Det finns ett allmänintresse för ämnet och anmälaren har en sådan ställning att han fått tåla granskningen. Anmälaren har också fått bemöta kritiken.
Expressen, dnr. 24290, exp. nr. 16/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 10 oktober 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har riktat kritik mot Expressen för artikeln NN [namn angivet] styr i svensk fotboll – med gängmännen som publicerades på expressen.se den 10 april 2024 och motsvarande artikel som publicerades i tryck dagen efter.
Vad mediet publicerade
Artikeln handlade om agenten NN, som beskrevs som en av svensk fotbolls största makthavare, och hans agentur AA [företagsnamn angivet]. Texten gick ut på att flera AA-anknutna personer hade kopplingar till kriminella nätverk. Artikeln var resultatet av en granskning som Expressen genomfört tillsammans med Fotboll Sthlm. Nedan följer en sammanfattning av vad som publicerades. I artikeln återgavs NN:s kommentarer delvis i textrutor med rubriken ”NN:s svar om…”. Dessa svar redovisas sist i sammanfattningen, under den rubriken.
Under 2023 hade kriminella nätverks inflytande över svenska fotbollsagenturer uppmärksammats. I en fenomenrapport från Polismyndigheten beskrevs branschen som särskilt utsatt för infiltration av kriminella personer och nätverk.
Våren 2023 hölls ett möte mellan sportcheferna i de svenska elitklubbarna, stiftelsen Tryggare Sverige och organisationen Svensk Elitfotboll. Enligt källor på plats avråddes klubbarna uttryckligen från att göra affärer med agenturerna Universal och AA.
Nu kunde Expressen och Fotboll Sthlm avslöja att AA hade kopplingar till nätverkskriminella. Medierna hade under flera månaders tid granskat personer kring AA-koncernen. Flera av personerna var inte licensierade agenter, men hade biträtt klienter under AA-flagg enligt både sina egna och sina klienters sociala medier samt enligt företrädare för klubbar på elitnivå som gjort affärerna.
Det handlade framför allt om två män, en 31-åring och en 32-åring, som samarbetade tätt med några av landets mest lovande fotbollsspelare. Männen hade till exempel närvarat vid kontraktsskrivningar, övergångar och middagar med spelarna och lagt ut bilder på spelarna i sina sociala medier. Både spelarna själva och agenterna hade använt hashtaggen #AA.
Flera personer i ledarpositioner inom svensk elitfotboll beskrev också männen som AA-representanter. Klubbföreträdare som Expressen och Fotboll Sthlm varit i kontakt med uppgav att männen ofta syntes på ungdomslagens träningar och matcher och deras uppfattning var att de försökte rekrytera nya spelare till AA.
– Min bestämda uppfattning är att han har jobbat som scout åt AA. Han blev ett bekant ansikte i Stockholms akademimiljöer för ett antal år sen, men exakt vad han gjort den senaste tiden har jag dålig koll på, sa en person som arbetade i en allsvensk klubb om 32-åringen.
– Vi har ingen direktkontakt med honom, för han har ingen licens, men som vi uppfattar det är han scout åt AA, sa en person som arbetade i en allsvensk klubb om 31-åringen.
31-åringen hade pekats ut som nätverkskriminell och tillhörande H-gänget i en utredning polisen gjort 2017. Redan i ett PM från 2011 hade mannen beskrivits som en del av det kriminella nätverket, som under lång tid kopplats till grov brottslighet. 2018 dömdes han efter en händelse där polisen spanat på honom när han körde runt med en skåpbil lastad med tio kilo cannabis. Domen stannade vid ringa narkotikabrott. [Artikeln har numera uppdaterats, i denna del angavs nu i stället att polisens spanare menade att 31-åringen körde runt med en skåpbil lastad med tio kilo cannabis och att domen stannade vid ringa narkotikabrott efter att rätten inte med säkerhet kunnat slå fast vem mannen på bilderna var, MO:s anm.] I målet dömdes också en annan man som enligt polisen bedömdes ingå i H-gänget.
32-åringen hade kopplingar till två centrala figurer i den pågående konflikten kring det kriminella nätverket G: BA och BB. 32-åringen dömdes 2013 för bedrägeribrott. Enligt tingsrättens dom hade han hämtat ut mobiltelefoner i olika butiker varefter en man vid namn BA tagit sig in i försäljarnas datasystem och makulerat abonnemangen. BA var bland annat tidigare omskriven som gängledaren BC:s bästa vän och dömdes senast 2016 till två och ett halvt års fängelse för grovt penningtvättbrott. 32-åringen hade även suttit i styrelsen för ett bolag tillsammans med BB. BB var en nära allierad till BC. Bolaget fanns på Allmänna reklamationsnämndens svarta lista och hade använts av andra gängkriminella för att begå bedrägerier, bland annat av en man som nu avtjänade ett fängelsestraff för förberedelse till mord i en gängkonflikt.
