Som företrädare för en stor klinik som utför ett omfattande antal operationer varje år, kombinerat med ansvarsrollen som kirurg, har anmälaren en sådan förtroendeställning, att han får tåla en tuff granskning av sin yrkesverksamhet.
Expressen, exp. nr.97/2022, dnr. 21526
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 29 april 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har, genom ombud, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för två artiklar som publicerades på expressen.se den 5 november 2021 och i pappersversionen av tidningen samma dag. Följande artiklar anmäldes:
AA, 29: ”Jag riskerade livet på operationsbordet” (artikel 1)
Kirurgen NN har anmälts 20 gånger (artikel 2)
Vad Expressen publicerade
Förstasidan
På startsidan på expressen.se fanns ett puffpaket med de två anmälda artiklarnas rubriker, en bild på NN och ett filmklipp med rubriken ”Helena” dog efter operation i Turkiet. Som vinjett angavs EN RUMPA ATT DÖ FÖR och det framgick att Expressen gjort en granskning.
Artikel 1: AA, 29: ”Jag riskerade livet på operationsbordet” (i urval)
Artikeln hade i huvudsak samma innehåll på nätet som i papperstidningen förutom att det i tidningen inte angavs att en svensk kvinna dött i samband med en operation.
Underrubrik
”En av 3 000 dör i samband med rumpoperationen BBL”
Ingressens innehåll
AA, 29, var missnöjd med sitt utseende och bokade omfattande bukplastik och rumpoperation. Resultatet blev en ojämn kropp, stora ärr och smärta. Hon anmälde läkaren till inspektionen för vård och omsorg (IVO) – men utredningen lades ner då preskriptionstiden gått ut.
– Man känner sig ganska liten och maktlös. Jag insåg hur illa det faktiskt var, jag hade riskerat livet på operationsbordet och sedan blivit dåligt behandlad av kliniken och läkaren, sa hon.
Artikeltextens innehåll
En av 3 000 dog. Rumpoperationen Brazilian butt lift – förkortat BBL – var världens dödligaste skönhetsingrepp. En dödlig komplikation som kunde uppstå var blodpropp i lungan.
BBL hade mellan 2015 och 2019 globalt ökat med 77,6 procent, enligt statistik från International Society of Aesthetic Plastic Surgery.
AA, 29, bodde i Y-ort (ortsnamn angivet). Efter viktnedgång och trots flera års styrketräning var hon inte nöjd med sin kropp. Hon bestämde sig för att genomföra bukplastik och bokade en konsultation med en klinik som hon hittat via Instagram.
AA ville inte säga vilken klinik eller läkare hon träffat, men Expressen kunde berätta att det var Klinik X och NN, som anmälts till IVO 20 gånger av upp till 18 personer.
Efter ingreppen hade även AA anmält kliniken. Hon menade att ingreppen lett till ojämnheter och smärta. Hennes anmälan hade lagts ner utan utredning då preskriptionstiden gått ut.
På konsultationen bestämdes det att AA skulle genomgå ett stort ingrepp: Fettsuga mage och rygg och också göra bukplastik. Under samtalet med kirurgen lades även en BBL till.
– När vi pratade på konsultationen så för att få bästa resultat, den bilden jag själv hade i huvudet, så skulle det bli bäst med att göra de operationerna, sa hon.
I oktober 2018 genomfördes ingreppen. Följande månader, när svullnaden började lägga sig, noterade AA att resultatet var ojämnt på flera ställen. Hon fortsatte ha kontakt med kliniken och skickade både bilder och filmer som visade hur kroppen såg ut.
Enligt AA svarade läkaren ganska kort därefter att han ville operera hennes rygg på nytt, för att korrigera resultatet. Korrigeringen gjordes i april 2019. Men enligt AA blev det inte bättre.
Ideella organisationen Estetiska injektionsrådet hade under flera år jobbat för att ändra lagen kring estetiska ingrepp. Ordföranden Ulf Samuelson, som jobbade som chefsläkare på Akademikliniken, fick se före- och efterbilder på AA.
– Det ser inte ut att vara ett optimalt resultat, men det kan bero på förutsättningarna innan.
– Det är svårt att säga, men det finns ju en hel del ojämnheter i det hela och jag tror att det finns ytterligare att göra för att få ett bra resultat.
AA hade nyligen genomfört en korrigeringsoperation hos en annan plastikkirurg.
Det första kända svenska dödsfallet efter en BBL-operation hade rapporterats i februari 2020. Kvinnan, en flerbarnsmamma i 40-årsåldern, hade dött efter en operation i Turkiet under en resa ordnad av företaget Skönhet by Esra.
Bilder
I artikeln fanns bilder på AA:s rygg. I nätversionen fanns dessutom bilder tagna före respektive efter korrigeringsoperationen.
Filmklipp
I nätversionen av artikeln fanns en minidokumentär med titeln ”BBL – En rumpa att dö för”. Underrubriken löd: ”AA, 29, genomförde det riskabla ingreppet i Z (ortsnamn angivet)”. Nedan följer en sammanfattning av innehållet.
Ett inslag från Expressen TV visades. Reportern berättade att en svensk kvinna i 40-årsåldern hade avlidit efter en skönhetsoperation i Turkiet.
En man i läkarrock berättade.
– Vi som jobbar med det här ser ibland att det kommer patienter som har varit utomlands och gjort behandlingar som sedan får problem.
AA:
– En dag så kommer det gå så illa för någon att de inte kommer att klara det.
En artikel med rubriken ”Influencern Joselyn, 29, död efter rumpförstoring” visades.
Socialminister Lena Hallengren:
– Vi vill också att den som genomgår skönhetskirurgi eller injektionsbehandlingar ska omfattas av samma patientsäkerhet som man gör i annan hälso- och sjukvård.
Ett klipp från NN:s Instagram visades. NN hördes säga ”Fake news ute i media”.
