Expressen frias för rapportering om tidigare vd:s sexköp

Expressen, dnr. 25700, exp. nr. 65/2026

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.

Genom beslut den 5 mars 2026 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.

MO:s beslut hade följande lydelse.

Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för en artikel med rubriken Vd blev serietorsk – slipper fängelse som publicerades på expressen.se den 6 november 2025 och i tryck två dagar senare.

Ingressen

”Han var direktör med över XX anställda och hade en framgångsrik flickvän.

Efter en krasch landar han i djupt drog- och sexmissbruk – och blir en serietorsk.

Hans tredje sexköp avslöjas när hans flickvän hittar en prostituerad kvinna från Belarus i sin säng.

Det fjärde uppdagas när polisen knackar på hemma hos direktören och möter en annan känd eskort.

Trots allt detta är han inte i närheten av att straffas med fängelse.”

Artikeltexten

”Flickvännen kom i våras hem tidigt från en resa till X (stad angiven) och öppnade försiktigt dörren till sin bostad i Y (stad angiven) innerstad. Hon smyger eftersom hon anat att pojkvännen är frekvent otrogen – den oron har funnits en tid och hon har till och med funderat på att sätta upp kameror i lägenheten.

Misstankarna bara ökar när hon ser ett par obekanta kvinnoskor i hallen och hör att det spelas musik.

Hon närmar sig tyst sovrummet som ligger rakt fram i våningen.

I sin bäddade säng ser hon en kvinna med blottat underliv. Bredvid sängen sitter pojkvännen. Han avslöjas i början av en sexakt som han betalat 6 000 kronor för.

– Hur känner ni varandra? frågar flickvännen.

– Jag är en eskort från Belarus, förklarar kvinnan när hon skyndar sig från sängen för att klä på sig.

Mannen täcker sitt ansikte, gnyr och ber den prostituerade kvinnan att lämna lägenheten. Hon försvinner och han ligger kvar i sängen och ömkar sig. Flickvännen är rasande och skäller ut honom. Han erkänner att detta inte var första gången han köpt sex.

Tre dagar senare ringer flickvännen till polisen och anmäler mannen för sexköp.

Direktörens liv rasade samman för några år sedan. Han var vd för ett storbolag med drygt XXX anställda, hade en årslön på X miljoner kronor och genom åren samlade han ihop en förmögenhet på XX miljoner.

Jobbet förlorar han när han fastnar i en knarkrazzia på nattklubben A i B-ort och sedan går det utför fort även om flickvännen stannar vid hans sida.

Det hon inte vet när hon anmäler honom för sexköp i april i år är att han redan åkt fast för samma sak två gånger under det senaste halvåret.

Hösten 2024 grips han en första gång under en insats mot prostitution i Y. Han erkänner men tillägger att han är besviken eftersom han upplevde sexköpet som mekaniskt. Han betalade då en rumänsk kvinna 3 000 kronor.

(MO:s anmärkningar: Ovanstående stycke har i en senare version av artikeln ändrats på så sätt att ordet ”grips” har bytts ut till ”identifieras”. Vidare har ordet ”senare” lagts till efter ”erkänner”. Efter artikeltexten tillkom också en förklarande fotnot, se nedan under rubriken Övrigt.)

Köpte sex på julafton [mellanrubrik]

På julafton var det dags igen. Direktören påminner närmast om en karaktär från den norska tv-serien Exit – fast i droger, sex och att utnyttja eskorter – och tar det till en ny nivå när han bokar en prostituerad och erbjuder henne att ta med ecstasy och ketamin.

’Jag älskar den kombinationen ihop med sex’, förklarar han.

Återigen betalar han flera tusen för ett sexköp.

Han avslöjas när polisens prostitutionsgrupp träffar på kvinnan i ett annat ärende. Hon låter dem kolla i hennes mobil och där hittas chatten om direktörens sexköp och droger liksom hans mobilnummer och en bild på honom.

Polisen har inga problem att identifiera honom, han använder nämligen samma bild på Linkedin. Kvinnan har också hittat ett vip-kort som han glömt och som hon skickat en bild på i chatten.

Flickvännens anmälan blir därför den tredje utredningen mot mannen som nu växt till serietorsk. Han har då flyttat hem till sin mamma och två poliser åker till adressen i slutet av april för att hålla förhör med honom i utredningen om de tre sexköpen.

