Med hänsyn tagen till allmänintresset, anmälarens ställning, faktaunderlaget och möjligheten till bemötande, ligger artiklarna inom ramen för god publicistisk sed.
Expressen, dnr. 25140, exp. nr. 84/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 19 maj 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har genom ombud, advokat Patrik Hansson, till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält två artiklar publicerade på expressen.se:
- Nytt fall av misstänkt advokatröta, den 10 december 2024 (artikel 1)
- Advokat sparkas efter misslyckat smugglingsförsök, den 12 december 2024 (artikel 2)
Innehållet i artiklarna (i sammanfattning)
Publiceringarna var krönikor skrivna av journalisten Fredrik Sjöshult.
Artikel 1
Ingressen
”Advokat NN har tidigare varnats av Advokatsamfundets disciplinnämnd – nu anmäls han igen. Han anklagas för att ha bett dottern till en häktad klient att smuggla in en mobiltelefon – själv nekar han.
Låt mig berätta om ännu ett fall av misstänkt advokatröta.”
Artikeltexten
”NN, har i decennier varit en etablerad brottmålsadvokat med uppdrag som offentlig försvarare.
Men på senare tid har han varnats av Advokatsamfundet för att han låtit en biträdande jurist haft omfattande kontakter med AA [namn angivet] när han satt häktad för Adrianamordet. Han fick senare också en erinran av samfundet efter att ha lämnat över oadresserade kuvert med advokatbyråns logga till AA.
En av NN:s återkommande klienter är en ekobrottsling som dömts till fängelse, haft näringsförbud och tidigare jagats för skulder på över 20 miljoner kronor. Han har haft sin bas i stadsdelen Östermalm i Stockholm men på senare tid också haft mycket att göra med Thailand.
Han har en fallenhet för lyxliv men svårt att finansiera det livet på laglig väg.
NN:s klient är välkänd hos Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket och under hösten har han varit under diskret utredning. Brottsmisstankarna om grovt skattebrott och penningtvätt har stärkts och i mitten av november var det dags för tillslag. Flera av hans kompanjoner greps samtidigt.
Hemma hos den tidigare dömde ekobrottslingen beslagtas bland annat massvis med exklusiva klockor, bilar och en tv för en kvarts miljon kronor. Han häktas några dagar senare för grov ekonomisk brottslighet.
Ekobrottslingen har ett stort nätverk runt sig av affärsbekanta och andra. Efter att han häktats kontaktar flera av dem hans familj. Hans dotter upplever att hon blir särskilt ansatt efter häktningen. Personer hör av sig till henne och vill att hon ska uträtta olika tjänster. Hon är själv långt ifrån kriminell och har en stark moralisk kompass. Hon tycker att kontakterna är ansträngande men det är en som hon reagerar extra starkt på.
Hon var på väg hem från gymmet i förra veckan när hennes pappas offentliga försvarare, advokat NN, ringde till henne. Samtalet från advokaten var kort, bara en minut, men hon uppfattade att hans budskap var tydligt: Din pappa sitter på X-häktet. Du ska besöka honom och ha med dig en Nokiatelefon av äldre modell. Hennes slutsats är att den inte ska ge utslag i säkerhetskontrollen på väg in till häktet. Hon får också veta att det bara är en nära anhörig som kan smuggla in mobilen.
Hennes pappa sitter häktad med restriktioner för kommunikation med omvärlden – det är delvis därför han är inlåst – och det vore skadligt för brottsutredningen om han i hemlighet kan ringa från häktet i en insmugglad mobil. Dottern hör av sig till Ekobrottsmyndigheten efter samtalet från advokat NN.
I ett förhör berättar hon att han önskat att hon ska smuggla in en mobil till häktet.
I förhöret berättar hon också om att NN sagt att hennes pappa behöver komma i kontakt med en kvinna som greps samtidigt som han men senare släpptes. Hon är dock fortsatt brottsmisstänkt i utredningen.
Dottern säger i förhöret att pappan misstagit sig och att hon absolut inte tänker hjälpa honom.