Reportern berättade om det växande fenomenet Brazilian butt lift, förkortat BBL, och beskrev hur ingreppet gick till. Enligt en rapport avled en av 3000 personer i samband med ingreppet. Allt detta gjorde att BBL för närvarande var ett av världens farligaste ingrepp. Sverige hade ett känt dödsfall, en flerbarnsmamma i 40-årsåldern som dog i samband med ett ingrepp i Turkiet. Att göra ett ingrepp i Sverige hade tidigare inte gett några särskilda garantier utöver patientsäkerhetslagen. IVO hade före juli 2021 inte behövt ta hänsyn till estetiska resultat, oavsett hur resultaten såg ut.
Reportern berättade vidare.
En person som genomfört ett ingrepp i Sverige var AA, men det hade inte gått som planerat. Hon hade bokat en konsultation för bukplastik och blivit rekommenderad fettsugning av hela mage och rygg samt en bukplastik. Efter att ha pratat med läkaren hade hon även valt att lägga till en BBL.
AA hade valt att inte gå ut med vilken klinik det rörde sig om men Expressen kunde berätta att det var Klinik X i Z och att kirurgen var klinikens ägare NN. Han grundade kliniken 2010. Han och kliniken hade sammanlagt fått 20 anmälningar mot sig. I en anmälan uppgavs en kvinna ha inkommit till akuten med cirkulationssvikt och en kvinna beskrev att hennes navel skulle ha blivit sydd snett. En annan patient hade fått en hudförändring i ansiktet som visat sig vara en tumör men det hade tagit sju återbesök innan hon fått en vidareremittering.
NN hade skrivit till Expressen att dessa uppgifter inte stämde. När SVT under maj 2021 publicerat flera artiklar gällande kliniken så hade NN gått ut på Instagram och kallat det för fake news.
En bild på ett beslut från IVO visades. Reportern berättade.
Under 2018 hade kliniken fått en verksamhetstillsyn där IVO riktat kritik mot verksamheten avseende brister i läkemedelsförvaring, journaldokumentation, bristande hantering av sterilt gods och avsaknad av ledningssystem för systematiskt patientsäkerhetsarbete samt avsaknad av patientsäkerhetsberättelse.
Vid kontakt med kliniken presenterades NN som estetisk kirurg, något som även angavs på klinikens hemsida. NN var inte plastikkirurg, vilket var en skyddad titel.
Fredrik Gewalli, ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, menade att estetisk kirurgi varken var en utbildning eller ett begrepp som fanns.
AA berättade.
Efter ingreppet hade hennes kropp förändrats. Det var väldigt ojämnt på flera ställen men hon hade först tänkt att det fortfarande var svullet och läkte. Hon hade kontakt med kliniken och fick göra en korrigering av ryggen. Det hade inte blivit som hon förväntat sig. Det hade varit jobbigt psykiskt och hon hade fått höja dosen på sina antidepressiva. Hon ville inte att någon ska behöva vara med om samma sak. En dag skulle det kunna gå så illa för någon att den inte skulle klara det.
Ulf Samuelsson, ordförande i Estetiska Injektionsrådet och chefsläkare på akademikliniken, förvisades en före- och efterbild på en BBL.
– Jättesvårt att säga på den bilden. Det ser inte ut att vara ett optimalt resultat men det kan bero på förutsättningarna. Men det finns en hel del ojämnheter i det hela och jag tror att det finns ytterligare att göra för att få ett bra resultat.
Estetiska Injektionsrådet var en ideell organisation som sedan några år tillbaka verkat för en lagförändring i Sverige. I andra länder krävdes specialkompetens för att en läkare skulle få genomföra estetiska kirurgiska ingrepp. Detta skulle krävas även i Sverige efter den 1 juli 2021.
Socialminister Lena Hallengren:
– Vi har haft ett av de kanske sämsta regelverken i Europa och nu får vi ett av de allra bästa. Vi gör det för att få bort oseriösa aktörer från marknaden. Vi vill också att den som genomgår skönhetskirurgi eller injektionsbehandlingar ska omfattas av samma patientsäkerhet som man gör i annan hälso- och sjukvård.
Reportern berättade.
Kirurgen NN, som inte var specialistutbildad inom plastikkirurgi, menade att han även fortsatt kunde göra skönhetsingrepp. Han hade genomfört plastikoperationer och ingrepp under tio års tid och ansåg sig därigenom ha den specialistkompetens som krävdes enligt den nya lagen.
När Expressen frågade IVO om NN:s tolkning av lagen var korrekt svarade myndigheten att det ännu var oklart.
Ulf Samuelsson igen.
– Jag tror att oavsett lagförslag eller inte så ska man ta ett eget ansvar och verkligen ta reda på vem det är som ska göra behandlingen, det finns många som har utbildningar och som inte har det. Det gäller att ta reda på vad som verkligen gäller. Finns det försäkringar? Vad har du för utbildning och erfarenhet?
AA igen.
– Nu i efterhand önskar jag att jag hade kollat upp mycket, mycket mer. Speciellt det med patientförsäkringen och vad den omfattar. Det är mycket som kan gå fel vid en operation. Det behöver inte vara en riktig skada utan mer estetiskt.
AA hade nu genomgått en korrigeringsoperation. Hennes BBL från 2018 hade kostat henne 110 000 kronor.
Artikel 2: Kirurgen NN har anmälts 20 gånger
Nedan refereras artikel 2 så som den publicerats på expressen.se. I papperstidningen publicerades en förkortad version av artikeln.
Ingressens innehåll
Kirurgen NN och hans Klinik X hade anmälts 20 gånger till IVO. Kvinnor uppgav att de tvingats bli fotade nakna, sövda patienter hade blivit ritade på med tusch och en patient med cancer hade behandlats med kortison.
– Det har framförts många felaktigheter från patienter till media, där händelseförlopp och operationer beskrivs som inte stämmer, skrev NN i ett mejl.
Artikeltextens innehåll
Kvinnan, som var i 30-årsåldern, fördes in i operationssalen och blev ombedd att ligga på rygg med armarna hängandes över britskanten bakom huvudet. Hon sa till narkosläkaren att det gjorde ont i axlarna. Läkaren la en handduk under höger axel. Innan hon hann säga mer blev hon nedsövd. När hon vaknade var hennes arm ur led. NN kallade då in en kollega i operationssalen. Tillsammans googlade de på hur man reponerade en axel, och drog tillbaka den.