– Polis! Öppna, ropar de när de knackar på.

I ett fönster ser de mannen som virat en handduk om höfterna. Plötsligt ser de ytterligare en person i bostaden: En brasiliansk kvinna som är välkänd för polisens prostitutionsgrupp och även hon skyler sig med en handduk.

Serietorsken drabbas av panik.

Han vägrar att öppna ytterdörren och poliserna får ringa efter en låssmed. Det tar drygt två timmar innan ytterdörren kan öppnas och under tiden raderar serietorsken allt innehåll i kvinnans mobil. Senare ska det dock visa sig att han köpt sex för 8 500 kronor av henne.

Ett kort förhör hålls men det är inte aktuellt att serietorsken ska hamna bakom lås och bom.

Skärpta straffskalan har inte haft effekt

I samband med att tv-profilen Paolo Roberto åkte dit för sexköp påpekade jag (journalisten, MO:s anmärkning) att straffet för brottet ligger på samma nivå som en stöld av oxfilé i en matbutik. Senare har straffskalan skärpts och det framställdes då som att sexköp skulle straffas med fängelse.

I praktiken har det inte blivit så. Om den anklagade är tidigare ostraffad ger sexköp villkorlig dom och böter, konstaterade Brottsförebyggande rådet nyligen i en rapport.

Skärpningen av straffskalan gjorde dock att fler nu döms till villkorlig dom – och det innebär att ett återfall kan sluta i fängelse.

’Med tanke på att villkorlig dom inte har något eget innehåll och att bötessumman minskat kan man dock konstatera att i praktiken blev höjningen av minimistraffet för köp av sexuell tjänst från böter till fängelse en relativt försiktig straffskärpning’, konstaterar Brå.

Eftersom serietorsken inte hinner ställas inför rätta innan det var dags för nya sexköp klarade han sig undan fängelse. Om han hade dömts vid olika tillfällen kunde utgången ha blivit en annan.

Han hinner till och med åka dit en femte gång innan det väcks åtal. I maj gör polisen en särskild insats mot misstänkt sexhandel i samband med hockey-VM i Y. Insatsen döps till ’Operation Interference’ och en av adresserna som bevakas är ett hotell i Z (plats angiven) där en kvinna säljer sex.

Serietorsken kommer dit med 6 000 kronor i fickan. Han stoppas på väg till kvinnan och erkänner direkt att han tänkt lägga pengarna på att köpa hennes kropp.

När serietorsken åtalas för de fem sexköpen så vädjar han om att slippa villkorlig dom eftersom en sådan innebär att han kommer att hamna i kriminalregistret – vilket skulle lägga hinder i vägen på hans väg tillbaka till näringslivet. Han uppger också att han fortsatt med behandling mot sina missbruksproblem.

Åklagaren föreslår att han ska få 60 dagsböter i kombination med villkorlig dom. Straffet för ett sexköp är 40 dagsböter och efter mängdrabatt kan straffet landa där, enligt åklagaren.”

Övrigt

Artikeln bildsattes bland annat med skärmklipp från konversationer mellan mannen och olika kvinnor han påstods ha köpt sex av. Det fanns även med

en kraftigt pixlad porträttbild.

Expressen rättade artikeltexten (se ovan) i nätupplagan den 16 januari 2026 tillsammans med följande fotnot:

”I en tidigare version uppgavs att serietorsken greps och erkände sexköpet 202X. Korrekt är att han identifierades då men förhördes och erkände under 202X.”

Anmälan

Du förde fram i huvudsak följande.

Du var personligen berörd och direkt utpekad i artikeln då den handlade om en dom som rörde dig. Artikeln gjorde att du utan svårighet kunde identifieras genom flera olika uppgifter.

För det första innehöll artikeln en bild av dig som möjliggjorde en tydlig och omedelbar identifiering. För det andra kopplades du samman med en tidigare händelse i B-ort genom formuleringen ”Jobbet förlorar han när han fastnar i en knarkrazzia på nattklubben A i B-ort”. Denna uppgift gjorde att du förknippades med ett specifikt och för allmänheten känt tillfälle. Vidare lämnades detaljerade uppgifter om din tidigare roll som vd och om företaget, inklusive uppgifter om företagets storlek, antal anställda och din lön. Journalisten beskrev dig dessutom på ett sätt som gav intryck av att du var drogmissbrukande, vilket du ansåg var både ogrundat och kränkande.