– Jag är verkligen inte intresserad av det. Det är så hänsynslöst hela situationen att NN ringer mig och ber mig göra det här, det känns lågt, säger hon i förhöret.
Ekobrottsmyndigheten reagerar starkt på uppgifterna som kommer fram i förhöret. På olika sätt dokumenteras att samtalet ägt rum och ett förhör hålls också med kvinnans sambo. Direkt efter NN:s samtal hade hon berättat om vad advokaten sagt för sin sambo – och han har bekräftat hennes uppgifter i ett förhör.
Utredningen har nu resulterat i att Ekobrottsmyndighetens åklagare Jonas Bergendal begärt att Stockholms tingsrätt ska entlediga NN från uppdraget som offentlig försvarare åt den häktade ekobrottslingen. Förhören och andra dokument från utredningen har lämnats in som bevis när begäran lämnades in under måndagen.
Tingsrätten kommer nu snabbt att begära att NN yttrar sig över anklagelserna och därefter avgöra om Ekobrottsmyndigheten har tillräckligt med belägg för påståendet att han försökt förmå dottern till den häktade mannen att smuggla in en mobil på häktet. Åklagare Bergendal har också anmält NN till Advokatsamfundets disciplinnämnd och skickat in samma bevisning. Om bevisen anses starka nog riskerar NN uteslutning.
Själv tillbakavisar NN uppgifterna och säger att de inte stämmer. Han ska också svara tingsrätten det i väntan på att frågan om han ska sparkas som offentlig försvarare nu ska avgöras:
’Dotterns uppgifter stämmer inte. Det handlar om en hårtrimmer som han efter en hemställan fått godkänt att ta emot. Denna ska och får inte lämnas personligt till den intagna. Som sagt vad du kommer förstå hur fel anklagelsen är när du läst mitt yttrande’, skriver NN till Expressen.”
Artikel 2
Ingressen
”Advokat NN anklagas av Ekobrottsmyndigheten för att bett dottern till en häktad ekobrottsling att smuggla in en mobiltelefon till honom.
Själv säger han att det handlade om en hårtrimmer.
Nu har Stockholms tingsrätt sparkat honom som offentlig försvarare i ekobrottsmålet.”
Artikeltexten
”Tidigare i veckan anmäldes NN till Advokatsamfundets disciplinnämnd med anklagelser om att han försökt förmå dottern till en klient att begå restriktionsbrott. Hans klient sitter häktad för grov ekonomisk brottslighet med förbud att ha kontakter med omvärlden. Samtidigt begärde Ekobrottsbrottsmyndigheten att han ska sparkas från uppdraget som offentlig försvarare för ekobrottslingen.
Bakgrunden var att dottern till den häktade mannen hört av sig till ekobrottsutredarna i förra veckan och berättat om att advokat NN bett henne smuggla in en Nokia 3310 till pappan på X-häktet. NN ska ha sagt att klienten behövde komma i kontakt med en annan person som var på fri fot men brottsmisstänkt i samma utredning.
Hon förstod att pappan inte skulle nekas besök av en nära anhörig och att den gamla mobilmodellen inte skulle ge utslag i säkerhetskontrollen. Hon blev upprörd och tog direkt upp saken med sin sambo. Både hon och sambon berättade i förhör om det som hänt.
NN blev mycket upprörd över anklagelserna. När jag ställde frågor till honom om saken under tisdagen for han ut i anklagelser om att jag var ’åklagarvänlig’ och påstod att uppgifterna inte stämde. Han medgav dock att han haft ett samtal med dottern men att han bett henne köpa en hårtrimmer till pappan på häktet.
Det har han upprepat i svar till Stockholms tingsrätt där han motsatt sig att han ska entledigas som offentlig försvarare för ekobrottslingen. Han har också sagt att hans klient inte skulle kunna få besökstillstånd. Åklagaren har då svarat att den häktade mannen de facto ansökt om besök från dottern men nekats det efter att den misstänkta mobilsmugglingen blivit känd.
