Ämnet har haft ett allmänintresse, mediet har haft rimligt stöd för de publicerade uppgifterna och kritiserad part har fått möjlighet att svara på mediets frågor.
Expressen, dnr. 25469, exp. nr. 29/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 26 januari 2026 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält fyra publiceringar i Expressen. Dessa är:
- Podden Expressen Dok: Doktor NN [namn angivet], del 1, Doktor NN – ABC-fruns [tv-programmets titel angiven] helvete, publicerad den 8 maj 2025 (publicering 1).
- Samma podd som ovan, del 2, Doktor NN – Från ingrepp till övergrepp, publicerad den 8 maj 2025 (publicering 2).
- Artikeln NA [namn angivet] om skräcklivet med doktor NN, publicerad den 8 maj 2025 (publicering 3).
- Artikeln Operationen hos doktor NN förstörde NB:s [förnamn angivet] liv, publicerad den 8 maj 2025 (publicering 4).
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Publicering 1
Avsnittet handlade om hur NA, känd från programmet ABC, träffade kändiskirurgen NN, ägare av A-kliniken [företagsnamn angivet], och inledde en relation med honom. Förhållandet övergick från passion och romantik till en relation med svartsjuka och våld från NN:s sida, något som NA berättade ingående om i podden.
Det berättades om hur NN grundade A-kliniken. En ekonomireporter på Expressen, van att göra ekonomiska kartläggningar, berättade att kliniken gick bra redan från starten. Omsättningen ökade från år till år.
Det refererades till en artikel i Göteborgs-Posten 2015. Där berättade NN för en reporter om hur han hjälpte att förverkliga folks drömmar, till skillnad från tidigare då han jobbade inom landstinget. Han var en eftertraktad skönhetskirurg som föreläste runt om i världen. En utlandsresa i månaden blev det, berättade han.
NA åkte med NN på resor till Paris, Berlin och Monaco. I ett ljudklipp hördes hur han förklarade sin kärlek till henne. Han skiljde sig från mamman till hans tre barn och knappt ett år efter hans och NA:s första dejt flyttade hon in i hans stora, futuristiska lyxhus vid havet. Han lyxade gärna till det med vin och skaldjur tillsammans med henne.
Problemen började med att NN krävde att NA skulle ta bort vissa inlägg på sociala medier där hon på något sätt förekom tillsammans med andra män. Han kontrollerade ofta hennes telefon i smyg, berättade hon. Han låste in sig på toaletten och gick igenom telefonen, och skrev meddelanden i hennes namn. Till vänner och till hennes exman. Han gick också igenom hennes mejl. Han var svartsjuk. Ibland vaknade hon mitt i natten av att han kollade hennes puls. Han sa att han var läkare och skulle märka om hon ljög när han ställde frågor till henne, om resor hon gjort, om hon verkligen besökt sin mamma.
NA hjälpte NN med marknadsföringen vilket kraftigt ökade tillströmningen av patienter till A-kliniken. På dagarna, när han var på kliniken och hon hemma, skickade han kärleksfulla meddelanden till henne, och han tog selfies, ibland med bar överkropp från operationssalen. I bakgrunden låg nakna, nedsövda patienter.
NN tjänade mycket pengar på sina operationer och var inte diskret med att det gick bra för honom. Ekonomireportern, som återkom i podden, sa att den bild man fick var att han omgav sig av lyx och statusprylar: huset, resorna, och en bil, en Porsche Cayenne diesel från 2010.
Sedan inträffade våldsamheter som senare skulle komma att styrkas i såväl tingsrätt som hovrätt, berättade programledaren.
NN som redan hade barn ville inte ha fler, och i november 2019 pratade NA med honom om att hon varit i Ryssland för att undersöka möjligheterna att bli gravid med hjälp av en spermadonator. Efter middagen samma kväll, när hon lagt sig i sängen, började han skrika till henne och drog henne ur sängen, som var hög, så att hon dunsade i golvet. Han försökte ta hennes telefon och hon var livrädd. Han kallade henne elaka saker, berättade hon. Hora, att hon skulle skaffa barn med en arab, att hon skulle städa hans avlopp från hans sperma, massa konstiga saker. Han slet tag i hennes t-shirt och drog runt henne så att hon slungades in i en garderob vid vilken det stod skålar med hundmat som for ut över golvet.
NN skulle senare i förundersökningen säga att han inte mindes misshandeln. Han nekade till att ha släpat och dragit i henne, eller att han försökt ta hennes telefon, och skrikit åt henne.
NA lämnade NN men hon valde senare att gå tillbaka till honom. Vid ett tillfälle 2021 upptäckte han ett meddelande från annan läkare i hennes telefon, berättade hon, där den andre läkaren hade kommenterat att hon hade fint hår. Det var starten på ett långt bråk den kvällen. Bland annat krävde han att hon kallade honom doktor NN.
”Jag heter doktor NN, du ska kalla mig doktor NN”, skrek han enligt vittnesmålet.
Han slet ut en paljettklänning från hennes garderob och började ”tokpiska” henne över huvudet med klänningen. Han var vild och galen och försökte ta sig in i hennes telefon. Hon hade en bula i pannan, rivsår och var blå.
NN nekade i förhör till att han slagit NA med klänningen. Han påstod att hon ljög, berättade programledaren.
Därefter, som en påannonsering för nästa avsnitt i poddserien, berättades att det inte bara var NA som for illa av NN. Det började dyka upp konton på Instagram, där det varnades för hans yrkesutövning. Allt flera anmälningar började komma till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
I slutet berättades att Expressen varit i kontakt med NN flera gånger, för att kunna ge hans bild av vad som hänt, men att man inte lyckats få till en intervju. Han skrev dock till tidningen att anklagelserna var fabricerade och att bilder hade manipulerats. Han ansåg också att kvinnor och före detta patienter drev en kampanj mot honom.