Artikeln innehöll dessutom vissa sakfel som du redogjorde för (närmare berört under Medieombudsmannens bedömning, MO:s anmärkning).

Statistik från Linkedin visade att intresset för din person ökade markant under en kortare period från och med publiceringstillfället. Detta talade för att du hade identifierats av ett stort antal personer i samband med publiceringen. Du hade slutat som verkställande direktör 202X och hade inte haft någon vd-roll eller motsvarande position sedan dess. Du saknade vid tiden för såväl gärningarna som publiceringen en roll i det offentliga livet och hade inte haft någon sådan på X respektive Y års tid.

Trots den långa tid som förflutit mellan din vd-position och gärningstillfällena refererades du i rubrik och återkommande i bröd- och bildtext som vd och direktör. Detta gav felaktigt intryck av att du var vd i samband med gärningarna och/eller publiceringen, eller åtminstone i snar anslutning till det första sexköpet.

Sexköp tillhörde en kategori av brott som var särskilt stigmatiserande och där allmänhetens reaktion och agerande ofta medförde mer negativa konsekvenser för gärningspersonen än det rättsliga straffet. Uppgifterna om domen i sig skulle ha varit tillräckliga för att åstadkomma en sådan effekt, men artikeln innehöll dessutom ingående detaljer och beskrivningar. Vidare redogjordes för ditt känslomässiga tillstånd och det angavs att du hade sökt hjälp för missbruk, vilket var särskilt integritetskränkande. I det fall utpekandet av dig skulle bedömas som begränsat, var uppgifternas känsliga karaktär en försvårande omständighet avseende publicitetsskadan.

Givet att de uppgifter som förekom gjorde att du utan svårighet kunde identifieras och då artikeln dessutom innehöll flera faktafel, önskade du att artikeln skulle tas bort alternativt justeras för att skydda din identitet samt att tidningen skulle rätta till faktafelen.

Medieombudsmannens bedömning

MO:s uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. I den bedömningen väger jag allmänhetens rätt till insyn i olika frågor mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet. Medieombudsmannen prövar om mediet bör frias eller klandras, men har däremot inte befogenhet att kräva att en viss artikel ska tas bort.

Du nämns inte med namn men det förekommer vissa andra uppgifter om dig, bland annat att du var vd för ett företag med drygt XX anställda, upplysningar om årslön och förmögenhet, att du hade en bostad i Y:s innerstad samt att du förlorade ditt jobb efter en händelse på nattklubben A i B-ort. Porträttbilden i artikeln är kraftigt pixlad. Min bedömning är att uppgifterna i publiceringen inte är tillräckliga för att du ska anses vara utpekad inför en bredare allmänhet. Däremot kan sannolikt en begränsad krets, som av olika skäl redan har viss insyn i förhållandena, förstå att det är du som omskrivs.

Det finns ett allmänintresse för rapportering om hur rättsväsendet ingriper mot sexköp. Du har tidigare varit verksam som vd för ett relativt stort företag. Som ledande företrädare för ett större företag har man ett inflytande i samhället som talar för att man kan få tåla granskning av brottslighet. I ditt fall var du dock inte längre vd vid tidpunkten för gärningarna artikeln handlar om. Såvitt jag har förstått saken har du däremot sedan dess fortsatt haft högt uppsatta chefspositioner, och jag väger också in att du i artikeln endast är begränsat utpekad ur ett medieetiskt perspektiv. Jag har därför inte något generellt att invända mot att mediet har rapporterat om ditt fall.

Jag granskar även om mediet har haft tillräckliga belägg, eller underlag, för publiceringen. Det är dock inte min primära uppgift att avgöra vad som är sant eller falskt i rapporteringen.

Du har fört fram att det fanns vissa faktafel i artikeln. Det som framstår som mest betydelsefullt för dig är att det i den ursprungliga artikeln angavs att du hade gripits för sexköp under 202X och då erkänt brott: gripandet av dig och ditt erkännande skedde dock först senare, 202X.