Stockholms tingsrätt har nu avgjort frågan och beslutet är ett svidande nederlag för advokat NN på anrika Advokatfirman Y [namn angivet]. Han får sparken som offentlig försvarare i ekobrottsmålet eftersom han, enligt tingsrätten, har visat sig vara ’olämplig för uppdraget’.
I beslutet står det:
’Tingsrätten anser, i likhet med åklagaren, att det förefaller osannolikt att dottern skulle ha missförstått NN på så sätt att en telefon och en hårtrimmer skulle ha förväxlats.’
’Att försöka förmå en häktad klients dotter att föra in en mobiltelefon på häktet strider enligt tingsrättens mening mot de krav på redbarhet och lämplighet som lagen ställer på offentliga försvarare.’
NN kan nu överklaga beslutet. Jag har sökt honom för en kommentar och samtidigt frågat honom hur han ser på risken att bli utesluten ur Advokatsamfundet.
Tingsrättens tydliga ställningstagande i beslutet kommer sannolikt bli svårt att bortse från även om NN skulle hävda att ord står mot ord och att han bara bett dottern köpa en hårtrimmer. Stödbevisningen i form av förhöret med dotterns sambo talar också till NN:s nackdel i den fortsatta prövningen.
NN har också nyligen fått en varning och en erinran av Advokatsamfundets disciplinnämnd i spåren av advokatdansen runt Adrianamördaren.
Det talar också för att han nu ligger illa till. Ett nytt fall av misstänkt advokatröta konstaterade jag tidigare i veckan och den bilden har nu stärkts efter tingsrättens beslut.”
Övrigt
I båda publiceringarna visades bild på NN.
Anmälan (i sammanfattning)
Ombudet förde fram i huvudsak följande.
NN arbetade som advokat. I egenskap av advokat behövde han i vissa fall tåla en granskning i en högre utsträckning än andra personer. Att det förelåg ett allmänintresse av att belysa frågor kopplade till advokaters förehavanden inom yrkesverksamheten ifrågasattes inte. Det innebar dock inte att en advokat borde tåla att dennes namn och bild publicerades i samband med påståenden om oredlighet i alla sammanhang.
I detta fall rörde det sig om uppgifter från sekretessbelagda handlingar som getts in till tingsrätten. Artikelförfattaren hade utgått från uppgifter som lämnats i samband med telefonförhör, som upptagits genom så kallat konceptförhör. Inte ens anmälaren hade fått tagit del av alla påståendena från dottern. Vid tidpunkten för publiceringarna hade NN inte heller tagit del av någon anmälan till Advokatsamfundet.
En offentlig försvarare fick entledigas av rätten om det fanns något skäl för det. Något särskilt beviskrav för domstolarna att ta hänsyn till förelåg därmed inte vid en sådan prövning.
Anmälaren bestred med kraft att han agerat på det sätt som påstods i artikeln. Han hade inte ens talat om någon mobiltelefon med dottern. Han hade än mindre sökt förmå henne att föra in en särskild mobiltelefon på häktet. Till saken hörde också att det var dottern som först hade sökt kontakt med NN. I samtalet mellan honom och dottern framförde han att hans huvudman önskade få in en hårtrimmer. Huvudmannen hade även ansökt om och fått en beviljad hemställan av häktet att ta emot en hårtrimmer vid tidpunkten för samtalet.
Det påstådda tillvägagångsättet föll även på sin egen orimlighet. Anmälaren kände väl till häktets säkerhetsrutiner. Såväl advokater som besökare tvingades att gå igenom en säkerhetskontroll som liknade den kontroll som fanns på en flygplats. Metall-detektorerna var mycket känsliga. En kontroll genomfördes även av den intagne efter besöket. Det var i praktiken inte möjligt att föra in en sådan Nokiatelefon som beskrevs i publiceringarna.
Tidningens uppgifter tillsammans med namn- och bildpublicering av NN var därför inte försvarbara och i strid med kraven på försiktighet. Uppgifterna gick kraftigt att ifrågasätta och byggde på ett svagt underlag. Om en namn- och bildpublicering skulle vara försvarlig borde även uppgifternas robusthet vägas in. Det kunde exempelvis föreligga skäl att namnge en offentlig person som begått ett grovt brott efter att denne dömts. Att namnge personen innan denne ens delgetts misstanke för brott borde däremot sällan komma på fråga.