Så beskrev en av kvinnorna som anmält NN och Klinik X sitt besök. Händelsen utreddes nu av IVO. Totalt hade 20 IVO-anmälningar gjorts. Bakom anmälningarna låg upp till 18 personer, där vissa var anonyma och därmed kunde ha gjort flera anmälningar. I tre fall hade NN fällts, fyra utredningar pågick och 13 var nedlagda.
Samtidigt hade IVO sedan 2018 granskat NN:s yrkesutövning. I den utredningen användes ett antal av de nedlagda anmälningarna som underlag. Granskningen var i beslutsfasen, uppgav tillsynsläkaren Marie-Lois Ivarsson.
– Det är olika om det är fara för liv och hälsa eller om det bara är utseendemässigt. Man får bedöma det utefter vad det är. Men nu har det ju ändå kommit en ny lag när det gäller hälso- och skönhetsingrepp som sådana och det tänker jag möjliggör för oss också att stävja på ett helt annat sätt än tidigare, sa hon.
En av anmälningarna, som IVO fällt NN för, gällde en kvinna som hade en cancertumör i ansiktet, som behandlats med kortison. Först efter sju besök hade hon remitterats vidare.
– Det är självklart fruktansvärt när en patient drabbas av sjukdom, men ingen kan säga när tumören uppstod. Patienten kom till mig för ärrbehandling och remitterades sedan av mig till hudspecialist, kommenterade NN anmälan i ett mejl efter Expressens första publicering.
Angående den kritik som IVO riktat mot honom och kliniken skrev han:
– Sedan 2010 har vi på kliniken behandlat och opererat tusentals patienter. IVO har lämnat kritik och förbättringspåpekanden i fyra ärenden, två till mig och två till kliniken, sedan 2010. Vi har förstås åtgärdat det som IVO påpekat.
Flera andra anmälningar hade handlat om resultat efter operationer: Lös hud, ojämna resultat och dåliga ärrbildningar. Två olika kvinnor hade också anmält att de hade pressats till att ta av sig trosorna när det – enligt dem – inte hade behövts.
Utöver anmälningarna hade det kommit in tio klagomål till IVO, bland annat uppgav en kvinna att hon som patient fått frågan om att dejta NN, och att han enligt kvinnan sagt att de kunde ha det ”mysigt” och ”gå på dyra restauranger”. En annan patient menade att hon uppmanats att fettsuga blygdläpparna.
NN, 46, var legitimerad kirurg och drev sedan 2010 Klinik X i Z.
Kliniken hade tidigare varit i blåsväder. I ett av fallen som blivit omskrivet i medier hade patienten fått vända sig till en annan läkare för att korrigera sitt misslyckade ingrepp. 29-åriga AA, som Expressen pratat med, hade gjort likadant.
När SVT Nyheter publicerat flera artiklar gällande Klinik X hade NN gått ut på sin Instagram och kallat medierna för ”fake news”.
– Hej alla glada följare och nättroll där ute, det har varit en intensiv helg med fake news ute i media. I morgon tänkte jag att jag ska försöka dela så mycket som vi kan, utefter patientsekretess i Sverige och så vidare, sa han då.
Expressen hade flera gånger sökt NN. Till slut fick tidningen svar på mejl. Den frågade om det pågående IVO-ärendet med patienten som sa sig ha vaknat med axeln ur led, där NN tillsammans med en kollega skulle ha dragit tillbaka axeln.
– Det stämmer inte. Däremot är ingen kirurgisk verksamhet utan komplikationer och det är alltid beklagligt när en patient drabbas av en komplikation. Jag har inte reponerat en axel. Däremot kan jag bekräfta att vi har en patient som i samband med ett kirurgiskt ingrepp fått en påverkan på axeln. Vi ombesörjde att hon fick omedelbar hjälp, röntgen och bedömning av specialist i ortopedi, skrev han.
NN fick, angående patienterna som uppgett att de blivit tillsagda att ta av sig trosorna trots att de inte velat, frågan om det var viktigt att stå helt och hållet naken på efterbilder.
– Det stämmer inte. Alla ingrepp som utförs fotodokumenteras för patientens skull. Före- och efterbilder är en viktig del för patienten och patienten får dessa vid sitt återbesök. Beroende på ingreppets art så fotograferas olika områden. Vid fotografering finns alltid annan personal med i rummet. Om patienten vill ta kort med trosa på görs det eller om patienten inte alls vill ta före- eller efterkort så tas inga. Det är med andra ord helt upp till patienten och vi säger inte till någon att ta av sig mot deras vilja.
NN hade själv uttryckt på sin Instagram-story att medierna spridit ”fake news”. Vad var det som var fejk enligt honom?
– Det har framförts många felaktigheter från patienter till media, där händelseförlopp och operationer beskrivs som inte stämmer. Det har varit patienter som påstår att områden är opererade vilka de inte är, patienter som påstår att de drabbats av komplikationer som de inte har eller beskrivit vår verksamhet på ett felaktigt sätt.
NN menade att han hade utsatts för en förtalskampanj på sociala medier, där flera patienter samlats via olika konton och hashtags för att sprida sin kritik. NN och hans advokat hade gjort flera polisanmälningar om grovt förtal och utpressning.
Åklagare Jacob Hallberg hade lett flera av utredningarna. I ett mejl till Expressen skrev han: ”de flesta förundersökningarna har lagts ner utan att någon utpekad person delgivits misstanke om brott. Såvitt känt pågår fortfarande förundersökningar avseende ett antal större konton på bland annat Instagram som gjort inlägg med misstänkta förtal mot aktuell målsägande. Dessa leds dock för närvarande av polis.”
Filmklipp
I nätversionen av artikeln fanns samma minidokumentär som i artikel 1.
Bilder
I artikeln fanns en bild på NN och ett Instagraminlägg gjort av ”drNN” med en bild på en kropp som låg på mage på ett operationsbord. På ryggen fanns bland annat ”BAM” och ”@DRNN” skrivet.