I polisens fenomenrapport gjordes en distinktion mellan agenter och ”oseriösa förmedlare”. En ”oseriös förmedlare” kunde enligt polisen innebära att personen agerade förmedlare eller agent men var olicensierad. Personen ville inte förekomma på dokument, synas på bild eller framträda öppet under förmedlingsprocessen, stod det i rapporten.
Expressen och Fotboll Sthlm lät Per Engström, sektionschef vid Noa, ta del av innehållet i granskningen.
– Den här beskrivningen jag har fått läsa stämmer väl med de underrättelser vi har inom polisen. Jag kan inte vidimera exakt de här personerna och vad de har gjort, men det påminner om de typer av upplägg vi har kännedom om. Där det finns pengar finns brottsligheten på olika sätt, sa han.
Engström kunde inte säga något om huruvida NN förekom i någon av polisens utredningar.
31-åringen och 32-åringen var inte de enda förmedlarna kring AA som figurerade i sammanhang med nätverkskriminella. Det gjorde även en 25-årig man som återkom på bilder i sociala medier, både i samband med att AA gjorde affärer utomlands och när spelare i Sverige bytte klubb. Mannen förekom också på bilder med både NA [se nedan, MO:s anm.] och NN själv. En nära anhörig till 25-åringen hade uppgett i ett polisförhör att 25-åringen jobbade som fotbollsagent.
25-åringen hade fram till 2021 suttit i styrelsen för ett mindre skivbolag där flera av de andra personerna i bolaget dömts för brott. Han hade samtidigt varit manager för en rappare som sköts ihjäl i G-konflikten förra hösten och vars omfattande kriminella bakgrund Expressen tidigare hade rapporterat om. Rapparen sjöng om 25-åringen i en av sina låtar.
AA:s kopplingar till nätverkskriminella miljöer sträckte sig också bortom aktörer på agentmarknaden. Advokaten BE hade 2022 dömts till fängelse för medhjälp till stämpling till mord. Den uppmärksammade skandalen kretsade kring omfattande samröre med flera olika kriminella nätverk i Stockholmsområdet. BE hade under samma tid, 2019, likviderat ett av AA:s bolag i Sverige. Bolaget hade då hetat NA GBG AB efter flera namnbyten. Mellan 2009 och 2015 hade företaget hetat AA Sports Agency AB.
Advokatfirman där BE arbetade hade publicerat bilder i sociala medier där BE poserade med framstående svenska landslagsspelare från NN:s stall inne på sitt kontor. BE företrädde även CA i en tvist med agenturen agent Z sommaren 2016. Senare samma år aviserades att CA bytt agentur till AA.
När Expressen och Fotboll Sthlm sökte NN för en intervju svarade han först att han inte hade tid att ses, men kunde tänka sig att svara via mejl. När reportern berättade att frågorna rörde kopplingar mellan AA-personer och kriminalitet svarade han först att han inte hade några anställda och att han noggrant kontrollerade belastningsregistret för de individer han hade minsta beröring med. När Expressen och Fotboll Sthlm namngav 32-åringen för NN och ställde frågor om dennes roll inom AA kom ett svar från 32-åringen själv, som menade att han inte haft samröre med kriminella på länge och inte jobbade för AA. NN hävdade att 31-åringen bistod spelare som representerades av hans samarbetsparter NA. NA menade å sin sida att 31-åringen inte haft samröre med hans bolag.
NN:s svar om…
32-åringen: ”Han är väldigt nära familjevän till ett par utav mina klienter. Jag stiftade bekantskap med 32-åringen för två år sen, genom en klients pappa som 32-åringen känner väl. Att han agerar mentor till spelare, på eget bevåg, är att likställa med en anhörigs relation till en spelare. Vad 32-åringen har haft för bolagsengagemang innan jag ens stiftade bekantskap med honom, är ingenting som varken berör mig eller mitt liv. Vad han gjorde 2013, för över 10 år sen, är heller ingenting som jag varken kan påverka eller som har någon som helst relevans gentemot mig eller min verksamhet”.
