangrepp. Trots allmänintresset och anmälarens position som platschef ska hon inte behöva tåla vad som helst. Tidningen hade kunnat få fram poängen i AA:s kritik mot verksamheten även utan att förmedla vad han tyckte om anmälarens person. Dessutom är det publicistens ansvar och inte anmälarens, som får ett citat uppläst för sig, att redigera bort påhopp av detta slag.

Anmälaren har fått möjlighet ge sin version i en separat artikel. Hon har då förklarat vad som legat bakom att AA inte längre arbetade på avdelningen. Och när det gällde kritiken mot hennes person så nyanserade hon bilden av situationen och tog på så sätt bort något av kritikens udd, även om det negativa intrycket av hans uttalande ändå kvarstod.

Sammanfattningsvis: Tidningen har låtit anmälaren få ett gott utrymme att bemöta uppgifterna. Varken detta utrymme eller hennes förvisso nyanserande svar, kan dock kompensera för det faktum att tidningen publicerade en kränkande kommentar om henne. Något hon inte ska behöva acceptera.

Genom att publicera uttalandet i papperstidningen har tidningen gått över en medieetisk gräns. Därigenom har den orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För detta bör tidningen klandras.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.