Faktaruta
I artikeln fanns en faktaruta där de anmälningar och klagomål som gjorts mot NN listades. Det framgick vad anmälan eller klagomålet gällde och vad som hänt med anmälningarna.
Anmälan
Inledning
De anmälda publiceringarna bröt mot de etiska publicitetsreglerna om respekt för enskildas privatliv. Detta genom att peka ut NN på ett sådant sätt att hans person kränktes. Uppgifterna i artiklarna var inte heller korrekt belagda.
Bakgrund
NN var sedan 2004 legitimerad läkare. Han var specialist i kirurgi och bröstkirurgi, sedan 2010 med inriktning på estetisk kirurgi. Samma år grundade han företaget Klinik X. NN var en meriterad och erkänt skicklig kirurg som utförde hundratals ingrepp varje år.
De anmälda artiklarna var ett resultat av en smutskastningskampanj mot honom som startat på Facebook och Instagram. Detta hade lett till en anonymiserad artikel i Aftonbladet som följdes upp av artiklar i SVT Nyheter. Nu hade det resulterat i Expressens artiklar, som var en eskalering i spridandet av skandaliserande och osaklig information om honom.
Bakgrunden till artiklarna var grundlösa påståenden om felbehandlingar och anonyma massanmälningar till IVO, sociala myndigheter och Skatteverket. Det inträffade hade polisanmälts och det pågick för närvarande flera förundersökningar om grovt förtal.
Utpekande
I artikeln Kirurgen NN har anmälts 20 gånger hade NN nämnts vid namn ett tjugotal tillfällen och Klinik X nämnts vid sju tillfällen. I artikeln fanns fem bilder på honom. Även företagets logotyp fanns med.
I anslutning till artikeln hade en minidokumentär publicerats i vilken NN:s ansikte syntes vid flera tillfällen, hans namn nämndes och även Klinik X nämndes. Filmen visade även bilder på de till MO tidigare anmäla nyhetsartiklarna från SVT Nyheter. Vid en Google-sökning på ”NN” presenterades artikeln som den andra sökträffen.
Artikeln AA, 29: Jag riskerade livet på operationsbordetnamngav både NN och Klinik X. Dokumentären publicerades även i anslutning till denna artikel.
Artikel 1:s innehåll
Redan i rubriken lämnades ett direkt påstående om att AA riskerade livet när hon opererades av NN. I ingressen angavs att AA anmält läkaren till IVO men att utredningen lagts ned på grund av preskription. I ingressen fanns även ett uttalande från AA:
Man känner sig ganska liten och maktlös. Jag insåg hur illa det faktiskt var, jag hade riskerat livet på operationsbordet och sedan blivit dåligt behandlad av kliniken och läkaren.
Påståendet om att AA riskerat livet genom den operation som NN utfört saknade helt belägg, och verkade grundas på att operationen, en Brazilian butt lift (BBL) generellt var farlig. När uppgiften lämnades tillsammans med information om att hon gjort en anmälan till IVO – som lades ned på grund av preskription och således inte utreddes – förmedlades till läsaren att NN:s operationer medfört komplikationer som direkt riskerat AA:s liv.
I artikeln lämnades uppgift om att den läkare och den klinik som AA anmält till IVO var NN och Klinik X. Artikeln övergick sedan till att berätta om en kvinna som 2020 avled efter att ha utfört en BBL i Turkiet. NN och Klinik X hade ingenting att göra med det. Mot bakgrund av vad som tidigare skrivits om NN i artikeln var det uppenbart att denna koppling förstärkte läsarnas uppfattning att de operationer som NN utförde på Klinik X allvarligt riskerade patienternas liv och hälsa.
Budskapet förstärktes ytterligare av att Expressen kallade granskningen ”EN RUMPA ATT DÖ FÖR”. Även det grafiska formspråket på Expressens förstasida bidrog till att ge läsarna en felaktig uppfattning om vad IVO:s kritik mot NN och Klinik X avsåg.
Genom dokumentären som publicerats i anslutning till artikeln lämnades ett antal påståenden om NN. Det påstods att en patient inkommit till akuten med cirkulationssvikt. En patients navel hade blivit sydd snett. En patient skulle ha fått en hudförändring i ansiktet som senare visat sig vara en tumör, och som inte förrän efter sju återbesök vidareremitterats.
Innan uppgifterna om NN lämnades hade berättelsen om kvinnan som dog i Turkiet redogjorts för. Att dokumentären sedan övergick till uppgifter om NN och Klinik X fick samma effekt som i artikelns skriftliga innehåll. Detta förstärktes ytterligare av att AA intervjuades och berättade om sina operationer vid Klinik X. AA avslutade intervjun med att uttrycka:
– En dag så kommer det liksom gå så illa för någon så de kommer faktiskt liksom inte klara det här.
Artikel 2:s innehåll
Filmen som nämnts ovan publicerades även tillsammans med denna artikel. Vad som där anförts gjorde sig gällande även för denna artikel.
Kopplingen till NN:s privatliv
Mellan NN:s yrkesroll som läkare och privatliv fanns inga vattentäta skott. Verksamhetsområdet för estetisk kirurgi i Sverige var begränsad till ett litet antal aktörer och att verka inom branschen innebar att vara sin yrkesroll även i privatlivet.
De publicerade uppgifterna fick således inte enbart betydelse för människors uppfattning av NN:s yrkeskompetens. De fick även avgörande betydelse för den bild av NN:s person som förmedlades till läsaren.
I artiklarna framställdes NN explicit som en inkompetent läkare, men även som en människa med total brist på respekt för svensk lagstiftning och andra personers liv och hälsa. Påståendena var ytterst misskrediterande och grovt kränkande. Att utpekas på det sättet var vanhedrande, skadade allvarligt hans anseende hos andra och tillfogade honom en oförsvarlig publicitetsskada.
Allmänintresse
NN var inte en offentlig person. Oaktat om artiklarna hade ett nyhetsvärde så förelåg inte någon särskild omständighet som gjorde att allmänheten borde få reda på hans namn och ta del av bilder på honom. Särskilt inte när publiceringen gav läsaren uppfattningen att personer riskerade sitt liv vid operationer utförda av honom.