Publicering 2
Det var 2023 och dags för rättegång i Göteborgs tingsrätt. Kändiskirurgen NN var åtalad för grov kvinnofridskränkning efter att ha misshandlat NA flera gånger. Hon var så rädd för sitt ex att hon hade en livvakt med sig under rättegången.
Livvakten fick se bilderna som NN skickat till NA från A-kliniken, som det berättades om i publicering 1. Livvakten intervjuades och berättade att han aldrig sett något liknande, att det var helt horribla bilder.
Nedsövda patienter syntes på selfies som NN hade skickat runt.
Avsnittet gick över till att handla om en kvinna, NB 28 år (hon förekom med fullständigt namn i podden), som berättade att hon hade opererat in silikonbröst. Implantaten hade vuxit fast i revbenen och det gjorde ont när hon rörde på sig. Hon vände sig till A-kliniken, som flera hade rekommenderat. Det var rent och fint, och hon fick ett fint välkomnande av NN och övrig personal, så fint att hon betalade handpenning direkt.
Efter operationen, där hon tog ut implantaten och gjorde ett bröstlyft, upptäckte hon en grop i ena bröstet. Så fort hon nämnde för NN att hon inte var nöjd ändrades hans personlighet. Han blev otrevlig och ville absolut inte göra någon ny operation. NB gav sig inte, hon ville inte gå runt med ”ett och ett halvt bröst”, och tills slut gick han med på att rätta till saken, om ett halvår. Vid återbesöket togs hennes dränage ut och hennes ingångshål syddes igen, av en person som inte var sköterska eller läkare. Hon arbetade med administrativa sysslor.
Samtidigt försökte NN få tillbaka NA efter händelsen där han piskat henne med en paljettklänning. Efter händelsen skulle hon hämta ut sin astmamedicin, men då hade han dragit in alla hennes recept. Han använde, enligt NA, sin makt över henne. Hon anmälde honom till Ivo och sedan till polisen. Hon ansåg att hon hade ett ansvar för nästa person han började dejta.
I mars 2021 var NB tillbaka på A-kliniken för att korrigera gropen i bröstet. Hon vaknade upp efter operationen med en konstig känsla i armen. Hon kunde inte lyfta den, och axeln bara hängde. Doktor NN, som han löpande kallades i podden, konstaterade att axeln hoppat ur led och han googlade hur man skulle utföra en reponering, att sätta leden på rätt plats, berättade NB. Han hämtade sedan narkosläkaren som hade reponerat en axel en gång tidigare, på Mount Everest. Hon fick lugnande och narkosläkaren satte den på plats med NN:s hjälp. Det gjorde fortfarande mycket ont och hon ansåg sig handikappad i dag.
Det skulle visa sig vara betydligt fler än NB som varit med om misslyckade ingrepp hos NN. Under åren kom det in anmälningar, klagomål och tips till Ivo. I diariet var det första från 2016 och fram till 2024 hittades drygt 50 ärenden. Det handlade bland annat om så allvarliga komplikationer att patienter fått åka akut till sjukhus. En patient fick en för stor mängd fett transplanterad jämfört med vad som var rekommenderat. Hon berättade anonymt att hon fick en svår sepsis efter operationen och hamnade på sjukhus. Hon hade svårt att gå och fått dödsångest. Flera kvinnor misstänkte, oberoende av varandra, att deras journaler hade manipulerats i efterhand, och hade anmält det till Ivo.
Expressen hade pratat med ett tiotal av dem som anmälde doktor NN; några hade sett personal på kliniken utföra eller assistera vid ingrepp, trots att de inte var sjukvårdsutbildade. En kvinna som Expressen pratat med hamnade i hans story på Instagram, nedsövd och med brösten synliga. Medan hon låg på operationsbordet stod doktor NN framför och smålog med blicken in i kameran, och tog en selfie.
Åter till NB. Hon bestämde sig för att Ivo-anmäla NN. Hon bad att få journalen skickad till sig, men hon fick bara sex av elva sidor. De sidor som saknades handlade om det som hände med hennes axel. NN skrev till Ivo att det var oklart hur den hade hoppat ur led, och att kliniken hade genomarbetade rutiner för att hantera komplikationer vid operation. I Ivo:s beslut stod att den vård NB fick inte var omsorgsfull, och att större försiktighet borde ha vidtagits. Kritik riktades också mot journalföringen där det inte framgick vilka riskbedömningar som gjorts före operationen, eller att NB vänts under densamma.
Efter den stora mängden anmärkningar hamnade A-kliniken i mediernas blickfång. SVT granskade succékliniken som sågades av missnöjda patienter. Också Expressen rapporterade. NN försvarade sig med havet och Västkustens klippor som kuliss; han gick ut på sin Instagram-story och kallade bland annat kritiken ”fake news”.
Konton på Instagram började varna för doktor NN, från kvinnor som tyckte att slutresultaten av behandlingarna var misslyckade. Kontona uppmärksammade också att han utgav sig för att vara plastikkirurg på klinikens sociala medier, men doktor NN hade inte en specialisering i plastikkirurgi. Ordföranden för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi kommenterade att han inte var utbildad plastikkirurg utan allmänkirurg. Föreningen hade bett honom ta bort titeln ”plastikkirurg” från sina sociala kanaler. Estetisk kirurg, som många kallade sig, var ett namn som hittats på för att legitimera det arbete man gjorde om man saknade plastikkirurgisk kompetens, enligt föreningen. Det tydliggjordes dock att det var tillåtet att utföra skönhetsoperationer som allmänkirurg i Sverige, till skillnad från i många andra länder.
Det berättades sedan att Skatteverket hade anmärkningar på NN:s extravaganta livsstil. Han hade köpt saker på företagets räkning: T-shirts från Louis Vuitton, resväskor från NK, övervakningskameror, resor till New York och Venedig. Nödvändiga affärsutlägg tyckte NN, men varken Skatteverket, förvaltningsrätten eller kammarrätten köpte hans argument.