Även om det förelåg ett allmänintresse av att bevaka frågor som kunde påverka förtroendet för advokatkåren, borde det på motsvarande sätt som i exemplet ovan vara svårt att anse det försvarligt att namnge en advokat vid rapportering om disciplinära frågor mot denne innan Advokatsamfundets disciplinnämnd prövat saken. Artikeln hade kunnat belysa den aktuella händelsen på ett fullgott sätt även utan att peka ut anmälaren. Det hade Dagens industri lyckats göra då de rapporterade om samma händelse utan att namnge NN.
I artikel 1 användes också starka värdeladdade ord såsom ”advokatröta” och tidigare, för artikeln orelaterade, disciplinavgöranden återgavs. I rubriken till artikel 2 stod: ”Advokat sparkas efter misslyckat smugglingsförsök”, vilket gav läsaren en bild av att några tvivel kring händelseförloppet inte förelåg. Något smugglingsförsök hade inte kommit till stånd. Dessa omständigheter kom att påverka hur den genomsnittliga läsaren uppfattade publiceringen i dess helhet.
Artiklarna presenterade påståendena mot NN som närmast obestridda fakta, medan hans syn endast omnämndes kortfattat i texterna. Detta var oförenligt med kravet på en allsidig och opartisk rapportering.
Anmälaren var inte en offentlig person och hade aktivt valt att inte framträda i offentligheten. Den publicitetsskada som han orsakats till följd av artiklarna var oförsvarlig och hade kraftigt påverkat hans anseende både personligt och yrkesmässigt.
Mediets svar (i sammanfattning)
Expressen svarade genom Karin Olsson, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare. Hon förde fram i huvudsak följande.
Advokat NN:s ombud skrev korrekt i sin anmälan att NN – i egenskap av advokat – måste tåla en granskning i högre utsträckning än andra personer, i vissa fall. Vidare var det riktigt, som det stod i anmälan, att det fanns ett allmänintresse att belysa vad advokater gjorde i sin yrkesverksamhet. Advokater hade en erkänt viktig uppgift i rättsstaten och i samhällslivet. Expressen menade att advokat NN:s advokatgärning var essensen i de två texter som han klagade på. Alla uppgifter gällde hur han skött sitt arbete och den kritik som riktats mot honom i det hänseendet.
Till medieetiken hörde att låta den berörda komma till tals. Så skedde också i detta fall.
Inför den första artikeln kontaktade Expressen advokat NN och gav honom tillfälle att kommentera uppgiften. Hans svar återgavs i Expressen.
Även i den senare artikeln var advokatens inställning redovisad. Där framgick följande.
NN blev mycket upprörd över anklagelserna (dvs. att han skulle ha försökt förmå sin klients dotter att föra in en mobiltelefon på häktet). När journalisten ställde frågor till honom om saken under tisdagen for han ut i anklagelser om att skribenten var ”åklagarvänlig” och påstod att uppgifterna inte stämde. Han medgav dock att han haft ett samtal med dottern, men att han bett henne köpa en hårtrimmer till pappan på häktet.
Det hade han upprepat i svar till tingsrätten där han motsatte sig att bli entledigad som försvarare för ekobrottslingen. Han hade också sagt att hans klient inte skulle kunna få besökstillstånd. Åklagaren hade då svarat att den häktade mannen de facto ansökt om besök från dottern men nekats det efter att den misstänkta mobilsmugglingen blivit känd. Redaktionen hade naturligtvis också kunnat införa advokatens tilläggs-upplysningar om känsligheten hos häktets metalldetektor, om han så tydligt hade begärt.
