Detaljer om utsatt barn (2)

april 20 2017


Fagersta-Posten publicerade en artikel om ett misstag i vården. Ett barn som varit på besök på en specialistmottagning hade fått sina uppgifter skickade till fel person. Barnet befann sig i en mycket utsatt situation och tidningen hade ett omfattande ansvar för att barnet inte skulle skadas genom att det kunde identifieras. Fagersta-Posten klandras för att en krets runt familjen genom artikeln får kännedom om integritetskänsliga detaljer om barnet.

Fagersta-Posten, exp. nr: 12/2017, dnr: 4/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Fagersta-Posten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_________________

Genom beslut den 26 januari 2017 överlämnade Allmänhetens Pressombudman (PO) en anmälan mot Fagersta-Posten till Pressens Opinionsnämnd.


PO:s beslut hade följande lydelse


Vad tidningen publicerade

Den 24 oktober 2016 publicerade Fagersta-Posten en artikel med rubriken Sjukhuset skickade personuppgifter om barn till fel person – anmäls.

Av artikeln framgick att ett barn som varit på besök på affektiva specialistmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där bland annat transutredningar görs, hade fått sina uppgifter skickade till fel person.

Uppgifterna hade gått till Linda Sjöqvist från Västerås som varit på besök på sjukhuset. Efter besöket hade hon ansökt om reseersättning. Då sjukhusenheten i Uppsala län endast ersatte resor för personer bosatta i länet fick hon efter ett tag hem ett brev där ansökan avslogs.

Med hennes eget avslag följde även två andra personers. Tidningen skrev:

“Den ena rör ett barn som besöktaffektiva specialistmottagningen, där transsexuella utredningar samt annan specialiserad verksamhet görs, samt personens mamma som besökt ortopedmottagningen. De är båda boende i Fagersta.”

Tidningen hade talat med barnets mor. Hon kommenterade det som inträffat:

” – Just nu är jag helt chockad. Efter att jag fick reda på detta så ringde jag patientnämnden som sa att det berodde på den ‘mänskliga faktorn’. Det känns fruktansvärt kränkande.”

Tidningen hade även varit i kontakt med handläggaren på sjukreseenheten, som inte ville kommentera. Enligt presschefen vid kollektivtrafikförvaltningen berodde felet på den mänskliga faktorn och att nya rutiner skulle införas för att undvika att det upprepades.

Saken var anmäld till JO av Linda Sjöqvist.

Samma artikel publicerades även på tidningens webbplats.

Anmälan

Artikeln anmäldes av barnets mor. Hon ansåg att tidningen hade agerat horribelt och totalt utan eftertanke på vad hon och hennes familj kunde råka ut för.

Hon hade varit på ortopeden. Barnet på affektiva specialistmottagningen.

Familjen bodde på en liten ort. Skolan där barnet gick var inte stor. Anmälaren hade ett stort nätverk såväl på sociala medier som i verkliga livet. Inför dem hade hon varit mycket öppen med det krångel hon haft med ortopeden.

Nu hade samma nätverk fått klart för sig att barnet gick på en specialistmottagning där “bland annat transsexuella utredningar görs”. Detta hade de inte känt till tidigare eftersom barnet varit extremt tydlig med att det räckte med att de närmaste visste varför de var där. Barnet mådde nu oerhört dåligt.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin ansvarige utgivare, Daniel Nordström, att artikeln handlade om grovt slarv i vården. Det var viktigt att media uppmärksammade liknande fel. Att granska hur myndigheter skötte sina uppdrag var en av medias viktigaste uppgifter.

För att ge en uppfattning om hur grovt slarvet var ansåg utgivaren att det var viktigt att tala om att det handlade om en avdelning där transutredningar gjordes.

Eftersom det handlade om ett barn hade tidningen varit extra noga med att inte röja identiteten. Varken kön eller ålder nämndes. I en bredare krets kunde barnet därför inte identifieras via Fagersta-Postens publicering.

Tidningen kunde emellertid endast ta ansvar för sin egen publicering. Vad som eventuellt var publicerat i andra forum, utom utgivarens kontroll, kunde han inte ta ansvar för.

PO:s bedömning

Inledningsvis kan jag konstatera att samma artikel publicerats såväl av Vestmanlands Läns Tidning som av Fagersta-Posten, tidningar som har samma utgivare. En anmälan mot samma artikel i VLT behandlas i ärende 457/16.

Att granska vården och påtala problem och felaktigheter i hanteringen är av stort allmänintresse. Det beror dels på vårdens betydelse för den enskilde som blivit sjuk, men också på att vården är finansierad av skattemedel.

I det här fallet träder emellertid vårdens skyldighet att värna enskilda vårdhavares integritet i förgrunden. Att vården brustit i detta hänseende är uppenbart. Det finns således inget att invända mot att tidningen rapporterat om det inträffade.

Frågor som rör hälsa och sexualitet är generellt sett mycket integritetskänsliga. Utomstående har inte någon självklar rätt att ta del av hälsoproblem hos andra människor och tidningar bör därför vara mycket försiktiga i rapportering som berör enskildas hälsa.

Om det dessutom gäller ett barn krävs det mycket lite för att tidningen ska anses ha förorsakat honom eller henne en oförsvarlig publicitetsskada. I detta fall tillkommer att tidningen berättar för läsekretsen att det handlar om ett barn som är patient på affektiva avdelningen, som gör transsexuella utredningar.

För pressetiskt klander krävs emellertid även ett utpekande. I det här fallet framför utgivaren av Fagersta-Posten att barnet är anonymiserat. Vad tidningen avslöjar om identiteten är följande:



  • Det handlar om ett barn och barnets mor.

  • Båda bor i Fagersta.

  • Båda har rest till Uppsala för att behandlas på Akademiska sjukhuset.

  • Mamman har varit på ortopeden.

  • Barnet på affektiva specialistmottagningen som gör transsexuella utredningar.


Tillsammans är det uppgifter som gör att en krets runt familjen – som vänner, grannar, arbetskamrater och skolkamrater – förstår vilka det handlar om. En sådan kännedom uppstår även om förhållandena inte kommenterats på sociala medier.

Denna krets kännertill sjukhusbesöken, men alla är inte insatta i karaktären på barnets kontakter med vården. Av anmälarens yttrandeframgår att barnet varit “extremt tydligt” med att bara de allra närmaste skulle få veta varför de besöker specialistkliniken. I tidningen kopplas besöken till utredningar om transsexualitet.

För att en oförsvarlig publicitetsskada ska uppstå krävs det inte alltid ett utpekande, som gör att en vidare krets får kännedom om den berördes identitet. Det räcker med att en krets som redan har viss insyn i omständigheterna delges detaljer av integritetskänsligt slag.

Det berörda barnet befinner sig i en utsatt situation och har inte minsta skuld i det missförhållande tidningen vill lyfta fram. Därmed har tidningen ett omfattande ansvar för att barnet inte skadas genom att det kan bli identifierat av personer i sin omgivning.

I detta har tidningen brustit och bör klandras. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Varken tidningen eller anmälarna har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd gör samma bedömning som PO och finner skäl att klandra tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.