Strax efter nyår 2022 fick NA ett meddelande på Instagram. NN:s nya tjej, NC, sökte kontakt. Hon hade utsatts för liknande saker som NA, berättade hon. Det var en lättnad för NC att veta att hon inte var ensam om att utsättas. NA berättade för NC om polisanmälan. Enligt NN var det inget att oroa sig för, NA var en golddigger, psykiskt sjuk och bitter. Han förbjöd NC att gå på rättegången, berättade hon själv.
Vid rättegången hade NA med sig livvakten som arbetade med brottsprevention och personsäkerhet. Han hade en relation med NA:s vän och hade Ivo-anmält de bilder som NA visat honom från A-kliniken. Det var selfies i olika situationer där vissa delar av kropparna vad täckta, men man såg skrev, bröst och magar på patienter som låg förberedda för operation, berättade han. På några bilder var könsdelarna täckta, på andra inte. Vissa bilder var försedda med emojis. Kommentarer som ”en kvar”, ”spagetti med köttfärssås”, och ”tänker på dig” ihop med en emoji som associerades med en rumpa, förekom. I förgrunden fanns NN själv, ibland med kläder, ibland utan.
NB blev sjukskriven efter händelsen med den skadade armen. En av läkarna hon träffade efteråt upptäckte att henens bicepssena var trasig och inklämd. Det var som att gå runt med en kniv i armen, sa läkaren till henne. Hon hade självmordstankar.
I februari 2023 kom Ivo med besked efter flera års granskning av 62 patientjournaler gällande A-kliniken. Det landade i skarp kritik. Ivo hittade saker att anmärka på i stort sett i alla journaler. Bland annat hade NN i flera fall transplanterat mycket stora mängder fett vid så kallad brasilian butt lift, så mycket att det var risk för infektion. Han hade i sin roll som verksamhetschef och kirurg brustit i att se till att kliniken var bemannad med så mycket kompetens som behövdes.
NN dömdes för grov fridskränkning för fem fall av misshandel mot NA, till ett års fängelse samt skadestånd. Hovrätten sänkte sedan straffet till tio månaders fängelse.
NB polisanmälde också NN. Den 28 april 2023 greps han på Landvetter, och häktades sedan i en månad. Han ansåg sig vara felaktigt anklagad. Han fick kontaktförbud gällande NB. Han blev också av med sin läkarlegitimation. Med hänsyn till domen gällande NA och det 20-tal fotografier som han skickat till hennes telefon ansågs han uppenbart olämplig att utöva sitt yrke som läkare. Det var inte bara olämpligt att ta selfies med nakna patienter, utan också ohygieniskt att visats i en operationssal i bar överkropp.
I oktober 2023, en månad efter att NN:s läkarlegitimation dragits in, kom ett tips till Expressen: Att han var verksam på en klinik i X-land [land angivet] och tillgänglig för bokning. Han beskrevs som en mycket erfaren kirurg på klinikens hemsida. Han hade fått en legitimation utfärdad av myndigheterna i X-land, men under ett annat namn, ND [namn angivet], vilket var hans mellannamn. I Sverige var hans karriär över men på den internationella scenen var han fortfarande ett namn.
I februari 2024 åtalades han för grov kvinnofridskränkning mot NB. Det handlade bland annat om flera fall av misshandel och sexuellt ofredande som pågått i två års tid. NN förnekade brott och skrev i inlagor under förundersökningen att han inte varit våldsam eller hotfull.
När det var två veckor kvar till rättegången fick NB reda på att åtalet var nedlagt. Det kom som en total chock för henne. Det berodde inte på att bevisningen inte höll, utan att en polis som varit delaktig i utredningen åtalats för tjänstefel och brott mot tystnadsplikten. Enligt åklagaren hade han inte varit opartisk och objektiv i förundersökningen. Han åtalades bland annat för att ha skickat skriftliga uppgifter och 51 hemliga bilder till Ivo. Med de nya omständigheterna kunde man inte förvänta sig en fällande dom, enligt åklagaren. Därför lades åtalet mot NN ner.
I början av 2025 såldes NN:s stora hus på västkusten för XX miljoner kronor [belopp angivet]. NN hade flyttats till ett fängelse, en anstalt i region Y [region angiven].
Även detta avsnitt avslutades med uppgifter att Expressen varit i kontakt med NN flera gånger, för att kunna ge hans bild av vad som hänt, men hade inte lyckats få till en intervju. Han skrev till tidningen att anklagelserna var fabricerade och att bilder hade manipulerats. Han ansåg också att kvinnor och före detta patienter drev en kampanj mot honom.
Publicering 3 och 4
Båda publiceringarna var referat i artikelform från det som redan berättats om i poddavsnitten. Publicering 3 handlade om NA:s berättelse och publicering 4 om NB:s berättelse.
Anmälan (i sammanfattning)
NN anförde i huvudsak följande.
Publiceringarna innehöll en rad allvarliga påståenden om honom både som privatperson och yrkesutövare. Anmälaren ansåg att Expressens rapportering brast pressetiskt på flera punkter avseende rätten till bemötande, opartiskhet, faktakontroll, bildpubliceringar och skydd av privatliv.
Det fanns två centrala principiella frågor här: Hur länge skulle det anses befogat att hänvisa till allmänintresse när förutsättningarna dramatiskt förändrades? Och hur länge skulle medier ha rätt att sparka på någon som redan låg ner?
Vid Expressens publiceringar den 8 maj 2025 var anmälaren redan sedan länge en slagen man. Han var en privatperson, utan förtroendeställning eller maktposition. Läkarlegitimationen förlorade han i september 20X [år angivet] och det fanns heller ingen klinik eller verksamhet som allmänheten behövde ”varnas” för.
Expressen valde i detta läge att sammanfatta och fördjupa flera år av kritisk rapportering i två poddavsnitt med tillhörande artiklar. Anmälaren ansåg att det vid tidpunkten för publiceringen inte fanns ett uppenbart allmänintresse, som motiverade en publicering där han med namn och bild hängdes ut som extremt klandervärd.
