Ett tillspetsat språk tillåts i högre grad I en opinionsartikel än i nyhetsartiklar. Expressen har dessutom tagit in en replik där skolan får bemöta det man menar är felaktigt i tidningens rapportering.
Expressen, dnr. 25357, exp. nr. 83/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 3 juli 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för en ledarartikel med rubriken Här luras eleverna med långa sommarlov, publicerad på expressen.se den 25 juni 2025.
Vad mediet publicerade
Artikeln var en osignerad ledartext med följande innehåll:
Ingressen
”Vill du slippa gå i skolan? Välj X-gymnasiet [namn angivet] så får du två extra lovveckor.”
Brödtexten
”Det första X-gymnasiet startade i A-ort 2019. Nu finns även två skolor i Stockholm, en i B-ort och en i C-ort.
Koncernen säljer in sig med ’ett läsår som fördelar sig över Tre terminer istället för två.’ Bara den obefogade versalen borde fungera avskräckande för föräldrar och elever. Men skolorna har tillsammans runt 2 000 elever.
Kanske har de lockats av att få två veckors höstlov, två veckors sportlov, ledigt runt jul och påsk som alla andra och bara några dagar kortare sommarferie.
Det borde innebära längre skoldagar för att nå den lagstadgade undervisningstiden som är 2 180 timmar. Minst.
Så har det inte blivit i C-ort. Skolinspektionen har kollat scheman och räknat ut att sistaårseleverna missat åtta skoldagar medan eleverna i årskurs två har snuvats på fyra. Dessutom har man ägnat 27 timmar som skulle varit undervisning åt att göra nationella prov.
Skolinspektionen kräver ordning och reda, annars blir det vite om två miljoner kronor.
– Det här är enkla men allvarliga fel som skolan behöver rätta till. Dessa saker kommer att vara fixade till skolstart, säger skolchefen NN [namn angivet] till C Nya Tidning.
Men det finns andra tidstjuvar på X-gymnasiet. I tidningen vittnar en lärare om att ’de har temadagar en dag i månaden och då ska alla klä ut sig’. Och så ska det fotograferas och läggas ut på sociala medier. Sannolikt har många av eleverna fokuserat mer på sitt klädval än på sina studier dessa dagar.
Allra tydligaste bortvalsindikatorn är hög personalomsättning. Och det har det varit på X i C-ort.
Att läsa och lära är hursomhelst inte enkelt. X-gymnasiet har nämligen digital profil. Eleverna har paddor. När skolinspektörerna var på besök i C-ort såg de inte en enda bok, än mindre någon referenslitteratur i klassrummen. Trots att det sedan ett år tillbaka finns lagkrav på att det ska finnas tryckta läroböcker.
Politiker i alla partier lovar att reglera friskolorna mer och bättre. X-gymnasiet i C-ort är ju inte den första skandalskolan. Det har varit Praktiska Sverige, Thorengruppen och allehanda islamistiska skolor. Med flera.
Till dess politikerna stiftar nya lagar gäller det för föräldrar och elever att notera varningstecken inför skolvalet. Några tips:
- Undvik skolor som skriver en massa svengelska på hemsidorna. Stav- och syftningsfel bådar också illa.
- Skryt om att ligga i digital framkant betyder ofta att effektiv katederundervisning är åsidosatt.
- Betonar skolan att eleverna får pröva olika lärstilar innebär det i praktiken att man slarvar med lästräning.
Dessa enkla råd garanterar inte ett gott val, och de ska appliceras även på kommunala skolor – för det finns pedagogiskt pajaseri där med.
Allra tydligaste bortvalsindikatorn är hög personalomsättning. Och det har det varit på X i C-ort. Till elevernas uttalade besvikelse.
Långa lov är inte allt.”
Anmälan
Du förde fram i huvudsak följande.
Artikeln var en anonym ledare som gjorde partipolitisk sak utifrån felaktig analys och utan att ha kontaktat berörda. X-gymnasiet hade ett kortare sommarlov än andra skolor och rubriken var därmed falsk. Gymnasiet hade enligt Expressen en digital profil. Detta var falskt och sedan 2018 hade skolan haft en profil bestående av fysiska böcker och digitala hjälpmedel. Det var falskt att skolan hade en hög personalomsättning – den var 9,5 procent medan rikssnitt för skola var 13,5 procent upp till 18 procent i storstäderna. Expressen kallade X-gymnasiet för ”skandalskola”.
