Expressen, exp. nr. 13/2022, dnr. 21289
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 29 november 2021 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har anmält artikeln Mordet på frisörsalongen spelades in: ”Stand back!” som Expressen/GT publicerade den 11 juli 2021 på expressen.se.
VAD MEDIET PUBLICERADE
Artikelns ingress
Skjutningen på en frisörsalong i X (ort angiven) – där en man i XY-årsåldern mördats -hade fångats av en övervakningskamera. Filmen visade hur två beväpnade och maskerade personer kom in i salongen och sköt mannen medan han fortfarande satt i frisörstolen. Enligt uppgifter till tidningen skulle filmen vara känd av polisen och utgöra en del i den pågående jakten efter gärningspersonerna.
Artikeltexten i väsentliga delar
”Vart flydde de?”. Frågan ställdes efter att ett tiotal skott avlossats i en frisörsalong i Högsbo strax före klockan 14 på fredagen, och hördes på övervakningsfilmen som spelat in hela dödsskjutningen.
På filmen syntes hur två svartklädda och maskerade gärningspersoner, båda beväpnade, kom in i salongen från vad som verkade vara en bakdörr.
I salongen klippte sig flera kunder. Snart var en av dem död.
En person ropade ”stand back”, innan en man – enligt polisen i XY-årsåldern – sköts ihjäl medan han fortfarande satt i frisörstolen.
Gärningsmännen sågs sedan försvinna från samma håll som de kommit.
”Ring polisen!”, ropades det i panik i salongen, innan de andra som befunnit sig i lokalen flydde ut på gatan.
Polisen hade tidigt kunnat berätta att mannen hade kopplingar till gängmiljön i Göteborg – om mordet också hade det var i nuläget inte känt, men det var en möjlig teori enligt polisens presstalesperson Hans-Jörgen Ostler.
Offret skulle enligt GP ha haft en hotbild mot sig under en period, och var målsägande i en utredning gällande bland annat förberedelse till mord.
Ingen var ännu misstänkt för mordet på frisörsalongen.
Övervakningsfilmen skulle, enligt uppgift, vara känd av polisen och en del i utredningen. Hans-Jörgen Ostler sa att man undersökte om övervakningskameror kunde ha fångat något av intresse för utredningen, och att man hoppades att så skulle vara fallet.
Videoklippets innehåll
Publiceringen innehöll en filmsekvens från övervakningskameran på frisörsalongen, och klippet inleddes med varningstext om att det innehöll starka bilder.
Nedan följer MO:s sammanfattning av vad som framgår av klippet:
Inledningsvis sågs flera frisörer arbeta med att klippa kunderna som befann sig på salongen. Frisörerna och kunderna, som filmades på visst avstånd, var samtliga avidentifierade genom att deras ansikten och kroppar var dolda. Plötsligt sågs två svartklädda och maskerade män rusa in i bild med dragna vapen. Händelseförloppet gick mycket snabbt, men det var möjligt att uppfatta att männen sköt mot en av kunderna medan denne satt i frisörstolen. Övriga personer i salongen flydde ut. De båda beväpnade männen kunde ses lämna frisörsalongen, samma väg de kom.
Förloppet med skjutningen visades totalt tre gånger. Videoklippet innehöll inget ljud från händelsen, i stället berättade reportern om vad som framgick.
ANMÄLAN
Publiceringen anmäldes av NN, anhörig till offret.
Den 9 juli hade anmälarens älskade familjemedlem blivit ihjälskjuten på en frisörsalong på XZ (gatuadress angiven) i X-ort. Mordet hade fångats av en övervakningskamera på frisörsalongen. I videoklippet som Expressen publicerat kunde man se hela mordet samt sekunderna före och efter. Klippet hade publicerats tillsammans med reporterns beskrivning av dess innehåll.
Familjen var i sorg. De efterfrågade respekt och att få hantera sin sorg privat och utan det trauma som det innebar för dem att få se deras avlidne familjemedlems döda kropp, mord och mördare. Det hemska kallblodiga mord som denne hade utsatts för användes som klickbete för att tjäna penar. Familjen bad om att videoklippet skulle avpubliceras på tidningens webbplats och i sociala medier. Familjen bad tidningen om att sluta sprida det tragiska som hänt.
Anmälan var undertecknad ”offrets familj”.
MEDIETS SVAR
Expressen svarade genom Karin Olsson, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare.