Tidningen valde dessutom att publicera elva dagar innan han frigavs från fängelset. Den rättsprincip som sa att alla hade rätt till en andra chans efter avtjänat straff rycktes undan för anmälaren. Ingen kunde undgå att se att helheten i publiceringen framstod som ett karaktärsmord.
Det fanns över 20 skadliga och klandervärda uppgifter om anmälaren som person i publiceringen, men anmälaren begränsade sig till dem som tydligast hade orsakat honom publicitetsskada i främst publicering 2.
Genomgående för hela publiceringen var att skadan hade förvärrats på grund av att anmälaren inte hade fått rätt till ett generöst bemötande. Han ville betona att han tackade ja till intervju och ville medverka i podden. Han ansträngde sig för att få bemöta så att publiceringen inte skulle bli ensidig (mejlväxling bilagt anmälan) men gavs inte möjlighet till det av Expressen.
Pekades ut som dömd kvinnomisshandlare
Det fanns inget uppenbart allmänintresse i att på nytt publicera dessa uppgifter i två poddavsnitt och tillhörande artiklar. Att ämnet ”mäns våld mot kvinnor” var viktigt ifrågasatte ingen, men det fanns goda skäl till att svensk media var restriktiva med att hänga ut dömda personer med namn och bild. Speciellt i fall där personen hade avtjänat sitt straff och brotten skedde för flera år sedan. Vid publiceringen den 8 maj 2025 var anmälaren ingen offentlig person och saknade ställning som läkare. Hur många gånger skulle man dömas i media, efter avtjänat straff?
Pekades ut som kvinnomisshandlare och sexualbrottsling, trots friande dom
Genom flera citat av Expressens reporter, samt intervjupersonen ”NB” pekades anmälaren falskeligen ut trots att han var helt friad från anklagelserna mot henne.
Helhetsbilden i publiceringen var att det fanns starka bevis för att anmälaren var skyldig, men att han ”kom undan” på grund av en teknikalitet – att en polis agerat felaktigt i förundersökningen. Detta var en Kafkaliknande situation där anmälaren dömdes i media trots att han var friad.
Oskuldspresumtion var en grundläggande rättsprincip i samhället, som
innebar att den som var misstänkt för ett brott skulle betraktas som oskyldig till dess att motsatsen hade bevisats. Samma sak gällde för media (Publicitetsreglerna punkt 14). Att i en publicering berätta om brott som anmälaren aldrig begått och aldrig dömts för – och dessutom hävda att bevisningen var stark – innebar en stor publicitetsskada. Anmälaren kunde inte se att det fanns något allmänintresse att berätta om brott där både åklagare och domstol avgjort att bevisningen i målet inte höll.
Pekades ut som återfallsförbrytare
Anmälaren utmålades inte bara som en kvinnomisshandlare, utan även som något så klandervärt som en återfallsförbrytare. Detta skedde genom att intervjupersoner oemotsagt fick dra paralleller mellan det brott anmälaren var dömd för (grov fridskränkning) och de brott som han var friad för.
Bemötande i form av korta inläsningar från reporter om att anmälaren ansåg sig vara oskyldig vägde inte upp långa intervjuer med intervjupersoner som oemotsagt (och utan kritiska följdfrågor) fick säga att det hade ”hänt igen” eller att det var ett ”repeterande mönster”.
Anmälaren framstod som så farlig att hans ex-flickvän NA behövde livvakt. Expressens reporter slog fast detta: ”NN är rädd för sitt ex, så rädd att hon ser till att ha en livvakt med sig på rättegången”. Anmälaren fick inte möjlighet till ett generöst bemötande och uppgifterna saknade belägg.
Pekades ut som ansvarig för att ha orsakat en patient ett handikapp
Upprepade gånger i podden fick intervjupersonen ”NB” i detalj berätta hur anmälaren skadat hennes axel och förstört hennes liv. Expressens reporter återgav den påstådda skadan upprepade gånger i ”voice over”. Expressen publicerade även en artikel om saken. Samtliga uppgifter om att anmälaren var ansvarig för hennes påstådda handikapp saknade belägg och allmänintresse.
Det hade varit mycket enkelt för Expressen att belägga att Ivo inte kritiserat anmälaren för att ha skadat NB:s axel, det räckte med att läsa Ivo:s beslut. Än mer anmärkningsvärt var att Expressen inte kritiskt ifrågasatte uppgifterna med anledning av en tidigare Expressenartikel (bilagt anmälan). I artikeln, från 2023, medgav patienten att varken neurologer eller ortopeder hade hittat felet, trots att det då har gått två år. Expressen hade alltså starka belägg i sin egen tidning för att oberoende specialistläkare inom den offentliga vården inte hade hittat något fel.
Anmälaren ville bemöta och informerade Expressen om detta, men tidningen ville inte att patientsekretessen skulle hävas (mejl bilagt anmälan).
Pekades ut som ansvarig för att ha orsakat en patient sepsis
Vid två tillfällen i publicering 2 påstods att anmälaren givit en patient sepsis/blodförgiftning. Uppgiften saknade belägg. Det fanns
journalanteckningar samt Ivo-beslut som visade att patienten aldrig hade någon sepsis.
Pekades ut för att ha använt icke legitimerad personal
Upprepade gånger i Expressens publicering påstods det att anmälaren använt icke legitimerad personal. Det fanns hos Ivo:s beslut och bilagor som med fakta slog fast att uppgiften saknade belägg. Exempelvis skrev Ivo rörande NB:s påstående om icke legitimerad personal: ”IVO har inte funnit skäl till kritik när det gäller de delar av klagomålet som handlar om: Icke legitimerad personal som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter.”
Det här var väldigt lättkontrollerade uppgifter. Det stod vem som hade gjort vad i
journalerna och det gick inte att ändra i journaler i efterhand utan att den gjorda ändringen dokumenterades. Ivo hade som tillsynsmyndighet gått igenom journalerna och kunde konstatera att det var en legitimerad sjuksköterska som utfört de aktuella medicinska ingreppen.