31-åringen: ”Jag personligen har aldrig träffat eller pratat med 31-åringen. Han bistår som jag har förstått det vissa utav spelarna som representeras utav min samarbetspartner (NA, reds anm) i Sverige, med mentorskap. Det finns ingen koppling mellan han och mig, eller AA”.
25-åringen: ”25-åringen är en barndomsvän till två av mina klienter… /…/ Jag har stiftat bekantskap med 25-åringen genom ovan nämnda klienter, och han har ingen som helst roll i min verksamhet. Han har heller aldrig haft det. 25-åringen var med när XXX signerade för XXX, i form utav spelarens närmaste vän. Värt att påpeka är att är vanligt att när en spelare genomför en transfer, så har de med sig familj och nära vänner”.
BE: ”Du skriver att jag har använt mig av BE, vilket är en direkt felaktighet och lögn. Jag har aldrig använt mig utav BE. Det är däremot korrekt att CA anlitade BE i en tvist med sin dåvarande agent gällande avtalsbrott. Det är även korrekt att min samarbetspartner i Sverige, X, under 2019 använde sig utav BE för att avveckla ett bolag. Men det är väl helt i enighet med svensk lagstiftning?
Att BE flera år senare blir dömd för brott, är ingenting som vare sig jag eller mina klienter kan råda över. Det är nästan som att säga att en anställd på IKEA har använt sig utav en advokat, som flera år senare blir dömd för brott. Hur har det då en koppling till IKEA’s ägare? Jag är helt oförstående till hur kopplingen här görs till mig och AA. Kontaktar ni alla personer som känner någon som tidigare har använt sig av BE, eller är det bara mig?
BE har säkert tagit bilder med CA då han anlitat honom för över 7 år sen. Det faller sig helt naturligt att han sen väljer att marknadsföra det då CA är en av Sveriges kändaste fotbollsspelare. Han har säkerligen tagit bilder med andra stora fotbollsspelare. Han har säkert bilder med mig också. Att han tar bilder med kända spelare och agenter, vad har det med mig att göra? Jag förstår inte vad du försöker få fram om jag ska vara ärlig”.
32-åringens svar om sin relation till AA
”Dessa bilder är från när jag varit på plats vid aktiviteter som spelarna har haft med sina klubbar. Jag känner både syskon och föräldrar till dessa spelare. Deras inbjudan till mig att närvara vid dessa tillställningar är ett tecken på deras värdering av mitt mentorskap med deras söner. /…/ Att jag refererar till AA via en tagg, beror på att spelare jag hjälper, samt känner privat, tillhört den agenturen. /…/ Innebär detta i praktiken att jag med en bild på oss i fotbollssammanhang blir hans agent, eller är anställd utav agenturen? Nej. Och XXX har dessutom arbetat med NN under hela sin karriär. Min intention med att tagga #AA har varit i betydelse av att spelarna tillhör just den agenturen.”
Anmälan
NN förde fram i korthet följande i anmälan.
Expressen hade genom den aktuella publiceringen lämnat uppgifter om att han styrde i svensk fotboll med ”gängmän” och hade kopplingar till några av Sveriges mest ökända kriminella nätverk. Uppgifterna var felaktiga och Expressen hade inte tillräckliga belägg för att publicera dem. Den omständighet att en del av uppgifterna lämnades i förhållande till agentverksamheten AA saknade betydelse eftersom verksamheten bestod av honom och i publiceringen behandlades synonymt med honom.
Av publiceringen framgick att uppgifterna vilade på
- uppfattningar från två anonyma personer som angavs arbeta i fotbollsklubbar i Allsvenskan,
- att fotbollsspelare som han företrädde figurerat på sociala medier med
32-åringen, 31-åringen och 25-åringen med hashtaggen #AA samt - att 32-åringen, 31-åringen och 25-åringen också hade figurerat i andra sammanhang med fotbollsspelare som han företrädde.
De två personer som angavs arbeta i fotbollsklubbar var anonyma och grunderna för deras uppfattningar redovisades inte. Det var därför inte möjligt för honom att närmare bemöta dessa påståenden.
Det förhållandet att någon använde sig av hashtaggen #AA i sociala medier innebar inte att denne var en del av hans verksamhet. Vem som helst kunde använda sig av hashtaggen. Enbart på Instagram hade den använts i över 1,1 miljoner inlägg. Han kände inte till vem eller vilka som använt sig av den. AA startade ett Instagramkonto först efter publiceringen.