Rubriksättningen AA, 29: Jag riskerade livet på operationsbordet var missvisande till textens faktiska innehåll. I dagens medielandskap spreds rubriker i sociala medier utan koppling till textens innehåll. Medier hade ett etiskt ansvar att se till så att rubriker hade en koppling till artikelinnehållet, för att på så sätt undvika att felaktig information spreds.
Mediers ansvar att informera allmänheten om viktiga nyheter och samhällsinformation behövde vägas mot personers rätt till integritet. Rapporteringen behövde därför anpassas för att göra så liten skada för den enskilde som möjligt, utan att syftet med en fri press påverkades. Om Expressens syfte med publiceringarna var att upplysa allmänheten om att NN anmälts till IVO så fanns andra publicistiska metoder för ändamålet. Expressen syfte verkade i stället varit att svartmåla NN och ge ytterligare bränsle till det pågående förtalsdrevet mot honom.
Det förelåg inte ett uppenbart allmänintresse som vägde tyngre än NN:s behov av skydd för sin integritet, och som skulle kunna motivera publiceringarna. Det hade inte funnits ett oavvisligt allmänintresse att publicera namn och bild på NN och han hade som en direkt effekt av artiklarna orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.
Mediets svar
Expressen svarade genom Karin Olsson, kulturchef, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare.
Expressen tillbakavisade anmälarens kritik.
Vad som förekommit i andra medier saknade betydelse för ärendet.
NN var läkare och kirurg och grundade år 2010 Klinik X, som var en klinik för kosmetisk kirurgi. Han var nu ägare och styrelseledamot för kliniken samt verksam som kirurg.
Kosmetisk kirurgi var en privat verksamhet där utövaren kunde ha ett eget, ekonomiskt intresse av att en patient valde att gå vidare med en operation. Särskilt rörelsens publika inslag, att vända sig till allmänheten med erbjudande om kirurgiska ingrepp, gjorde verksamheten särpräglad. Av lätt insedda skäl fanns det stark anledning att granska kliniker av det här aktuella slaget.
Arbetet som kirurg var inte vilket yrke som helst. Kirurger, liksom läkare i allmänhet, hade i allmänhet ett kunskaps- och informationsövertag gentemot dem som sökte hjälp eller efterfrågade ingrepp. Detta försteg gällde inte minst risker, alternativa tillvägagångssätt och förväntade resultat. Den som arbetade som kirurg bar patientens liv i sina händer under en operation. Under operationen var patienten i en exceptionellt utsatt situation, utan någon möjlighet att ingripa eller värja sig om något skulle gå fel.
Det låg inom ramen för det självklara att det fanns skäl att uppmärksamma och granska en läkare och kirurg som vid 20 tillfällen hade anmälts till IVO.
Med hänsyn till NN:s position som läkare och kirurg samt verksamhetens ledare, fanns det inget skäl att anonymisera honom. Han hade dessutom själv valt att vara publik i sin yrkesroll. På sitt Instagramkonto delade han bland annat bilder på sig själv och före- och efterbilder på patienter. Kontot hade fler än 30 000 följare. Det var välkänt att Instagram var en effektiv marknadsföringskanal, särskilt för att nå unga kvinnor. NN:s namn, bild och film låg också på Klinik X:s hemsida.
Vad gällde NN:s specifika klagomål konstaterade Expressen följande.
Det var inte fråga om några ”anonyma massanmälningar” till IVO. 15 av anmälningarna var från personer som anmält med namn. Av dem hade två personer anmält två gånger vardera. Fem av anmälningarna var anonyma. Hittills hade NN fällts i tre av fallen och ytterligare fyra fall var under utredning. Utöver anmälningarna hade IVO tagit emot tio klagomål mot NN. IVO hade sedan 2018 en tillsyn mot NN. Flera av de enskilt nedlagda ärendena ingick i underlaget för den tillsynen.
Rubriken AA, 29: Jag riskerade livet på operationsbordet innehöll ingen uppgift om NN. Rubriken syftade på att den operation som kvinnan gjorde, Brazilian Butt Lift (BBL), var världens dödligaste skönhetsingrepp.
Publiceringarna innehöll ingen uppgift om att det var komplikationer från en operation som NN hade utfört som hade riskerat AA:s liv. Att ingreppet i fråga var en farlig operation som ibland ledde till att patienten dog, var ett faktum. NN bekräftade också i sin anmälan att det var en farlig operation.
Ingenstans i publiceringen eller i dokumentären påstods eller antyddes att det var
NN som utfört operationen i Turkiet som resulterat i att en kvinna dog. Publiceringarna kunde inte heller med fog uppfattas på det sättet.
Uppgifterna i publiceringarna var sanna och underlaget var gediget. NN hade inte i sin anmälan ifrågasatt riktigheten av uppgifterna.
Expressen hade inte påstått att NN var ”en inkompetent läkare” eller ”en människa med total brist på respekt för svensk lagstiftning och andra personers liv och hälsa”.
Publiceringarna berörde inte på något sätt NN:s privatliv.
I texten hade tidningen redogjort för NN:s version. Han fick svara på kritiken redan i ingressen.
Sammanfattningsvis: ämnets allmänintresse var självklart, detsamma gällde intresset av att rapportera om de många klagomål som riktats mot den aktuella verksamheten. De förmedlade uppgifterna var vederhäftiga, och som läkare och kirurg fick anmälaren tåla namngivning i sammanhanget. Uppgifterna avsåg inga privata förhållanden.
Anmälarens kommentar
Det ifrågasattes inte att NN som läkare hade ett stort ansvar för sina patienter. Inte heller ifrågasattes att läkare hade en annan ställning än enskilda i frågor om publicering av uppgifter som berörde dem, eller att kritik kunde riktas mot dem i deras yrkesutövning även om de inte verkade i den offentliga sektorn. Men även gällande läkare fanns en medieetisk gräns beträffande vilka uppgifter som publicerades, samt i vilken kontext som uppgifterna publicerades.