Pekades ut för att ha drygt 50 Ivo-ärenden, utan att nämna antal nedlagda
Expressens reporter sa:” Under åren kommer in både anmälningar, tips och klagomål mot honom till Ivo. I Ivo:s diarium är det första från 2016 och fram till 2024 hittas drygt 50 ärenden. Det handlar bland annat om patienter som fått allvarliga komplikationer och fått åka akut in på sjukhus”. Sedan la Expressens reporter till, efter en rad exempel på allvarliga skador, att Ivo gjort en stor granskning för två år sedan (2023), ”Men den hårda kritiken leder inte till några större konsekvenser. NN kan jobba på som vanligt och ärendet avslutas för den här gången”.
Det föll på sin egen orimlighet att Ivo skulle ha fått in över 50 anmälningar om allvarliga missförhållanden och misslyckade ingrepp utan att det skulle fått några konsekvenser. Förklaringen var enkel, i de handlingar Expressen tog del av framkom det att Ivo inte riktade någon kritik i fyra av fem ärenden. Den kritik som har riktats hade inte heller handlat om ”allvarliga komplikationer” utan exempelvis bristande dokumentation och en flaska botox som stod i fel kylskåp.
Expressen borde också känna till att anonyma källor skulle hanteras med försiktighet, trots detta berättade tidningen inte för lyssnarna att nästan hälften (21) av de ca 50 ärendena var från anonyma avsändare.
Pekades ut som ohederlig angående läkarlegitimationen i X-land
Expressen sa i publiceringen: ”NN har alltså fått en legitimation utfärdad av hälsomyndigheten i X-land, men i ett annat namn. Nämligen ND, vilket är hans mellannamn”.
Det framstod som att anmälaren skaffat en legitimation under falskt namn, ”i
ett annat namn”. Vidare framstod det som att detta handlade om en ny legitimation då Expressen publicerade uppgiften i direkt relation till att anmälaren förlorade din legitimation i Sverige:
I själva verket hade anmälaren sedan 2018 haft läkarlegitimation i X-land och myndigheterna där hade använt hans första namn (ND) eftersom det var rutin att använda det namn som stod först. Expressen hade nekat anmälaren en rättelse.
Negativt värderande uppgifter om anmälaren som person
Publiceringen innehöll en rad värderande uppgifter om anmälarens personlighet. Bara i del 1 av poddserien nämndes ordet ”lyx” cirka tio gånger. Anmälaren målades upp som en person som drevs av pengar och materiella värden. Vad var allmänintresset i det? Att han ägde en Porsche Cayenne nämndes. Anmälaren sålde denna bil för 110 000 kronor i juli i år så ”lyxen” att äga bilen kunde ifrågasättas (bilagt ärendet).
Ljudet från en video spelades upp där anmälaren, någon gång 2017, förklarade sin kärlek till sin dåvarande flickvän. Kunde det bli mer privat än så? På vilket sätt hade det ett allmänintresse?
Efter avtjänat fängelsestraff hoppades anmälaren att få lägga allt sorgligt bakom sig och påbörja resten av livet i lugn och ro och i den anonymitet han som privatperson hade rätt till. På grund av Expressens publiceringar först i maj 2025, och sedan ständiga återpubliceringar sedan dess, blev det precis tvärtom. Senaste brottet anmälaren dömdes för skedde i januari 2021. Han var som sagt inte praktiserande läkare sedan september 2023. Han hade ingen makt, hans klinik hade gått i konkurs och han var inte en offentlig person.
Anmälaren radade sedan upp exempel på hur publiceringarna hade drabbat honom i efterhand. På anstalten blev personalen föraktfull, han mottog hot, han hade fått glåpord och hot efter sig vid restaurangbesök och via sociala medier/på Flashback. Han var sjukskriven på grund av stressen det hade medfört (dokumentation bilagt ärendet).
Värst hade det dock varit för familjen. Han hade fått glåpord efter sig när han var ute med sin yngre son, och de äldre barnen hade utsatts för trakasserier och tvingats byta användarnamn på sociala medier samt ta bort efternamn. Anmälarens bror, hans fru och deras barn bar samma efternamn som han. De hade alla lidit skada av Expressens publiceringar, inte minst barnen som utsatts för trakasserier i skolan. Anmälarens föräldrar hade också drabbats hårt.
Slutligen ville anmälaren hänvisa till Medieombudsmannens beslut (Dnr MO 25229) gällande en Expressenartikel som publicerades i januari 2025. MO friade Expressen och skrev bland annat: “Eftersom allmänintresset för någons göranden och låtanden avtar med tiden efter domar och negativa beslut bör mediet dock i framtiden noga överväga om detaljerade uppgifter av aktuellt slag verkligen kan motiveras i nyhetsrapporteringen. Det gäller även begreppet ’rumpdoktorn’ som kan uppfattas som nedsättande.”
Senast i slutet av augusti 2025, återpublicerade Expressen ännu en gång båda poddarna, trots att inget nytt framkommit.
Övrigt
NN bifogade en rad dokument till anmälan. Bland annat utdrag från en mejlväxling från Expressen gällande intervju, skärmdumpar med kränkande omdömen mot honom från Flashback och sociala meder, samt åklagarbeslut och friande dom gällande fallet NB.
Mediets svar (i sammanfattning)
Expressen svarade genom biträdande chefredaktör och ansvarig utgivare Karin Olsson. Hon framhöll i huvudsak följande.
De anmälda publiceringarna var en förlängning av de senaste årens rapportering om den omfattande kritik som riktats mot NN:s yrkesutövning som läkare samt hans våld gentemot en tidigare flickvän.
År 2021 blev det känt att NN, som vid den tiden var en framstående och respekterad estetisk kirurg och ägare av A-kliniken i B-ort, hade blivit anmäld till Ivo ett stort antal gånger. Anmälningarna avsåg bland annat att NN hade fotograferat sövda, nakna kvinnliga patienter.