Vad gällde det förhållandet att fotbollsspelare som han företrädde hade figurerat i olika sammanhang med 32-åringen och 25-åringen hade han förklarat det med att de två männen var nära vänner och familjevänner till spelarna. De namngivna spelare som figurerat med 31-åringen företräddes inte av honom och AA utan av NA och Agentur Y.
När Expressen var i kontakt med honom tillbakavisade han alla uppgifter om
32-åringen, 31-åringen och 25-åringens påstådda kopplingar till honom och hans verksamhet. Expressen var också i kontakt med 32-åringen, som även han tillbakavisade de påstådda kopplingarna. Däremot kontrollerade Expressen inte uppgifterna med varken 31-åringen eller 25-åringen före publicering, detta trots att 25-åringen förklarat sig villig att hjälpa till med granskningen. Expressen kontrollerade inte heller uppgifterna med de nio namngivna fotbollsspelare som mediet hänvisade till eller de två namngivna spelare som han hänvisade till i sitt svar.
Därmed var det enda stöd Expressen hade för uppgifterna ”uppfattningarna” hos två anonyma personer som angavs arbeta i allsvenska klubbar. Om Expressen hade kontrollerat uppgifterna hade det stått klart att de var grundlösa.
Vidare har han inte haft något samröre med BE. Det bolag som BE enligt artikeln likviderade ägdes inte av AA eller honom. Han har varken haft insyn i eller kontroll över att fotbollsspelare som han företrätt har anlitat eller förekommit på bild med BE.
Till detta kom att en av reportrarna bakom artikeln hade uttalat i intervju- och podcastsammanhang att uppgifterna om kriminella nätverkskopplingar i publiceringen avsåg perifera personer i agenturens utkanter, inte kopplingar mellan honom och kriminella nätverk. Detta stod i direkt strid med den bild av honom som målades upp i publiceringen, inte minst i rubriken.
Det kunde även noteras att Expressen lämnat felaktiga uppgifter också i andra delar av publiceringen. Exempelvis påstod Expressen felaktigt att ett foto av en man på väg in i en skåpbil innehållande kilovis med cannabis var 31-åringen. Detta hade dock inte fastslagits av domstol, vilket framgick av den rättelse Expressen senare förde in.
Ett ytterligare exempel var det felaktiga påståendet att organisationen Tryggare Sverige närvarat på ett möte med Svensk Elitfotboll och att klubbarna då skulle ha blivit avrådda från att göra affärer med AA. Som framgick av en rättelse hade Fredrik Gårdare inte närvarat på mötet i egenskap av företrädare för organisationen. I en artikel på Fotbollskanalen av journalisten Olof Lundh framkom att Gårdare förklarat att han under mötet inte avrådde någon från att göra affärer med AA och att inte heller sportchefer som närvarade på mötet kände igen påståendet.
Mot bakgrund av det anförda kunde det konstateras att Expressen inte haft tillräckliga belägg för att publicera uppgifterna. Uppgifterna var allvarliga och publiceringen gav dem en omfattande spridning. Han hade därigenom orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och Expressen hade brutit mot god publicistisk sed.
Mediets svar
Expressen svarade sammanfattningsvis följande.
Medier rapporterade dagligen om de kriminella nätverk som bildade basen för de våldsamma konflikter som rasade i samhället. Nätverken bestod till stor del av löst sammansatta och flexibla grupper där en central komponent var personliga band och förbindelser och en upplevd eller framtvingad föreställning av lojalitet, anspråk och skulder.
Något som inte rapporterades lika flitigt var att elitfotbollen i Sverige var utsatt för infiltration av kriminella personer och nätverk. Det fanns en sammanflätning mellan agentmarknaden och kriminella nätverksmiljöer. Polisen larmade om det i fjol och beskrev problemet i fenomenrapporten Idrottskorruption (A488.993/2023). Ett av de problem som lyftes i rapporten gällde agenter som inte ville synas i formella dokument. I detta skymningsland rådde en kompakt tystnadskultur, vilket stod uttryckligen i polisens rapport. Sammanflätningen var svår att komma åt för myndigheterna eftersom det, med polisens ord, låg i gråzonen mellan det legala och illegala. Detta borde dock inte hindra att etablerade medier granskade fenomenet och beskrev dessa processer så detaljerat det gick, vilket Expressen gjort.
Det stod för Expressen klart idag, liksom vid publiceringen, att det omskrivna mötet på våren 2023 mellan sportcheferna i de svenska elitklubbarna, föreningen Svensk elitfotboll och Fredrik Gårdare, tidigare chef för polisens aktionsgrupp mot kriminella inom idrotten, innehöll en avrådan från att göra affärer med bland annat agenturen AA.