Expressen hade tidigare klandrats av Pressens Opinionsnämnd (PON) för namngivning av en psykiatriker anmäld till IVO (PON:s beslut exp. nr. 71/2018, dnr. 27/2018). I beslutet framhölls att medier måste vara försiktiga i sin rapportering av just anmälningar då vem som helst kunde anmäla och på vilken grund som helst. Det påpekades att en anmälan inte säger något om själva skuldfrågan. Det slogs även fast att om en läkares legitimation var under prövotid på grund av tidigare kritik från en tillsynsmyndighet, kunde inte nya anmälningar som antingen lagts ned eller inte prövats motivera namngivning.
Tidigare Medieombudsmannen Ola Sigvardsson hade i en krönika i Journalisten samt efterföljande intervju i Läkartidningen, uttalat att kritik från IVO mot en läkare kunde motivera att personen i fråga pekades ut. Ola Sigvardsson menade att när IVO lämnat kritik mot en läkare gällande yrkesoskicklighet kunde utpekandet motiveras av allmänintresset, och att det då handlade om konsumentupplysning.
IVO:s utredning om NN var pågående och de fåtal fall där viss kritik riktats mot honom låg långt tillbaka i tiden. Mot bakgrund av detta hade publiceringen av hans namn och bild inte varit motiverad. Att NN i syfte att marknadsföra sitt företag valde att vara publik genom egna kanaler i sociala medier gav inte Expressen rätt att frångå de medieetiska reglerna.
Rubriken till artikel 1 (AA, 29: Jag riskerade livet på operationsbordet) var inget annat än ett klickbete. Rubriken var vinklad och klart missvisande genom att lämna ett påstående som saknade faktisk bäring på de operationer som utförts på AA av NN.
PON hade i tidigare beslut klandrat Norran (PON:s beslut exp. nr. 108/2017, dnr. 41/2017) för användning av missvisande rubriksättning. I beslutet påpekades att det som en publicistik utgångspunkt gällde att en rubrik även hade täckning i texten, samt att den inte fick vara missvisande i förhållande till artikeln i övrigt. Mot bakgrund av kritiken i beslutet kunde följande i artikeln särskilt belysas.
Även om artikeltexten i någon mån nyanserade rubriken genom information om att operationen Brazilian Butt Lift (BBL) kunde vara livshotande, medförde rubriksättningen och artikelns narrativ att läsaren gavs en missvisande bild om vad artikeln handlade om.
När NN:s namn och bild publicerades tillsammans med uppgifter om anmälningar till IVO och ett dödsfall var det inte tillräckligt att kort ange att BBL var en farlig operation. NN hade vidare informerat Expressen om att BBL inte var en farlig operation om den utfördes på rätt sätt. Dessutom föreläste han själv om operationen för organisationen World Association of Gluteal Surgeons, i vilken han var medlem. Därmed saknade påståendet att AA riskerade livet tillräcklig täckning i artikelns text.
Mediers rubriksättning behövde anpassas till rådande medielandskap. På sociala medier var det långt ifrån alltid som läsaren tog del av all information i artikeln. Expressen hade kunnat välja en mer sansad rubriksättning utan ett kategoriskt påstående. I den anmälda videon intervjuades AA och pratade om operationen. Rubriksättning utifrån intervjun hade kunnat vara AA, 29: Det är mycket som kan gå fel på en operation.
Av NN:s egna undersökningar framkom att Expressen inte hade begärt ut de handlingar från IVO som refererades till i artiklarna. Detta innebar att deras påståenden inte var tillräckligt väl underbyggda och att de därmed inte uppfyllt sitt medieetiska ansvar. Expressen hade inte publicerat vederhäftiga uppgifter. Expressen hade valt att publicera delar av information som passade temat ”En rumpa att dö för”.
Till kommentaren hade en krönika i Journalisten, en intervju i Läkartidningen, två beslut från PON och en e-postkonversation mellan anmälaren och registrator vid IVO bifogats.
Ytterligare skriftväxling
Expressen
NN hade inte lidit en oförsvarlig publicitetsskada av dokumentären. Skälen för detta var desamma som anförts angående artiklarna. Dessutom tillades följande.
Anmälaren hävdade att dokumentären förmedlade att patienter som opererades av NN gjorde det med risk för liv och hälsa. För det första var NN:s påstående inte korrekt i sak. Uttalandet som han hänvisade till (”en dag kommer det liksom gå så illa för någon så de kommer faktiskt liksom inte klara det här”) innehöll ingen uppgift om NN. Dokumentären var inte heller klippt så att uttalandet med fog kunde sägas avse honom. Han var omtalad först långt senare i dokumentären. Uttalandet uttryckte inte att en operation kunde riskera någons liv. Inte heller när uttalandet togs med senare i klippet förmedlades den uppgift som NN hävdade.
För det andra framgick av dokumentären att AA reflekterade över vad som kunde hända vid en operation. Det var inte vare sig en anklagelse eller ett omdöme riktad mot någon viss person eller mot NN eller hans verksamhet.
För det tredje var det sant, vad AA sa, att ett kirurgiskt ingrepp kunde gå så illa att någon inte klarade det. Det gällde oavsett om det var NN eller någon annan som utförde ingreppet. Tidningen hade redan konstaterat, och NN bekräftat, att BBL var ett av världens farligaste skönhetsingrepp. Enligt den studie som
presenterades i dokumentären avled en av 3 000 personer som genomfört en BBL.
Det var en självklarhet för Expressen att rapportera om skönhetsingreppens potentiellt allvarliga konsekvenser. Intresset för granskningen blev inte mindre av att det nyligen införts lagstiftning för att ställa högre krav på den som utförde denna typ av kirurgi. När en klinik blivit föremål för flera IVO-anmälningar ökade betydelsen av att granska och bedöma vad som låg bakom.
I det här fallet hade publiceringen varit väl avvägd mot de hänsyn som skulle visas NN. NN fick komma till tals även i dokumentären. En tidig sekvens angav att NN hade dementerat uppgifterna, både genom att reportern berättade att NN sagt till Expressen att uppgifterna i IVO-anmälningarna inte stämde, och i ett videoklipp med honom.