År 2023 dömdes NN i tingsrätten till fängelse för grov fridskränkning av sin tidigare flickvän NA, känd från ”ABC”. Domen avsåg våld som han hade utsatt NA för under flera års tid, med start år 2019. Samma år beslutade Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, efter en anmälan från Ivo, om att återkalla NN:s läkarlegitimation i väntan på att frågan skulle avgöras slutgiltigt.
År 2024 dömdes NN även i hovrätten, efter att tingsrättsdomen hade överklagats dit, till fängelse i tio månader för grov fridskränkning. NN:s läkarlegitimation återkallades permanent. Det skulle noteras att återkallelse av läkarlegitimation var den mest ingripande åtgärd som HSAN kunde vidta och att det bara kom i fråga när en person på ett allvarligt sätt hade brustit i sin yrkesutövning.
Samma år blev det också känt att NN hade åtalats för grov kvinnofridskränkning av en annan tidigare flickvän. I det fallet friades han dock utan rättegång i november 2024 efter att åklagaren lagt ner åtalet, eftersom en polis som arbetat med förundersökningen åtalats för tjänstefel. Under år 2024 och 2025 hade NN avtjänat sitt fängelsestraff. Vid tiden för publiceringen var han fortfarande intagen på anstalt.
NN hade tidigare sökt offentlighetens ljus. Han ville, och lyckades också, bygga sig ett namn och ett förtroende hos allmänheten. Det gynnade hans verksamhet som ägare av A-kliniken och gav honom i förlängningen stora inkomster.
Händelseförloppet, som pågått under en lång tid, var unikt i sitt slag i Sverige. Det var berättelsen om en framgångsrik och respekterad läkare och kirurg, som länge och okänt för många, utövade sitt yrke på ett allvarligt bristfälligt sätt och hade begått grova våldsbrott mot sin partner. I kölvattnet av hans agerande fanns personer med bestående såväl fysiska som känslomässiga men.
De anmälda podcastavsnitten och artiklarna berättade i ett nytt format huvudsakligen om tidigare kända uppgifter. Podcasten tillät fler nyanser jämfört med tidigare rapportering och bidrog till att skapa en förståelse för händelseförloppet som nyhetsrapporteringen inte ensamt kunnat åstadkomma.
Expressen gav NN möjlighet att komma till tals i de anmälda publiceringarna. Mediet försökte under flera månaders tid genomföra en intervju med honom, vilket framgick av det material som han hade gett in till MO. Av skäl som bara NN kunde svara för kom någon särskild intervju inte till stånd. Expressen hade i stället, i de anmälda publiceringarna, noga återgivit NN:s ståndpunkter såsom de varit kända för Expressen sedan tidigare.
Angående NN:s kritik mot specifika uppgifter i publiceringarna konstaterade Expressen följande. När det gällde den friande domen var NN:s påstående, om att skuldfrågan prövats i sak, felaktig. Det som angavs i publiceringen var korrekt.
Det var ett faktum att NA varit så rädd för NN att hon hade en livvakt med sig till rättegången, där NN sedermera dömdes för grova brott mot henne. Likaså var det ett faktum att operationen som NN genomförde på NB, då hennes axel gick ur led, orsakat svåra, bestående men för henne.
Expressen hade beskrivit händelsen då en patient drabbades av en mycket allvarlig infektion efter operation hos NN. Patienten uppgav att hon fått sepsis, den medicinska beskrivningen av symptomen i journalen är ”omfattande mjukdelsinfektion”, ”höga infektionsvärden”, ”mycket smärtpåverkad”. Hon vårdades två veckor på sjukhus. Händelsen rörde ett medicinskt misstag med svåra konsekvenser för patienten, vilket ledde till allvarlig kritik av Ivo.
När det gällde NN:s kritik mot att han ”pekas ut för att ha använt icke legitimerad personal”, hade Expressen återgett det som flera personer, oberoende av varandra, berättade för tidningen. Personerna, som haft insikt om förhållanden på kliniken, berättade att de själva hade sett personal utföra eller assistera med medicinska ingrepp trots att de inte var utbildade. Även Ivo:s kritik kring bemanning återgavs korrekt. NN:s påstående om att Ivo i NB:s fall kommit fram till att det inte fanns skäl för kritik, innebar förstås inte någon motsägelse mot det som patienterna berättat för Expressen i denna del.
Expressen hade beskrivit Ivo-anmälningarna mot NN på ett korrekt sätt. Det skulle påpekas att anmälningarna till slut resulterade i en anmälan till HSAN och att NN:s läkarlegitimation återkallades.
Expressen hade inte påstått att NN skaffat en läkarlegitimation under falskt namn. Som NN själv angav i sin anmälan hade Expressen angett att han fått en legitimation utfärdad under sitt mellannamn ”ND”, vilket var sant.
Sammanfattningsvis hade de anmälda publiceringarna fördjupat och nyanserat rapporteringen om NN. Expressen hade genom allmänna handlingar och intervjuer haft belägg för uppgifterna.
Anmälarens kommentar
Anmälaren ville bemöta några uppgifter i mediets yttrande.
När det gällde den friande domen var NN:s påstående, om att skuldfrågan prövats i sak, felaktig. Det som anges i publiceringen var korrekt. Det material som NN hade gett in till MO bekräftade detta förhållande.
Här försökte Expressen blanda bort korten. Man pratade inte om skuldfrågan utan om bevis fanns för att brott har begåtts. Helhetsbilden i publiceringen var att det fanns starka bevis för att anmälaren var skyldig, men att han ”kom undan” på grund av en teknikalitet – att en polis agerat felaktigt. I själva verket var detta den polis som drivit hela ärendet. De tjänstefel han misstänktes för gällde just ”NB-fallet”, inte någon liten teknikalitet. Vid Expressens publicering hade två av varandra oberoende åklagare gått igenom bevisningen och handlingarna i ärendet utan att finna att det fanns tillräckliga skäl för att anse att anmälaren skulle gjort sig skyldig till brott, därför lades åtalet ned.