NN klagade på att Expressen beskrivit att den man som kallades 32-åringen fungerat som agent åt AA. Expressen kunde konstatera att 32-åringen uppenbarligen hade god förmåga att identifiera unga fotbollstalanger och vinna deras förtroende. Han följde ungdomar och tog ansvar för deras utveckling som fotbollsspelare. Det kunde knappast betvivlas att det var fråga om ett systematiskt och omfattande arbete.
Expressen kunde belägga att 32-åringen lyckats lotsa flera unga fotbollsspelare in i eller inom en tidig proffskarriär. 32-åringen har uppträtt i samband med att flera proffskontrakt (initiala liksom övergångar) undertecknats mellan unga fotbollsspelare och stora fotbollsklubbar. Dessa spelare, som nått en hög nivå inom professionell fotboll, har varit knutna till NN:s agentur AA. 32-åringen har med rutin och säkerhet uppträtt på bilder och postat inlägg på sociala medier där han också lyft fram AA:s namn.
I publiceringen hölls 32-åringen anonym, varför Expressen valde att avstå från att publicera de bilder från sociala medier som redaktionen hade tillgång till. Som exempel kunde nämnas att 32-åringen i sociala medier har postat en bild på sig själv intill NN. Våren 2024 postade han en bild på fyra AA-representerade fotbollsspelare med orden ”Stolt över er grabbar (hjärtemoji) Grattis till nya kontraktet #AA”.
32-åringen har saknat agentlicens och förnekade följaktligen att han skulle ha varit fotbollsagent utan tillstånd. Han vände sig starkt emot att publiceringen kopplade honom till AA:s verksamhet. Samtidigt bekräftade han sin medverkan vid olika kontraktsskrivningar, men valde att i stället kalla det för ”mentorskap” och att han ”tar egna initiativ” samt ”hjälper spelare”, allt ”helt ideellt”.
Expressen noterade att 32-åringen sedan publiceringen startat ett nytt Instagram-konto där han presenterade sig som licensierad Fifa-agent. Den 23 augusti 2024 postades en bild i sociala medier på den svenska spelaren CB i samband med hans kontrakt med Lag 4, värt 60 miljoner kronor. CB representerades av AA. Intill honom på bilden stod 32-åringen.
Redan denna kortfattade sammanställning vittnade om 32-åringens band till NN. Länken mellan 32-åringen och AA-agenturen bekräftades dessutom av flera personer med insyn i svensk fotboll på hög nivå som för Expressen beskrivit 32-åringen som en representant för AA.
Expressen hade inte uttryckt att 32-åringen haft formell anställning hos eller skrivna kontrakt med AA. Kopplingarna mellan 32-åringen och 31-åringen å ena sidan och NN å andra sidan var såvitt känt inte formaliserade. De var ändå reella.
Till saken hörde också att NN gav intryck av att undvika avtal i flera fall. Han hade i en intervju förklarat att han inte skrev avtal med sina klienter. Hans bolag AA hade ingen hemsida och inga presentationer av sina medarbetare. I detta ärende gjorde han en poäng av att AA först sent registrerat ett konto på Instagram. Det var en anmärkningsvärt låg profil sett till hans egen uppgift att den företagsgrupp han kontrollerade skulle omfatta flera hundra företag. Den förmedling av spelare som skedde till NN:s AA-agentur etablerades följaktligen genom andra kontaktvägar som inte var synliga för allmänheten.
I publiceringen omskrevs också en 31-åring som av svensk polis identifierats som nätverkskriminell. Publiceringen återgav en bild när 31-åringen enligt polisens spanare steg in i en bil som, enligt polisen, H-gänget använde för att transportera flera kilo cannabis.
NN uppgav att 31-åringen samverkade med Agent NA. NA var enligt NN:s egna uppgifter AA:s samarbetspartner, tillika den enda samarbetspartnern i Sverige.
Även 31-åringen uppträdde på bilder med olika fotbollsspelare och gjorde referenser till AA. Ett exempel, som inte ingick i publiceringen av hänsyn till de omskrivna, var ett Instagraminlägg från sommaren 2023 där en Lag 3-spelare skrev ”Glad och stolt över att ha skrivit mitt första kontrakt med Adidas”, ”#AA”. Bilden visade hur spelaren skakade hand med 31-åringen, på bordet framför dem låg ett kontrakt. Inlägget med bilden delades vidare av 31-åringen, som la till applåd-emojis och hashtaggen #AA. Lag 3-talangen uppgav på sitt Instagramkonto att han representerades av AA.