Det tidigare beslutet från PON som anmälaren hänvisat till saknade relevans. Bakgrunden i det ärendet skiljde sig i väsentliga delar från den nu aktuella. Dels utredde IVO flera anmälningar mot NN vid tiden för publiceringen, dels hade IVO beslutat att rikta kritik mot NN i flera fall. Därtill kom att flera IVO-anmälningar mot NN hade gjorts av namngivna personer.
Dessutom var NN kirurg och hade ett omedelbart ansvar och kontroll över sina patienters liv. Vidare var NN ägare och styrelseledamot för Klinik X och därigenom den person som ytterst svarade för verksamheten. Därtill baserades den anmälda publiceringen inte enbart på IVO-anmälningar utan även på intervjuer med personer som opererats av NN. NN hade därutöver fått komma till tals i publiceringen.
Vad avsåg det mejl från IVO som NN gett in konstaterades att IVO uppgett att uppgifterna kunde vara ofullständiga.
Underlaget för publiceringen var mycket gediget och omfattade handlingar från bland annat IVO, Socialstyrelsen och allmän domstol.
Rubriken ”AA, 29: Jag riskerade livet på operationsbordet” hade fullgott stöd i publiceringen och var rättvisande. Den innehöll ingen uppgift om NN.
Uppgiften att ”upp till l8 personer” hade anmält NN till IVO var sann. Ingenstans hade Expressen bekräftat att den uppgiften inte stämde.
NN
Ämnet för intervjun med AA i dokumentären var de operationer som hon gjort på Klinik X och av NN. Även artiklarnas innehåll var på samma tema. Rubriken för den ena artikeln innehöll ett påstående om att AA riskerat livet på operationsbordet. Denna rubrik var i direkt anslutning till dokumentären. Vidare var artikelserien, som i stort avsåg NN och hans verksamhet, döpt till En rumpa att dö för.
Det var tydligt för läsaren att uttalandet ”En dag kommer det liksom gå så illa för någon så de kommer faktiskt liksom inte klara det här” från AA, och påståendet i artikelns rubrik om att AA riskerat livet på operationsbordet, avsåg NN. Det var även tydligt att uttalandet och påståendet handlade om att NN genom bristande kompetens riskerat AA:s liv vid operationerna.
Medieombudsmannens bedömning
Allmänt om prövningen
MO prövar om anmälaren har drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada. För bedömningen är publiceringarnas allmänintresse av betydelse. Även anmälarens yrke eller ställning i samhället påverkar. Ju mer framträdande yrke eller ställning, desto tuffare granskningar måste han eller hon tåla. När medier publicerar negativa uppgifter om en person, måste de ha ett tillräckligt underlag (belägg) för uppgifterna och, som utgångspunkt, ge den berörde möjlighet till bemötande.
Allmänintresse och anmälarens ställning
Skönhetsoperationer är ett växande fenomen och branschen omsätter stora summor. För den som väljer att göra ett ingrepp innebär det både en kostnad och ett risktagande, varför graden av seriositet och patientsäkerhet hos företagen har stor betydelse. Några månader före de aktuella publiceringarna trädde nya lagar om estetisk kirurgi i kraft. Det finns mot bakgrund av detta ett allmänintresse i att granska olika aktörer på marknaden.
I det aktuella fallet handlade publiceringarna bland annat om att anmälaren blivit anmäld till Inspektionen för vård och omsorg. Vidare hade en av dem som anmält intervjuats om sina upplevelser av anmälaren och den klinik han företrädde. Den kritik som riktades mot anmälaren var hård.
Det finns anledning för medier att vara försiktiga vid rapportering om anmälningar. En anmälan är just en anmälan och inget bevis för att det som påstås är sant. Det rörde sig dock i detta fall om ett flertal anmälningar från olika personer. Som MO har förstått det, och som anmälaren inte har invänt mot, var 13 av dessa nedlagda men tre hade lett till kritik. IVO hade även inlett en tillsyn mot anmälaren. Dessutom hade en person framträtt och berättat om sina erfarenheter av anmälaren och hans klinik.
Av betydelse för allmänintresset av de aktuella publiceringarna är även anmälarens roll som företrädare för och kirurg på kliniken. Som företrädare för en stor klinik som utför ett omfattande antal operationer varje år, kombinerat med ansvarsrollen som kirurg, har anmälaren en sådan förtroendeställning såväl utåt sett som i förhållande till sina klienter, att han får tåla tuff granskning av sin yrkesverksamhet.
Sammantaget finner MO ingen anledning att klandra tidningen för att den valt att rapportera om den kritik som riktats mot anmälaren. Mot bakgrund av anmälarens ställning kan det inte heller invändas mot att tidningen valt att namnge honom i sammanhanget.
Särskilt om artikel 1
Anmälaren har kritiserat artikeln, inklusive rubriksättningen, för att felaktigt ha givit intrycket att han riskerat den intervjuade personens liv. Detta intryck förstärktes enligt anmälaren av att det i nätversionen berättades om en kvinna som dött i samband med ett sådant ingrepp och att tidningen valt att kalla granskningen för ”En rumpa att dö för”.
I artikeln riktade en kvinna, AA, kritik mot anmälaren och kliniken han företrädde för resultaten av de ingrepp, bland annat BBL, som hon gjort på kliniken. I artikeln beskrevs BBL som världens dödligaste skönhetsingrepp, och AA beskrev det som att hon riskerat livet i samband med operationen. Vidare redogjordes i artikeln för att en svensk kvinna dött efter att ha gjort en BBL i Turkiet.
MO har förståelse för att anmälaren reagerat på artikelns utformning och dess rubrik, som är tillspetsad. Det är en brist att tidningen blandar händelser av olika allvarlighetsgrad i samma artikel eftersom det finns risk att det ena skulle kunna missförstås för det andra. Det är dock en långtgående tolkning att tro att läsare inte kan skilja på vad anmälaren anklagas för och övrigt som står i artikeln. För läsaren framgår att den kritik som riktas mot anmälaren rör resultatet av de ingrepp som han utförde på AA. Enligt MO kan kritiken inte uppfattas som att anmälaren skulle ha utsatt henne för en större risk än den som förelåg rent statistiskt. Vidare framgår det tydligt i artikeln att det var en annan klinik som utförde operationen i Turkiet, varefter en kvinna dog.