Det var ett faktum att NA varit så rädd för NN att hon hade en livvakt med sig till rättegången, där NN sedermera dömdes för grova brott mot henne.
Detta var en kraftig efterhandskonstruktion och falskt. Anmälaren dömdes för ett brott (grov fridskränkning), inte flera brott. För det andra var det inte ett faktum att NA var rädd, något anmälaren kunde bevisa med sparade sms-konversationer och bilder.
Likaså var det ett faktum att operationen som NN genomförde på NB, då hennes axel gick ur led, orsakat svåra bestående men för henne.
Operationen anmälaren genomförde orsakade inte några bestående men. Han var den förste att beklaga att NB hade problem med sin axel men problemet hade inte härletts till operationen han genomförde.
Expressen hade beskrivit händelsen då en patient drabbades av en mycket allvarlig infektion efter operation hos NN. Patienten uppgav att hon fått sepsis, den medicinska beskrivningen av symptomen i journalen var ”omfattande mjukdelsinfektion”, ”höga infektionsvärden”, ”mycket smärtpåverkad”. Hon vårdades två veckor på sjukhus. Händelsen rörde ett medicinskt misstag med svåra konsekvenser för patienten, vilket genererade allvarlig kritik av Ivo.
Kritiken från Ivo rörde inte något ”medicinskt misstag” utan den mängd fett som
injicerades. Här skiljde sig Ivo:s ståndpunkt från internationella riktlinjer, men någon exakt laglig eller olaglig gräns fanns inte. Allt detta kunde styrkas med patientjournaler, Ivo-ärende och vetenskapliga artiklar.
När det gällde NN:s kritik mot att han ”pekas ut för att ha använt icke legitimerad personal”, konstaterade vi att Expressen hade återgett det som flera personer, oberoende av varandra, berättade för tidningen.
Här konstaterade Expressen att Ivo i NB:s fall kommit fram till att det inte funnits skäl till kritik. Trots det, förde man fram för anmälaren skadliga och oriktiga uppgifter som inte kunde beläggas. Det rörde sig inte heller om av varandra oberoende källor, som Expressen påstod. Det rörde sig, när det gällde detta, i huvudsak om anmälarens före detta partner och några ytterligare personer som alla kände varandra.
Anmälaren ville även lyfta att Expressen vägrade rätta ett faktafel. I publicering 2 framstod det som att anmälaren hade lurats och utgivit sig för att vara ”plastikkirurg”. Detta var falskt. Han kallade sig ”kirurg” eller ”estetisk kirurg”, vilket var korrekt. Vid ett tillfälle (2020) när han skulle föreläsa, presenterade Euromedicom honom på sin Instagram som ”Dr NN Aesthetic Plastic Surgeon”. Anmälaren hade haft kanske 50 föreläsningar för dem och detta var enda gången det blivit fel. När han blev uppmärksammad på felet bad han omedelbart Euromedicom att rätta saken, vilket skedde samma dag. Detta var Expressen mycket medveten om men valde ändå att publicera osanna uppgifter.
Expressen nämnde inte med ett ord i sitt yttrande den viktiga punkten att alla negativt värderande och integritetskränkande uppgifter publicerades om anmälaren när han var en privatperson, som inte längre var läkare och inte hade ett förhållande med en offentlig person.
Ytterligare skriftväxling
Expressen påpekade att NN i flera fall kritiserade uppgifter som han själv tolkade in i publiceringen, men som Expressen inte publicerat. Det fanns inget behov att bemöta vad NN påstod i dessa delar.
Han kritiserade att Expressen inte haft ”belägg” för vissa påståenden. Han tycktes mena att bara skriftlig dokumentation i form av till exempel Ivo-beslut eller domar skulle utgöra ett tillräckligt underlag för publicering. Så var förstås inte fallet. Publiceringen var underbyggd och underlaget omfattande. Dessutom angav Expressen i publiceringen transparent för läsarna när en uppgift byggde på vad en intervjuperson berättat.
NN:s invändning om att han dömts för ”ett brott”, inte ”flera brott”, var obefogad. Den grova fridskränkningen som han dömts för innebar per definition att han hade begått flera brottsliga gärningar mot en närstående och att gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om anmälaren utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen. Jag prövar skadan mot NN och inte mot anhöriga, även om jag kan ha förståelse för att publiceringarna kan ha drabbat dem negativt.
Att uppgifterna som förekommer i publiceringen är skadliga för NN står klart; frågan är om de kan anses försvarliga. För att avgöra den saken aktualiseras frågor om allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft samt om anmälaren fått möjlighet till ett bemötande.
MO har i ett antal tidigare beslut gällande anmälaren slagit fast allmänintresset och anmälarens ställning, då han har varit kirurg på, chef för och ägare av en uppmärksammad klinik som ägnat sig åt skönhetsoperationer. I en sådan ansvarsfull roll, där man öppet vänder sig till allmänheten för att få dem att bli kunder/patienter på kliniken – med de risker och kostnader det innebär – får man tåla att förekomma i medier när det gäller saker som kan påverka förtroendet för kliniken och yrkesutövningen. Att anmälaren fått sin läkarlegitimation indragen och dömts för allvarlig brottslighet har ett allmänintresse givet hans roll och jag har inga generella invändningar mot att det rapporterats om detta och att han namngivits i sammanhanget.
Frågan i detta ärende handlar snarare om hur långt tid efter dom och indragande av läkarlegitimation som det, ur ett medieetiskt perspektiv, är rimligt att fortsätta att rapportera skadliga uppgifter om anmälaren. Allmänintresset för någons göranden och låtanden avtar oftast med tiden när personen lämnat ett uppdrag på grund av domar eller andra, negativa myndighetsbeslut. Det som kan vara rimligt att publicera vid ett tillfälle kan vid en senare tidpunkt orsaka en anmälare en oförsvarlig skada. Exakt vid vilken tidpunkt en person inte längre ska anses offentlig, och allmänintresset för att publicera skadliga uppgifter inte längre finns, får bedömas från fall till fall.