Expressens källor, som hade djup insyn i elitfotbollen i Sverige, berättade att de hade det klara intrycket att 31-åringen representerade AA. Iakttagelser hade gjorts av ett antal personer bland annat på olika fotbollsträningar.
Expressen hade i publiceringen inte angivit källornas antal. Två citat representerade inte antalet källor, vilket förstås var betydligt fler. Källorna var verkliga och kända för Expressen. Däremot höll deras identitet hemlig för läsarna. Ämnet var känsligt och få hade hittills velat träda fram.
När det gällde 25-åringen hänvisades till uppgifterna i publiceringen. Expressen kunde inte se att de redovisade omständigheterna var ifrågasatta av NN.
I fråga om BE:s arbete med att likvidera ett aktiebolag som ingått i AA-gruppen var det korrekt att BE under sin tid som advokat likviderade ett bolag som vid tiden, 2019, hette NA GBG AB. Fram till 2015 hette bolaget AA (företagsnamn angivet).
Expressen hade sammanfattningsvis uppmärksammat en fråga med mycket stort samhällsintresse, nämligen hur elitfotbollen existerade i närhet av den organiserade brottsligheten. Expressen hade visat att NN drev sin agentur i Sverige mer eller mindre formlöst med ett enstaka undantag. Expressens granskning gav gott stöd för att AA-agenturen använde etablerade kontaktpersoner för att nå intressanta fotbollsspelare. Bland dessa kontaktpersoner fanns män som kunde kopplas till Sveriges mest ökända kriminella nätverk. Det var ett förhållande som hade med NN och hans agentur AA att göra och som borde nå offentlighetens ljus. Sveriges största och mäktigaste fotbollsagentur fick tåla en granskning.
Det arbete Expressen utfört i samarbete med Fotboll Sthlm bestod av research, intervjuer, källor samt genomgång av åtskilliga protokoll och dokument. Redaktionen hade arbetat professionellt och metodiskt och uppträtt med förståelse för NN:s medieetiskt grundade intresse att få komma till tals i publiceringen. Hans svar, kommentarer och tillbakavisanden infördes noggrant och utförligt. Varje begäran om att få komma till tals ytterligare skulle ha inneburit kompletteringar i tidningen. Ingen sådan begäran hade nått Expressen. Tvärtom hade Expressen citerat andra medier där NN efter publiceringen valt att uttala sig.
Uppgifterna var välgrundade och NN hade inte lidit en oförsvarlig publicitetsskada.
Anmälarens kommentar
NN svarade bland annat följande.
Expressen hävdade nu att antalet källor var betydligt fler än de två anonyma källor som citerats. Eftersom Expressen inte underrättat honom om vilka de var kunde han inte bemöta påståendet. Det förändrade dock inte det anmärkningsvärda i att Expressen inte kontrollerat uppgifterna med fotbollsspelarna.
Gällande 32-åringen hänvisade Expressen nu till att 32-åringen förekom på en bild i sociala medier med CB, som representerades av AA, i samband med CB:s övergång till Lag 4. Det innebar dock inte att 32-åringen representerade eller var en del av AA. 32-åringen har inte haft några kopplingar till AA utan lärde känna CB genom en kusin och har gått på alla CB:s matcher sedan denne var 15 år.
32-åringen var dock sedan maj 2024 licenserad som fotbollsagent och AA samarbetade med 32-åringen i samband med CB:s övergång till Lag 4 i augusti 2024.
Gällande bolaget som likviderades av BE kunde det noteras att Expressen i sitt svar skrev att bolaget ingått i AA-gruppen, medan det i publiceringen angavs att det ingick i AA-gruppen när det likviderades. Han ägde bolaget fram till 2013, men överlät det senare till NA. Efter 2013 ingick bolaget därmed inte i AA-gruppen och påståendet i publiceringen var därmed felaktigt.
Ytterligare skriftväxling
Expressen svarade i korthet följande.
Det fanns belägg för de publicerade uppgifterna. Expressen hade ett betydligt bredare material och fler källor till grund för uppgifterna än de som redovisades i artikeln. Expressen hade bedömt och kontrollerat hållfastheten i både underlaget och publiceringen. NN:s offensiva krav på redovisning var ett försök att provocera fram identiteten hos anonyma uppgiftslämnare. Det fanns inget skäl för Expressen att förhålla sig till hans spekulationer med dementier eller bekräftelser.