Även om artikeln är behäftad med brister anser MO sammantaget att det som anmälaren anfört i denna del inte kan föranleda att tidningen klandras.
Särskilt om artikel 2
Anmälaren har beträffande artikel 2 riktat kritik mot det filmklipp som fanns i nätversionen av artikeln. Detta bedöms nedan.
Särskilt om filmklippet
Inledningen handlade om riskerna med att göra ett BBL-ingrepp och att en svensk kvinna dött i samband med en sådan operation i Turkiet. En sekvens hade klippts in där AA sa att det en dag skulle gå så illa för någon att de inte skulle klara det. En kort sekvens visade NN säga ”fake news”.
Senare i dokumentären berättade AA om det ingrepp hon gjort hos anmälaren, att resultatet blivit dåligt och vilka konsekvenser det fått för henne. I anslutning till det nämndes innehållet i några av de IVO-anmälningar som riktats mot anmälaren. I slutet av intervjun sa AA att hon inte ville att någon skulle behöva vara med om samma sak och att det en dag kunde gå så illa för någon att de inte skulle klara det.
Sammanfattat har anmälaren riktat kritik mot att han genom dokumentären kopplas samman med dödsfallet i Turkiet på ett sätt som ger uppfattningen att han genom bristande kompetens riskerat AA:s liv vid operationerna.
MO har förståelse för att anmälaren reagerat på att kritiken mot honom sattes i samband med dödsfallet. Precis som anförts ovan gällande nyhetsartikeln (artikel 1) är det en brist av tidningen att blanda samman händelser av olika karaktär, eftersom det finns risk att det ena spiller över på det andra. AA:s kritik mot anmälaren handlade dock i huvudsak om resultaten av de operationer han utfört på henne och togs upp främst i de delar av dokumentären som handlade om regleringen av skönhetsoperationer. Vad hon i slutet av intervjun uttalade om att det en dag kunde gå så illa att någon inte klarade sig gav enligt MO inte uppfattningen att anmälaren riskerat hennes liv i samband med operationen.
Belägg och bemötande
MO finner ingen anledning att ifrågasätta vad tidningen anfört om att den begärt ut allmänna handlingar från IVO och grundat de publicerade uppgifterna på dem. Därtill har en person framträtt med namn och bild och berättat om sina upplevelser. Tidningen har därigenom haft tillräckliga belägg för de negativa uppgifter om anmälaren som publicerats.
I artikel 2 har anmälaren givits generöst utrymme till bemötande av de negativa uppgifter som publicerats om honom. Artikel 1 innehåller inget bemötande från anmälaren. I papperstidningen har dock artiklarna publicerats i anslutning till varandra och i nättidningen länkades mellan artiklarna. Även om varje publicering som utgångspunkt ska bedömas för sig anser MO därför att anmälaren har fått tillräcklig möjlighet till bemötande.
I filmklippet anges att anmälaren ansåg att den kritik som riktats mot honom inte stämde. Detta tillsammans med att det publicerats i anslutning till artiklarna innebär att hans rätt till bemötande tillgodosetts även i denna del av publiceringen.
Sammanfattning
Publiceringarna innehåller hård kritik mot anmälaren, som därigenom orsakats en publicitetsskada. Det finns ett allmänintresse i att granska aktörer som utför skönhetsoperationer. Medier bör dock vara försiktiga vid rapportering om IVO-anmälningar. I detta fall har flera anmälningar lett till kritik och det har dessutom resulterat i en tillsyn av anmälaren. Mot bakgrund av detta och hans ställning som kirurg och företrädare för kliniken var det motiverat att rapportera om den kritik som riktats mot honom. Anmälarens förtroendeställning medför att tidningen inte kan klandras för att ha namngett honom i sammanhanget.
Genom allmänna handlingar från IVO och AA:s berättelse har tidningen haft belägg för de uppgifter om anmälaren som publicerats. Han har även fått tillfälle att bemöta dem.
Det är negativt för anmälaren att olika händelser av varierande allvarlighetsgrad, som inte direkt har med varandra att göra, blandas i rapporteringen. Publiceringarnas utformning innebar dock att läsaren kunde skilja på vilken kritik som avsåg anmälaren och vad som gällde annat. MO delar inte anmälarens uppfattning att publiceringarna förmedlade att han försatt AA i livsfara.
Mot bakgrund av allmänintresset, anmälarens förtroendeställning, de belägg som tidningen haft för publiceringarna samt det utrymme för bemötande som anmälaren fått, anser MO sammantaget att den skada som han orsakats inte varit oförsvarlig. Ärendet skrivs därmed av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och tidningen har yttrat sig inför nämnden. De har sammanfattningsvis anfört följande.
Anmälaren
Inte vid något tillfälle har han kritiserats av IVO för att vara en oskicklig kirurg, vilket är artiklarnas tema. Vad tidningen har publicerat är inte en granskning grundad på saklighet och korrekt information. Det är en ren och skär uthängning och ska inte behöva tålas av honom. Särskilt problematiskt är det att tidningen blandar olika händelser med olika allvarlighetsgrad. Hans möjlighet till genmäle har varit gravt kringskuren och är alltid det för läkare innan IVO-beslut fattats.
Tidningen
Tidningen kan inte klandras för att den rapporterat om den kritik som riktats mot anmälaren. IVO:s upprepade kritik mot hans yrkesutövning måste betraktas som allvarlig. Inte heller finns något att invända mot att omskriva anmälaren med namn. Han får tåla en tuff granskning av sin yrkesverksamhet. Tidningen har genom allmänna handlingar och intervju haft belägg för uppgifterna. Dessutom gavs anmälaren ett generöst utrymme för bemötande
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit Johan Danelius, ordförande, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Magnus Ramberg och Ruth Mannelqvist, representerande allmänheten.