Artikeln innehöll skadliga uppgifter om anmälaren. Det finns dock ett allmänintresse för ämnet, anmälarens ställning innebär att denne får tåla en granskning, mediet har haft belägg för uppgifterna och anmälaren har fått möjlighet att bemöta kritiken.
Expressen, dnr. 24529, exp. nr. 23/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 18 december 2024 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för en artikel med rubriken NN [namn angivet] frias utan rättegång – utredare misstänks ha läckt hemliga bilder publicerad på expressen.se den 26 november 2024.
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Artikeln handlade om att ett åtal om grov kvinnofridskränkning mot NN, som tidningen tidigare rapporterat om, hade lagts ned. Skälet till detta beskrevs vara att en polis hade åtalats för flera fall av tjänstefel och brott mot tystnadsplikten. Brottsmisstankarna rörde bland annat att polisen skulle ha läckt 51 bilder och ett stort antal skriftliga uppgifter ur förundersökningen till IVO och att polisen inte hade gjort en ordentlig sekretessprövning när NN begärde ut polisens mejlkorrespondens. Delar av åklagarens nedläggningsbeslut citerades i slutet av artikeln. Det angavs att Expressen hade sökt målsäganden i kvinnofridsutredningen, åklagaren, NN och hans advokat.
I ingressen benämndes NN med epitetet ”Rumpdoktorn”. Artikeln innehöll vidare detaljer om det åtal som lades ned, bland annat olika tillmälen som NN misstänktes ha använt om målsäganden.
Artikeln bildsattes med tre fotografier på NN.
Anmälan
Du förde fram i huvudsak följande.
Artikeln innehöll både nedsättande och felaktiga uppgifter samt bröt mot grundläggande pressetiska regler. Det påstods att nedläggningsbeslutet för åtalet mot dig gällde ”51 hemliga bilder”. Detta var felaktigt. Nedläggningen baserades på att utredningen inte uppfyllde objektivitetsprincipen på grund av polisens agerande, vilket framgick av åklagarens beslut. Artikeln gav en vinklad bild genom att påstå att du hade kallat målsäganden för nedsättande termer och insinuerade att anklagelserna hade fastställts, trots att du inte hade dömts för de påståenden som nämndes.
Du benämndes som ”rumpdoktorn” vilket var både förnedrande och irrelevant för sakfrågan. Språkbruket var oacceptabelt. Du var specialist i kirurgi. Du hade vid tidpunkten för anmälan fått din läkarlegitimation åter efter att tiden för interimistisk återkallelse hade löpt ut.
Ditt namn och bild publicerades trots att du inte var en offentlig person. Du påtalade de sakfel som fanns i artikeln i mejl till Expressen och begärde rättelse. Trots detta vägrade tidningen att rätta eller nyansera sin rapportering.
Du fick inte möjlighet att bemöta de allvarliga anklagelserna som riktades mot dig före publiceringen. Du framställdes också på ett sätt som antydde skuld, trots att åtalet mot dig hade lagts ned och att du inte var dömd för det påstådda brottet. Expressen bröt mot regeln om att vara varsam med bilder då användandet av din bild framställde dig i ett negativt ljus utan att det fanns ett sakligt behov. Artikeln fick allvarliga konsekvenser för ditt privatliv och din integritet och den vittnade om en bristande ansvarskänsla i tidningens publicistiska uppdrag.
Du gav in handlingar, däribland åklagarens nedläggningsbeslut, mejlkorrespondens med Expressen och stämningsansökan mot en polis som var inblandad i förundersökningen.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar om en enskild person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada genom det som publicerats.
Den anmälda artikeln innehåller flera kritiska och skadliga uppgifter om dig. Du har också pekats ut med namn och bild. Frågan är om den skada du utsatts för är att betrakta som oförsvarlig. För att avgöra detta aktualiseras allmänintresset för ämnet, din ställning, vilka belägg mediet haft för sina uppgifter samt om du fått möjlighet att bemöta kritiken.
Allmänintresse och ställning
Det finns ett allmänintresse av att rapportera om hur rättsväsendet arbetar, inte minst i fall där utredningar misslyckats eller där fel som haft påverkan på ärenden begåtts. Det kan ofta också vara skäligt att ett medium följer upp tidigare publiceringar om brott och rättsprocesser som det tidigare har rapporterat om.
Den som väljer att låta en kirurg utföra estetiska ingrepp på sin kropp utsätter sig för en medicinsk risk och betalar ofta mycket pengar för detta. Kirurgen som utför ingreppen har ett stort ansvar och ur ett konsumentperspektiv är det rimligt att rapportera om uppgifter som kan vara avgörande för en konsuments val av utförare. Du är kirurg och äger en klinik och får mot denna bakgrund tåla granskning av saker som kan påverka förtroendet för dig.
Jag har sammantaget inte något att invända mot publiceringen i sig eller den omständigheten att du pekats ut med namn och bild.
Belägg och bemötande
Mediet har rapporterat om åklagarens nedläggningsbeslut. Du har uppgett att tidningen återgivit detta felaktigt och har bifogat beslutet tillsammans med din anmälan till MO. Som jag läser artikeln påstås det inte att nedläggningsbeslutet enbart grundas på att polisen läckt 51 bilder, utan det framgår att detta var en anledning av flera till att åklagaren beslutade om nedläggning. I artikeln beskrivs även andra skäl till detta och beslutet citeras. Jag kan inte se att beslutet skulle ha återgivits på ett inkorrekt sätt och jag anser inte heller att mediet har agerat i strid med medieetiska principer när det nekat rättelse av de sakfel om beslutet du uppgett förekommer. Uppgifterna om de påstådda brottsliga handlingarna i övrigt har som jag förstår saken hämtats ur åtalet. Det framstår därmed som att tidningen har haft tillräckliga belägg för publiceringen.
Jag har förståelse för att du anser att epitetet ”rumpdoktorn” är provokativt. Jag anser också att det varit onödigt av mediet att redogöra för vissa av de närmare detaljerna i åtalet, främst vilka tillmälen du misstänktes ha kallat din tidigare flickvän, i en artikel som handlar om att du inte längre står åtalad för händelserna. Enligt min mening är dock ordvalet och dessa detaljer, som även förekommer i tidningens tidigare artiklar om rättsprocessen, inte av så allvarlig karaktär att mediet ska klandras för detta.
Det framgår i artikeln att Expressen har sökt dig och din advokat inför publiceringen. Jag har därför inte något att invända mot hur tidningen har hanterat bemötandefrågan.
Sammanfattning
Artikeln innehåller skadliga uppgifter om dig och du förekommer med namn och bild. Enligt min mening har det dock varit försvarligt av tidningen att rapportera om händelserna då det finns ett allmänintresse för ämnet, du har en sådan ställning att du får tåla granskning, mediet har haft belägg för uppgifterna och du har fått möjlighet att bemöta kritiken.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och anfört bland annat följande. Expressen har publicerat flera artiklar som saknar nyhetsvärde men fortsätter att upprepa tidigare påståenden och irrelevanta detaljer. Denna upprepning bidrar till att cementera en negativ bild av anmälaren i det offentliga rummet, trots att förundersökningen och åtalet lagts ned och att det hela byggde på en partisk utredning, där den ansvarige polisen själv nu står åtalad.
Expressen har instämt i MO:s bedömning.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Filippa Bergin, Göran Collste, Johan Trouvé och Anders Forkman representerande allmänheten.