Medieombudsmannens bedömning
Utgångspunkter för prövningen
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
I den anmälda artikeln görs det gällande att det finns kopplingar mellan å ena sidan NN och hans agentur AA och å andra sidan kriminella nätverk. Det står klart att det rör sig om skadliga uppgifter. Med hänsyn till det nära samband som finns mellan anmälaren och AA delar jag också anmälarens uppfattning att uppgifterna är skadliga för honom personligen. Publiceringen har därmed orsakat NN en publicitetsskada.
För att tidningen ska klandras för detta krävs dock att skadan varit oförsvarlig. Vid bedömningen av om en publicitetsskada är oförsvarlig aktualiseras frågor om ämnets allmänintresse, anmälarens offentliga ställning, mediets belägg för rapporteringen och anmälarens möjlighet till bemötande.
Frågan om allmänintresse och ställning
Kriminella nätverks inflytande över olika delar av samhället är ett uppmärksammat problem. I detta fall rör det sig om ett påstått samröre med elitfotbollen. Ämnet har ett klart allmänintresse. Vidare är NN en framstående fotbollsagent och han företräder bland annat en stor del av spelarna i det svenska herrlandslaget. Med den positionen följer att han får tåla sådan granskning i medier som den nu aktuella.
Frågan om belägg
Min uppgift är inte primärt att slå fast vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället tittar jag på vilket underlag, eller belägg, tidningen haft för att göra sina påståenden.
Som jag uppfattar artikeln är det huvudsakliga påstående som görs att NN och AA har kopplingar till personer som i sin tur har band till den nätverkskriminella miljön. Till grund för detta läggs framför allt att tre personer benämnda 32-åringen, 31-åringen och 25-åringen ska kunna knytas till AA. Därtill kommer att det under ett möte våren 2023 ska ha avråtts från att göra affärer med AA samt att AA ska ha viss anknytning till den dömde advokaten BE.
Vad gäller 32-åringen, 31-åringen och 25-åringen gör jag följande bedömning.
De tre personernas beröringspunkter med kriminella nätverk redovisas i publiceringen. Uppgifterna grundas på bland annat brottmålsdomar, handlingar från Polismyndigheten och uppgifter gällande deras bolagsengagemang. Även om det som kommer fram inte ger stöd för att personerna haft några framträdande positioner i kriminella nätverk finns tillräckliga belägg för tidningens påstående att de har kopplingar till den miljön.
Som jag uppfattat saken är parterna i stort överens om att de aktuella personerna har förekommit på bilder i sociala medier vid exempelvis kontraktsskrivningar och spelarövergångar avseende spelare som företräds av AA, under användning av hashtaggen #AA, samt att 25-åringen och 32-åringen också har förekommit på bild med NN själv. NN menar att detta kan förklaras med att de aktuella personerna är vänner till spelarna och att vem som helst kan använda hashtaggen #AA. Gällande 32-åringen har han dock uppgett att han har samarbetat med denne efter publiceringen. Expressen menar å sin sida att materialet från sociala medier kan tas till intäkt för band mellan personerna och AA.
Avseende 25-åringen framgår också att en nära anhörig uppgett i polisförhör att denne jobbar som fotbollsagent.
Gällande 32-åringen och 31-åringen har Expressens underlag utöver detta bestått av uppgifter från anonyma källor inom elitfotbollen. Enligt tidningen är källorna betydligt fler än två och deras identiteter är kända för Expressen. Av publiceringen framgår att det handlar om personer med ledarpositioner inom svensk elitfotboll och/eller klubbföreträdare som har varit i kontakt med 31-åringen och 32-åringen. Av Expressens yttrande framgår också att det bland annat rör sig om iakttagelser som gjorts av ett antal personer exempelvis på olika fotbollsträningar. Vidare framgår några av källornas uttalanden av publiceringen.
De källor som Expressen använt är anonyma. Det ställer extra stora krav på tidningen att så långt det är möjligt, utan att röja källskyddet, visa att källorna har god insyn gällande de påståenden som görs. Min uppfattning är att tidningen redogjort så långt den kunnat för detta och att Expressen därmed haft fog för påståendet att det finns klubbföreträdare på elitnivå som har uppfattningen att 32-åringen och 31-åringen agerar som AA-representanter.
Detta underlag, tillsammans med det som förekommit i sociala medier, utgör sammantaget tillräckliga belägg för Expressens slutsats att de aktuella personerna med gängkoppling har anknytning till AA.