Vad gällde uppgifternas robusthet kunde tidningen konstatera att dotterns berättelse bedömts som trovärdig av både Ekobrottsmyndigheten, tingsrätten och hovrätten. Rubriken till artikeln den 12 december 2024 hade täckning i texten. När det gällde advokater som blev föremål för disciplinära påföljder, som erinran och varning, hade det ett allmänintresse. De beslut som refererades i de anmälda artiklarna hade aktualitet och relevans. Expressen delade således inte anmälarens uppfattning att det behövde beaktas att Advokatsamfundets disciplinnämnd ännu inte hade beslutat om den senaste anmälan som riktats mot NN. Att den prövningen inte hade skett framgick också av båda artiklarna.
Anmälarens kommentar
Av betydelse var att artikelförfattaren la in en värdering i redogörelsen över kontakten med advokat NN genom att ange att NN blev mycket upprörd över anklagelserna. All kommunikation mellan advokat NN och artikelförfattaren hade skett över sms, varför det var svårt att förstå hur artikelförfattaren kunde dra den slutsatsen. I samband med detta gav advokat NN artikelförfattaren möjlighet att ta del av det yttrande som advokaten senare samma dag skulle ge in till tingsrätten angående anklagelserna, men det ville artikelförfattaren inte vänta på. Om tidningen avvaktat hade den fått del av invändningen att det omöjligen går att smuggla in en mobiltelefon på häktet och skälen till att det inte var möjligt.
Vidare borde påpekas att Expressen rubriksatte den ena artikeln med ”misslyckat smugglingsförsök”; något försök hade uppenbarligen aldrig kommit till stånd varför uppgiften vilseledde läsaren.
Expressen tycktes i frågan om det varit försvarligt att namnge advokat NN samt publicera dennes bild endast hänföra sig till hans roll som offentlig försvarare och att uppgifterna var underbyggda, vilket bestreds. Det förmenades att denna omständighet, tillsammans med de svagt underbyggda anklagelserna inte var tillräckligt för att utsätta en person för en sådan publicitetsskada som nu var fallet. Särskilt när anklagelsen endast bestod av uppgifter från polisförhör och ännu inte hade prövats av Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Ytterligare skrivelse från tidningen
Expressen upprepade att anmälaren hade fått komma till tals i publiceringarna. Han hade efter många år som advokat stor erfarenhet av kontakter med massmedier. Om han avstod från att berätta om omständigheter som han ansåg var viktiga, var det självklart inget som Expressen kunde lastas för. Inget av det han nämnde i sina inlagor innebar att någon uppgift i publiceringen skulle vara felaktig.
Rubriksättningen var korrekt och hade full täckning i texten. Som tidningen konstaterat var uppgifterna i publiceringen väl underbyggda och avsåg anmälarens yrkesutövning. Mot den bakgrunden samt hans ställning som advokat, fanns det inte skäl att avstå namnpublicering i detta fall. Det framgick tydligt i publiceringen i vilket skede rapporteringen ägde rum.
Något brott mot god publicistisk sed förelåg därmed inte enligt tidningen.
Medieombudsmannens bedömning
Om prövningen
MO har till uppgift att pröva om anmälaren har tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada genom det som publicerats om honom. Vid bedömningen beaktas ämnets allmänintresse, personens samhällsställning, underlaget för publiceringen och om mediet har gett anmälaren möjlighet att bemöta de publicerade uppgifterna.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Brottmålsadvokater spelar en viktig roll i rättsväsendet och de finansieras inte sällan med offentliga medel. På senare år har bland annat uppmärksammats att flera advokater uteslutits ur Advokatsamfundet efter att på olika sätt ha brutit mot god advokatsed, till exempel genom att sprida sekretessbelagd information. Det finns ett stort allmänintresse av att granska sådant som kan påverka förtroendet för såväl enskilda advokater som advokatkåren och rättsväsendet i stort.
Ju mer senior man är som advokat och ju större mål man har som gäller brottslighet som allvarligt påverkar samhället, desto mer öppnar det för mediers möjligheter att namnge advokater som granskas. Anmälaren är en flitigt anlitad brottmålsadvokat, vars uppdrag ofta rör grov brottslighet. Han får årligen stora belopp i ersättning av allmänna medel. Det innebär att han får tåla en granskning av sin yrkesgärning. Han kan även få tåla att omskrivas när advokatkåren på olika sätt debatteras.