Efter att ditt ombud kontaktat tidningen rättades uppgiften i den löpande texten och det tillkom också en förklarande fotnot. Såsom ditt ombud förklarat saken skickade du först själv mejl med kritik till tidningen kort efter publiceringen, men det var först efter att ombudet kontaktade tidningen som tillrättaläggandet gjordes.

Den felaktighet som du har påtalat gäller tidpunkten för när gripande och erkännande skulle ha skett. Inte att uppgifterna i sig skulle vara felaktiga. Medier bör visserligen agera skyndsamt när det gäller rättelser och andra korrigeringar, men jag anser inte att tidsutdräkten i detta fall har orsakat dig en oförsvarlig publicitetsskada.

Andra sakfel du fört fram rör bland annat vem som raderat konversationer ur en telefon och hur du ska ha uttryckt dig i förhör. Oavsett om dessa uppgifter stämmer eller inte, kan de enligt min mening inte tillmätas sådan betydelse i sammanhanget att Expressen kan kritiseras.

Artikeln är huvudsakligen en redogörelse för uppgifter från förundersökningsprotokoll med vissa korta kommentarer om rättsläget, och på några ställen i publiceringen anges din inställning till anklagelserna. Jag anser att Expressen har beaktat rätten till bemötande i tillräcklig grad.

Avslutningsvis innehöll artikeln vissa epitet, som ”serietorsken”, och kommentarer på din bekostnad som kunde ha undvikits. Du har i din anmälan kritiserat att publiceringen innehöll ”ingående detaljer och beskrivningar” och att det redogjordes för ”ditt känslomässiga tillstånd”.

Jag har förståelse för att du reagerat mot publiceringen i dessa delar och anser att tidningen kunde ha varit mer återhållsam. Mot bakgrund av det begränsade utpekandet är det dock min bedömning att allmänintresset för rapporteringen väger över intrånget i den personliga integriteten, och att det därför inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen. Den publicitetsskada du utsatts för är alltså inte att betrakta som oförsvarlig.

Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren har överklagat MO:s beslut och anfört bl.a. följande. Expressen har publicerat en stor mängd integritetskänsliga uppgifter om honom och raljerat över hans drogberoende och mörka stunder samt gett honom ett kränkande epitet. Expressen har vidare försökt ge sken av att hans person är av allmänintresse trots att det första sexköpet skedde 2,5 år efter att han slutat som vd och artikel publicerades hela 3,5 år efter. Det var möjligt att identifiera honom genom de uppgifter som lämnades i artikeln, främst uppgifterna om att han för några år sedan förlorade jobbet som vd efter att han fastnat i en knarkrazzia på en viss nattklubb i en viss stad. Det får anses mycket sannolikt att en betydande del av styrelsen och de anställda i hans tidigare företag kunnat identifiera honom, speciellt i kombination med bilden, hans ålder och andra personuppgifter i artikeln. De har därmed fått vetskap om sexköpen som inte varit kända tidigare. Publiceringen har utsatt anmälaren för en oförsvarlig publicitetsskada och Expressen ska därmed klandras.

Även Expressen har yttrat sig i nämnden och anfört bl.a. följande. Den information som lämnas om anmälaren är inte medieetiskt identifierande. Han har inte namngetts och hans bild visas inte. Vidare innehåller publiceringen inget om hans tillvaro, bostadsort eller sysselsättning i dag. Expressen uppger inte heller årtalet för gripandet på nattklubben och det lämnas ingen information om det företag med x antal anställda där han tidigare var vd. Att anmälaren i ett meddelande till en prostituerad beskriver sig som Y år gammal betyder inte att det speglar hans verkliga ålder. Däremot är det mycket sannolikt att flera personer i anmälarens närhet känt till de omskrivna omständigheterna oberoende av Expressens publicering. Sammantaget har Expressen iakttagit en ansvarsfull hållning till den publicistiska uppgiften och begär att nämnden lägger klagomålet till handlingarna.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.

I beslutet har deltagit ordföranden Kristina Svahn Starrsjö samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Pia Skagermark, utsedd av TV4, Eva Landahl, utsedd av Utbildningsradion, Göran Collste, Per Lyrvall, Johan Pekkari, Vesna Jovic och Anna Svedin, representerande allmänheten.

Dessutom har Stefan Pettersson, utsedd av Tidningsutgivarna, varit närvarande vid ärendets behandling.