Den anmälda publiceringen gjordes i maj 2025, en dryg vecka innan anmälaren slutligt avtjänat sitt straff. Som MO uppfattat saken la NN ner sin klinik 2023, domen om grov kvinnofridskränkning vann laga kraft sommaren 2024, hans läkarlegitimation drogs slutligt in i oktober 2024 och åklagaren lade ned åtalet i det andra målet rörande grov kvinnofridskränkning i november samma år. Den friande domen som följde på det kom i januari 2025.
De aktuella publiceringarna utgör inte någon del i en nyhetsrapportering, utan är snarare att betrakta som ett slags dokumentär om händelserna kring anmälaren och hans klinik. Formella myndighetsbeslut i processerna kring anmälaren fattades ett antal månader före Expressens publicering.
Min bedömning är att det varit rimligt att kunna göra en dokumentär om dessa saker så pass nära i tid till att det varit en händelseutveckling i fallet. Allmänintresse har fortfarande förelegat. Detta betyder inte att anmälaren i all evighet ska behöva tåla att skadliga uppgifter förekommer om honom, men det har inte gått så lång tid att anmälaren generellt sett kan förvänta sig anonymitet.
Vad gäller beläggen för det som publicerats så är anmälaren och mediet helt oense om vissa uppgifter i publiceringen. Här bör noteras att det inte är MO:s roll att slå fast exakt vad som är sant eller falskt. Det jag tittar på är om det funnits ett underlag, eller ett rimligt stöd, för de uppgifter som publicerats.
När det gäller fallet NB och det nedlagda åtalet har jag inte några invändningar mot tidningens beskrivning av händelsen. Att händelsen kan tolkas på olika sätt innebär inte en brist i beläggfrågan.
Påståendet om att NA varit så rädd att hon haft en livvakt under rättegången är något hon själv berättar om. Även livvakten intervjuas. Att han varit tillsammans med NA:s kompis nämns i podden och saknar betydelse gällande frågan om belägg.
Även om anmälaren har en annan uppfattning om, och bland annat hänvisar till Ivo-beslut, gällande vad som orsakat NB:s skada i axel/arm, anser jag att hennes ingående berättelse utgör ett medieetiskt acceptabelt belägg för Expressens påståenden i den delen.
Att obehörig personal utfört vårdinsatser på A-kliniken vittnar en rad av varandra oberoende källor om, enligt mediet. Jag har ingen anledning att ifrågasätta den saken. Även NB berättar om det öppet, med fullständigt namn.
Påståendet om att en person fått en allvarlig infektionen under behandling på A-kliniken, och frågan om den incidenten beskrivits korrekt, kan jag som MO inte bedöma. Men det faktum att händelsen genererat allvarlig kritik från Ivo utgör ett medieetiskt acceptabelt underlag för tidningen.
När det gäller mediets rapportering kring de många Ivo-anmälningarna kan jag inte bedöma om den generella beskrivningen av dem är överdriven eller inte. Hur mediet väljer att tolka eller vinkla denna sak är upp till ansvarig utgivare. Det jag kan konstatera är att anmälningarna existerar och att de i en rad fall landat i kritik. Medieetiskt utgör detta ett rimligt underlag för mediets publicering.
Att mediet tolkat resor, det dyra huset och bilen med mera som lyx anser jag vara ett medieetiskt acceptabelt påstående. Jag har inte heller några invändningar mot hur beskrivningen av hur NN:s mellannamn ”ND” använts gällande läkarlegitimationen i X-land.
När det gäller bemötandefrågan gör jag följande bedömning. Den som kritiseras hårt i en publicering ska få en god möjlighet att svara och nyansera bilden. Jag har gått igenom mejlväxlingen mellan Expressen och anmälaren och kan konstatera att tidningen vid upprepade tillfällen erbjudit anmälaren att komma till tals. Att den som ska intervjuas vill ha det på ett visst sätt är förståeligt, men det föreligger ingen medieetisk rätt att ställa villkor på format och detaljer kring sammanhanget i vilket intervjun ska publiceras. Jag kan förstå att det rent praktiskt varit svårt att få till intervjun, då NN suttit på anstalt, men anser att mediet har givit anmälaren reella möjligheter att svara och ge sin version av händelserna.
Sammanfattningsvis: Det finns en medieetisk gräns för hur länge anmälaren ska behöva tåla detaljerade och skadliga uppgifter i medier. Den gränsen har inte passerats när Expressen gjort en dokumentär om händelserna tämligen nära på att de inträffat. Ämnet har haft ett allmänintresse, mediet har haft rimligt stöd för de publicerade uppgifterna och kritiserad part har fått möjlighet att svara på mediets frågor. Mot bakgrund av detta anser jag att den skada som Expressen utsatt anmälaren för varit försvarlig.
Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och vidhåller vad som anförts tidigare och tillägger bland annat följande. MO konstaterar att det finns en gräns för hur länge någon ska behöva tåla skadliga uppgifter, men att gränsen inte passerats eftersom publiceringarna skedde relativt nära i tid. Anmälaren anser att nämnden bör pröva tidsaspekten mer nyanserat. Publiceringarna är inte en löpande nyhetsrapportering utan ett omtag i dokumentärform, vilket i sig kan skapa en ny publicitetstopp och ny skada. Den fortsatta tillgängligheten och återpubliceringen förstärker skadebilden och påverkar försvarlighetsbedömningen. Sammantaget innebär publiceringarnas sakuppgifter, presentation, utpekande och bemötandehantering en oförsvarlig publicitetsskada och därmed brott mot god publicistisk sed.
Mediet har inte anfört något nytt i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström, representerande allmänheten.