Expressen menade att man inte kunde stava ”Tre terminer” med versal, men detta var felaktigt. Själva använde Expressen ”och” med stor bokstav efter punkt i artikeln.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens prövning handlar oftast om huruvida en enskild och utpekad person drabbats av en oförsvarlig skada genom en publicering. Om anmälan gäller ett företag eller en organisation, det vill säga en juridisk person, så prövas saken annorlunda. Det kallas företagsanmälan och då är MO:s mandat begränsat till att utreda den eventuella rätten till rättelse eller genmäle, det vill säga en uppföljande publicering.
I den anmälda publiceringen omskrivs X-gymnasiet i en negativ kontext och du namnges i rollen som skolchef. Kritiken är riktad mot skolan, inte specifikt mot dig eller dina privata angelägenheter. Du har dock en sådan roll i skolkoncernen att det som regel är godtagbart att du får vara ansiktet utåt när företaget omskrivs, även då kritik riktas mot skolan. Min prövning utgår därför från de kriterier som gäller för en företagsanmälan.
Vid en sådan prövning tittar jag på om det förekommer skarp kritik som företaget inte fått möjlighet att svara på, alternativt om det förekommer konkreta och betydande faktafel som mediet, trots påstötning om rättelse, inte korrigerat.
Den anmälda artikeln är en ledare. I en sådan opinionsartikel ska det vara högt i tak att framföra åsikter och ett tillspetsat språk tillåts i högre grad än när det gäller till exempel nyhetsartiklar, utan att det finns någon självklar rätt till bemötande från en kritiserad part. Även om epitetet ”skandalskola” är provokativt anser jag att det, sett i ljuset av kritiken från Skolinspektionen som tidningen skriver om, får tolereras.
Jag kan också konstatera att Expressen har tagit in en replik som du har skrivit i egenskap av skolchef för X-gymnasiet, där du får bemöta det som du menar är felaktigt i tidningens rapportering. Du kommenterar där bland annat uppgifterna om att skolan enligt Expressen skulle ha en digital profil, att personalomsättningen påstås vara hög, och att tidningen har kritiserat hur skolan använt versaler i text på sin hemsida.
Jag kan instämma i din uppfattning att rubriken och ingressen är missvisande, då det där påstås att eleverna har långa sommarlov. Längre ned i artikeln har tidningen dock beskrivit att det är höstlov och sportlov som är förlängda medan sommarlovet är några dagar kortare än på andra skolor. Trots otydligheten i rubriksättningen anser jag inte att det är fråga om ett sådant betydande faktafel att tidningen bör kritiseras enbart av denna anledning.
Sammantaget har jag förståelse för att du upplever Expressens publicering som skadlig för X-gymnasiet. Min bedömning är dock att det saknas skäl för medieetiskt ingripande mot tidningen. Din anmälan kan därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd från min sida. Ärendet skrivs därmed av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och sammanfattningsvis fört fram följande.
Tidningen har inte gjort någon faktakontroll och heller inte rättat faktafelen i artikeln. Även om ledartexter traditionellt ges visst utrymme för åsikter bör det inte ske på bekostnad av saklighet. I detta fall framförs politiskt färgade påståenden i en publikation som själv beskriver sig som liberal men där framställningen snarare främjar ett vänsterideologiskt narrativ. Medier har en stark ställning i det demokratiska samhället och därmed ett särskilt ansvar att agera med integritet, noggrannhet och balans. Publiceringen strider mot grundläggande principer om saklighet och journalistisk hederlighet.
Tidningen har yttrat sig och fört fram bland annat följande. Skolan har, genom anmälaren, har fått genmäla på publiceringen. Ett uttalande från hen fanns refererat redan i den anmälda publiceringen. Det har inte förekommit några sådana faktafel att rättelse varit påkallad. MO:s beslut bör fastställas.
Anmälaren har i ett kompletterande yttrande fört fram följande.
Genmälet har inte fungerat i praktiken eftersom det inte fanns någon länk till repliken från den ursprungliga artikeln. Skolan har påtalat felaktigheter i artikeln men tidningen har inte vidtagit någon rättelse. Även ledartexter måste vila på korrekta fakta och erbjuda berörda en rimlig möjlighet till bemötande. I detta fall användes felaktiga eller ensidiga påståenden som underlag för en politiskt vinklad text. Publiceringen har skadat skolans verksamhet och den strider mot god publicistisk sed.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Gertrud Åström, Anders Forkman, Per Lyrvall och Eva Lindström representerande allmänheten.
Dessutom har ledamöterna Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben och Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, närvarat vid ärendets behandling.