Expressen förstod att publiceringen av videoklippet upprörde och berörde anmälaren, samt uttryckte djup medkänsla med dennes sorg.
Mordet ingick som ett led i ett brutalt gängkrig. Den här gången hade de kriminellas uppgörelse tagit sig in på en frisersalong i centrala Göteborg. Platsen och tiden som mordet utförts på var exceptionellt. De senaste åren hade mord och död följt av de stridigheter som varit mellan olika ungdomsgrupper, ofta tungt kriminellt belastade trots medlemmarnas låga ålder.
I dag präglade gängvåldet en stor del av politiken och det var redan nu en avgörande fråga inför riksdagsvalet 2022. Flera politiska partier förordade satsningar med flera hundra miljoner kronor på olika åtgärder och avsevärt hårdare straff än i dag. För förståelsen av vad som hände i vårt samhälle och skälen för, eller emot, olika förslag hade Expressen och andra nyhetsmedier en skyldighet att förmedla vad som inträffade på ett så konkret sätt som möjligt. Som ett led i den rapporteringen tog Expressen förstås hänsyn till att den skrev om människor och att tidningens publiceringar berörde, ibland starkt. Men det vore fel, sett till Expressens uppdrag, att inte föra fram till en bred allmänhet vad som hänt i ett så uppseendeväckande fall som detta.
Angelägen nyhetsförmedling innehöll inte sällan material som var starkt. Expressen hade i detta fall tagit hänsyn till människor i den mördade mannens närhet på ett sätt som kom till uttryck i den anmälda publiceringen.
Den rörliga bilden hade sin plats i rapporteringen, precis som stillbilder och text. Det var inte heller lätt att sätta precisa ord på händelsen: en ung man sköts inne i en frisör-salong i Göteborg, mitt på dagen. Omständigheterna var häpnadsväckande; två maskerade gärningsmän hade tagit sig in i salongen genom en bakdörr, avlossat flera skott med pistol på nära avstånd mot en kund, en ung man, i en frisörstol. Sedan hade gärningsmännen sprungit ut ur lokalen. Allt hade utspelat sig inför kunder och personal mitt på dagen på en plats öppen för alla. Informationen som bilderna förmedlade var viktig. Den påvisade en helt ny form av kriminalitet samt en nivå av risktagande och brutalitet som det svenska samhället tidigare inte upplevt.
Dådet hade fångats av en övervakningskamera och det var inspelningen från den som Expressen publicerat, i anonymiserad och redigerad version. Samtliga personer som förekom i videoklippet var avidentifierade. I synnerhet hade redaktionen sett till att omsorgsfullt och fullständigt maskera den skjutne mannen inför publiceringen.
Bildupptagningens kvalitet med svag skärpa och på ett visst avstånd till de avbildade, bidrog till att skeendet kunde uppfattas, men utan utlämnande detaljer kring offret.
Expressen ville på inget sätt argumentera mot eller ifrågasätta anmälarens känslor. Men mot bakgrund av händelsens karaktär, det starka och brännande samhällsintresset samt de hänsyn som tidningen hade tagit, var bedömningen att Expressen intagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. MO borde därför avskriva ärendet.
MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING
MO prövar om en enskild genom en anmäld publicering utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. När en anmälan, som i detta fall, gäller en avliden är MO:s prövning inriktad på om den avlidnes anhöriga direkt eller indirekt utsatts för en sådan skada. MO saknar mandat att kräva att ett medium ska ta bort en publicering, och kan därför inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälarens önskan om att videoklippet ska avpubliceras.
Vid bedömningen av om en enskild utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada vägs publiceringens allmänintresse, det vill säga allmänhetens rätt till insyn, mot intrånget som publiceringen innebär i den enskildes privatliv. Vid en rapportering som den nu aktuella åligger det mediet att vara återhållsam när det gäller integritetskänsliga och detaljerade uppgifter om omständigheterna kring dödsfallet.
Det finns ett stort allmänintresse av att rapportera om grov brottslighet, såsom skjutningar, och intresset är särskilt stort när det sker på allmän plats och då det påstås finnas kopplingar till gängbrottslighet.
Även om Expressen inte publicerat sådana uppgifter om den avlidne att en vidare läsekrets kunnat identifiera honom eller anmälaren, har dock den närmaste kretsen genom publiceringen fått nya uppgifter om detaljerna kring skjutningen, framför allt genom videoklippet. Den brutala och mycket tragiska händelsen har genom videoklippet publicerats för allmän beskådan.