Vad gäller frågan om det uttalats en avrådan från att göra affärer med AA under mötet våren 2023 kan jag konstatera att ord står mot ord. Såvitt jag förstår närvarade varken Expressen eller NN vid mötet. Expressen har uppgett att det står klart för tidningen att en sådan avrådan gjordes. NN har hänvisat till att journalisten Olof Lundh skrivit att han pratat med några av de personer som närvarade på mötet och att de sagt att de inte kunde minnas någon sådan avrådan. Jag har inte möjlighet att avgöra vad som är sant eller falskt i denna fråga och det är inte heller min uppgift. Jag stannar vid att det som kommit fram i ärendet i denna del inte ger tillräckliga skäl för att klandra Expressen.
Gällande det bolag som BE likviderat har NN fört fram att det inte ägdes av honom eller AA, utan att det överlåtits till NA. Expressen har inte invänt mot detta och jag tar därför NN:s uppgifter för goda. Även om det är tydligt i artikeln att bolaget hette NA GBG AB ger formuleringen ”ett av AA:s bolag” intrycket att bolaget ägdes av AA. Detta är bristfälligt. Jag anser dock att denna brist i artikeln inte är så allvarlig att den innebär en oförsvarlig publicitetsskada för NN. Det har i övrigt inte kommit fram skäl att ifrågasätta det som anges om BE i publiceringen.
Avslutningsvis vill jag uppehålla mig vid Expressens val av rubrik. Som jag redan konstaterat är min bedömning att det finns belägg för tidningens påstående att AA har anknytning till personer som i sin tur har kopplingar till kriminella gäng. Det är också detta budskap som framgår av artikeltexten. Rubriken, ”NN styr i svensk fotboll – med gängmännen”, går dock längre än så. Jag anser att rubriken ligger på gränsen för vad som är medieetiskt acceptabelt. Med hänsyn till att det tydligt framgår av resten av artikeln att männen inte haft någon ledande roll inom AA bedömer jag dock att rubriken får godtas.
Frågan om bemötande
Det är en grundläggande medieetisk princip att den som kritiseras i en publicering också ska få möjlighet att bemöta kritiken. NN har erbjudits att bemöta kritiken både genom en intervju och i skrift. Hans svar har redovisats utförligt i publiceringen och har getts förhållandevis stort utrymme. Jag anser att Expressen har hanterat bemötandefrågan på ett tillfredställande sätt.
Medieombudsmannens slutsats
Som nämnts ovan anser jag att det funnits ett allmänintresse för ämnet och att NN haft en sådan ställning att han fått tåla granskningen. Rubriken har varit ett gränsfall men det har funnits belägg för tidningens uppgifter om förekomsten av kopplingar mellan AA och personer med anknytning till kriminella nätverk. NN har också fått komma till tals och bemöta kritiken. Mot den bakgrunden är min sammantagna bedömning att artikeln inte har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och sammanfattningsvis fört fram följande. Expressen har i publiceringen lämnat uppgifter om att han styr i svensk fotboll med ”gängmän” och har kopplingar till några av Sveriges mest ökända kriminella nätverk. Uppgifterna är felaktiga och Expressen bör inte anses ha haft tillräckliga belägg för att publicera dem. Expressen har bortsett från att uppgifterna tillbakavisats och underlåtit att faktagranska uppgifterna. Uppgifterna är allvarliga och publiceringen har medfört att uppgifterna fått en omfattande spridning. Han har därför utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Rubriken innefattar ett påstående om att han har nära samarbete och samröre med ”gängmän”. Påståendet har inte stöd i artikeltexten och rubriken bör därför under alla förhållanden anses strida mot god publicistisk sed.
Expressen har yttrat sig i nämnden och sammanfattningsvis fört fram följande. Expressen instämmer i MO:s bedömning. Anmälaren har inte drabbats av någon oförsvarlig publicitetsskada. Ämnet som publiceringen rör är både mycket angeläget och högaktuellt. Av anmälarens mäktiga ställning i fotbollssverige följer att han kan bli granskad med sitt namn angivet. Expressen har haft belägg för uppgifterna i publiceringen om banden mellan anmälaren och personer som i sin tur har kopplingar till kriminella gäng och nätverk. Rubriken kopplar inte anmälaren till några av Sveriges mest ökända kriminella nätverk. Expressen har iakttagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Tidningsutgivarna, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Ruth Mannelqvist, Laura Hartman, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.
Dessutom har Hanna Nyberg, utsedd av Svenska Journalistförbundet och Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, varit närvarande vid ärendets behandling.