Till saken hör också att anmälaren under senare tid har tilldelats både en erinran och en varning av Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Han har alltså en sådan ställning att han som regel får tåla granskning när det gäller yrkesverksamheten.
Underlaget för publiceringarna
I publiceringarna rapporteras om att anmälaren har entledigats från uppdraget som offentlig försvarare för en person kallad ”ekobrottslingen”.
Enligt artiklarna grundade sig entledigandet på att Ekobrottsmyndigheten (EBM) hade anmält till tingsrätten att advokaten misstänktes stå bakom ett försök att smuggla in en mobiltelefon till ekobrottslingen på häktet; det som skulle ha hänt var att advokaten ombett ekobrottslingens dotter att föra in telefonen. EBM:s åklagare ansåg därför att advokaten skulle entledigas från sitt uppdrag.
Tingsrätten beslutade därefter att advokaten inte fick ha kvar uppdraget som offentlig försvarare. Advokaten överklagade beslutet till hovrätten, men vann inte framgång.
Saken hade också anmälts till Advokatsamfundets disciplinnämnd som dock ännu inte fattat beslut i ärendet.
Anmälaren har invänt mot rapporteringen och åberopat att Advokatsamfundet ännu inte fattat sitt beslut. Ett beslut om entledigande kan fattas av rätten om ”det finns skäl” för det. Anmälaren har framfört att domstolens beslut alltså inte innebär att frågan om det misstänkta försöket till införande av en mobil är färdigutredd.
Mot den bakgrunden framstår rubriken ”Advokat sparkas efter misslyckat smugglingsförsök” som kategorisk. Redan i ingressen klargörs dock att:
”Advokat NN anklagas av Ekobrottsmyndigheten för att bett dottern till en häktad ekobrottsling att smuggla in en mobiltelefon till honom. Själv säger han att det handlade om en hårtrimmer.”
Med hänsyn till att EBM, tingsrätten och hovrätten uppenbarligen har fattat sina beslut mot bakgrund av misstanken, anser jag inte att rubriken ger tillräckliga skäl för klander. Att Advokatsamfundet ännu inte fattat sitt beslut, kan enligt min mening inte tillmätas avgörande betydelse i detta fall.
Jag anser således att tidningen sammantaget har haft ett tillräckligt underlag (belägg) för publiceringarna.
Frågan om bemötande
Bemötanderätten är till för att en kritiserad part ska få lyfta sina argument. Även om anmälaren har fått tillfälle att bemöta uppgifterna i båda artiklarna, framstår tidningens uppgift om att anmälaren blev upprörd och ”for ut” i anklagelser om att journalisten skulle vara åklagarvänlig som något onödig i sammanhanget. Särskilt mot bakgrund av att konversationen med journalisten, efter vad som framkommit, skedde via sms.
Sammanfattning
Med hänsyn tagen till allmänintresset, anmälarens ställning i samhället, faktaunderlaget och möjligheten till bemötande, anser jag att artiklarna ligger inom ramen för god publicistisk sed.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till nämnden och anför bl.a. följande. MO anser att rubriksättningen ”Advokat sparkas efter misslyckat smugglingsförsök” är kategorisk men anser att det läks av ingressen. Det bör inte vara förenligt med god publicistisk sed att sätta en felaktig eller kategorisk rubrik om läsaren måste läsa ingressen för att förstå rubriken. Rubriken ger uppfattningen att anmälaren själv har försökt smuggla in ett otillåtet föremål. Läsaren ges även en felaktig bild av anmälarens reaktion över anklagelserna. Anklagelserna är vidare svagt underbyggda eftersom de inte hade prövats av Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Mediet har yttrat sig i nämnden och instämmer i MO:s bedömning.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Gertrud Åström, Anders Forkman, Per Lyrvall och Eva Lindström representerande allmänheten.
Dessutom har ledamöterna Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet och Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, närvarat vid ärendets behandling.