Ibland finns en poäng i att visa hur brutal verkligheten kan vara. Särskilt när en händelse, som i detta fall, misstänks ha koppling till gängkriminalitet – ett ämne med ett mycket stort allmänintresse. Tidningens beslut att publicera det aktuella klippet måste dock vägas mot den skada det innebär för anhöriga när ett mord visas upp på detta sätt, i ett medium som når väldigt många läsare. I detta fall anser MO att anmälarens ord om familjens upplevelse av publiceringen där deras familjemedlem skjuts till döds och spridningen av klippet, väger tyngre än att på detta sätt visa den råa verkligheten. Videoklippet kan inte, trots Expressens åtgärd att avidentifiera den avlidne, anses motsvara de krav på återhållsamhet som ställs på tidningen när den rapporterar om en sådan här sak.
Sammanfattningsvis: Det har funnits ett mycket stort allmänintresse av att rapportera om skjutningen på frisörsalongen, som skett mitt på dagen i centrala Göteborg.
Genom att publicera videoklippet har Expressen dock inte i tillräcklig utsträckning tagit den hänsyn som krävs vid rapporteringen av ett ämne som det nu aktuella.
Det stora allmänintresset av att rapportera om händelsen som sådan, har sammantaget inte motiverat skadan som offrets anhöriga orsakats genom publiceringen av videoklippet. Publicitetsskadan är därmed oförsvarlig, och för det bör tidningen klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Expressen har yttrat sig och anfört sammanfattningsvis följande.
Gängkriminaliteten och skjutvåldet är bland de viktigaste samhällsfrågorna och Expressen och andra nyhetsmedier har en skyldighet att förmedla vad som sker på ett konkret och tydligt sätt, inte minst när innehållet i rapporteringen är svår att ta till sig.
Det är ingen liten sak som MO:s beslut kan innebära i förlängningen – att beskära massmediernas möjlighet att rapportera brännande händelser av stort allmänintresse i vår tid.
Att inte kunna berätta om skeenden och nyheter i rörlig bild framstår som en otidsenlig inställning. Dessutom är närgångenheten i det aktuella klippet måttlig, bl.a. filmades händelsen på avstånd och alla personer i videoklippet är omsorgsfullt anonymiserade. Klippet förmedlar inga mer ingående detaljer än vad som beskrivs med text, men visar händelsen på ett konkret sätt som inte kan åstadkommas enbart genom beskrivande text. Videon bidrar till förståelsen av händelsen.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Som MO anger finns det ett stort allmänintresse av att rapportera om grov brottslighet, såsom skjutningar, och att intresset är särskilt stort när det sker på allmän plats och då det påstås finnas kopplingar till gängbrottslighet. Nämnden kan också instämma i vad Expressen har anfört om att gängkriminaliteten och skjutvåldet måste kunna skildras på ett konkret och tydligt sätt. Som MO framhåller kan det finnas en poäng i att redovisa hur brutal verkligheten kan vara. Samtidigt är det en grundläggande publicitetsregel att offren för brott och olyckor ska visas största möjliga hänsyn. Nämnden är medveten om att detta innefattar svåra avvägningar.
Expressen anser att man på ett ansvarsfullt sätt har balanserat dessa intressen mot varandra genom att händelsen är filmad på avstånd och att alla personer i videoklippet är omsorgsfullt anonymiserade.
Nämnden delar inte fullt ut Expressens uppfattning. Filmklippet visar hur en människa brutalt mördas. Dessutom visas filmklippet inte en utan tre gånger under inslaget. För att det ska vara pressetiskt försvarbart att med rörlig bild på detta sätt och till allmän beskådan publicera en människas dödsögonblick krävs att det finns ett mycket stort allmänintresse – och det även om offret är anonymiserat. Nämnden anser att något så stort allmänintresse inte har funnits i det nu aktuella fallet och finner därför att Expressens publicering inte motsvarar de krav på återhållsamhet som kan ställas. Tidningen ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
__________________________________________________________
I beslutet har deltagit Stefan Johansson, ordförande, Martin Schori utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Rolf Stengård, utsedd av Sveriges Radio, Jan Axelsson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Göran Collste, Laura Hartman och Magnus Ramberg, representerande allmänheten.
Martin Schori, Anna Lindberg, Jan Axelsson och Rolf Stengård var av skiljaktig mening och ansåg att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Expressen.