Fel att namnge anmäld psykiatriker (Enköpings-Posten & Upsala Nya Tidning)
maj 30 2018
Enköpings-Posten & Upsala Nya Tidning, exp. nr. 62-63/2018, dnr. 24-25/2018
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Enköpings-Posten och Upsala Nya Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
__________
Genom beslut den 12 februari 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) två ärenden avseende anmälan mot Enköpings-Posten och Upsala Nya Tidning till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningarna publicerade
Den 24 augusti 2017 publicerade UNT.se och eposten.se ett TT-telegram med rubriken NN [namn angivet] anmäld av flera patienter igen.
Av texten framgick att den hårt kritiserade psykiatrikern NN anmälts på nytt av flera patienter. Han stod under prövotid, vilket innebar att hans legitimation skulle kunna dras in. Nu var han anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eftersom flera av hans patienter upplevt att de bemötts felaktigt av honom.
Två patienter hade uppgivit att han hotat dem och sagt att de skulle få “problem” om de anmälde honom. Detta enligt SVT. En patient hade felaktigt placerats i ett spännbältesrum i flera dygn och en annan hade blivit kränkt av religiösa skäl, enligt anmälan.
NN hade varit föremål för flera lex-Maria-anmälningar, bland annat ett uppmärksammat fall om en 17-årig flicka som våldtagits av en före detta polischef. Bland annat ska NN ha nekat flickan en kvinnlig terapeut och uppmanat henne att sluta älta.
NN hade tidigare varit aktiv i X-stad, men arbetade nu i västra delarna av Sverige.
TT hade sökt NN för en kommentar.
Senare uppdaterade TT artikeln och lade bland annat till ett förtydligande:
“I en tidigare version av denna artikel refererades till ytterligare en anmälan, där en man hävdade att han blivit kränkt av religiösa skäl. Den lades ned utan åtgärd i juli i år, enligt SVT.”
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av NN. Han framförde att det funnits några anmälningar hos IVO i juni, men de hade skrivits av den 4 juli 2017, det vill säga mer än en månad innan artikeln skrevs. I den framstår det som att anmälningarna är aktuella.
Den hårda kritiken var historisk och låg flera år tillbaka i tiden och hänförde sig till vad som framkommit i en radiodokumentär [SR P1 2013/PO:s anmärkning].
Artikeln byggde på anonyma anmälningar till IVO. TT borde ha kontrollerat med IVO inför publiceringen. Då hade man fått reda på att de var avskrivna.
TT skrev att de sökt honom för en kommentar, men det var inte tillräckligt. Bara en part hade fått komma till tals i artikeln.
Publiceringen stred mot flera formuleringar i de pressetiska reglerna, till exempel “Sträva efter att ge personer som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt.” Och “Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från en sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.”
Anmälaren jämförde med andra, i hans ögon liknande fall, där läkare inte fått sina namn publicerade.
Om han varit en offentlig person 2013 när dokumentären publicerades (företagsledare, psykiatriker och den berörda patientens läkare), så undrade han nu när han skulle övergå till att bli en icke-offentlig person. Nu var han en vanlig läkare, anställd av Västra Götalands region.
Tidningarnas svar
Tidningarna svarade via ansvarig utgivare för båda sajterna, Kalle Sandhammar. Han redogjorde för den information kring publiceringen som TT skickat till honom. Av den framgick att TT fångat upp ett klipp som publicerats av SVT om anmälningar mot NN. TT hade skrivit om honom, med namns nämnande, flera gånger efter radiodokumentären och det som följde efter den, till den prövotid som beslutats angående NN:s läkarlegitimation. Den pågående prövotiden och de nya anmälningarna hade motiverat den nya namnpubliceringen. TT hade lämnat ett meddelande på hans telefonsvarare, men han hade inte återkommit för en kommentar.
Såväl UNT som Enköpings-Posten hade tidigare uppmärksammat anmälarens verksamhet, eftersom han arbetat i tidningarnas spridningsområde.
När TT uppdaterat artikeln och lagt till ett förtydligande hade även publiceringarna på de två hemsidorna uppdaterats. När det gällde påståenden om faktafel hade uppgiften om sjukhuset i X-stad tagits bort när tidningarna uppmärksammades på oklarheterna kring detta. I övrigt hade utgivaren inte skäl att misstro TT:s uppgifter.
Anmälaren hade inte kontaktat utgivaren för en kommentar eller för att påpeka felaktigheter i artikeln
Anmälarens kommentar
Anmälaren svarade bland annat att av de fyra punkter IVO kritiserat honom för efter radiodokumentären, var det endast en punkt som gällde grov oskicklighet. Det hade varit natt och han hade inte besökt en patient som var inlagd och bältad med midjebälte. Hon ville själv vara fortsatt bältad och hade personal i rummet hela tiden. Detta var grunden för prövotiden.
Han hade inte bidragit till att någon patient skadats, fått fel diagnos eller fel medicinering. Ändå ansåg pressen hans gärningar så allvarliga att han fortfarande skulle namnges och hängas ut. Var det rimligt?
De nya anmälningarna saknade substans. I det ena fallet hade tre intagna på en rättspsykiatrisk avdelning anonymt anmält honom. De var rädda för honom och påstod att han snortade medicin och fejkade drogtester. Anmälningarna avskrevs.
En anmälan kom från en grovt kriminell, som skrivit att han anmälde för att vinna fördelar vid en kommande vårdplanering.
Det rörde sig alltså om tre anonyma tips och en anmälan med dold agenda. Hur kunde det motivera en nyhetsartikel där han pekades ut med namn?
Särskilt allvarligt var namngivningen i rubriken.
Texten innehöll även sakfel. Det hade inte funnits någon anmälan om att någon blivit kränkt på religiösa grunder. Inte heller någon lex-Maria-anmälan kring den då 17-åriga flickan som våldtagits av en före detta polischef.
PO:s övriga åtgärder
PO har kontrollerat anmälningarna hos IVO. Dagen för publiceringen av TT-artikeln fanns det ett (1) pågående ärende mot NN hos IVO. Anmälan var inlämnad av en (1) person.
På fråga från PO har utgivaren uppgivit att telegrammet automatpublicerades av TT på de två berörda sajterna, men att redaktionen då hade kännedom om anmälningarna mot NN via en annan nyhetsbyrå.
PO:s bedömning
Det aktuella telegrammet är skrivet av TT och har automatpublicerats på tidningarnas hemsida. Det innebär att TT, efter överenskommelse med tidningen, publicerar sina telegram på webbplatsen utan förhandsgranskning från tidningens medarbetare. Även om utgivaren således inte i praktiken haft möjlighet att granska texten inför publiceringen bär denne, inte telegrambyrån, det fulla ansvaret för vad som publicerats, såväl juridiskt som etiskt.
Felbehandlingar inom vården, och hur misstänkta sådana tas om hand av de ansvariga, har ett allmänintresse. Det beror på att vården är en viktig samhällssektor, att den är finansierad av allmänheten och något som de flesta människor förr eller senare kommer i kontakt med.
Ur ett pressetiskt perspektiv åligger det emellertid tidningar att vara försiktiga när man rapporterar om anmälningar. Vem som helst kan anmäla av vilket skäl och på vilken grund som helst. En anmälan säger således inget om skuldfrågan, eller om det till exempel finns skäl för vården att ändra sina rutiner.
Det är bra att det av texten framgår att det rör sig om anmälningar. Men det minskar inte nämnvärt den skada som uppstått av namngivningen. Rubriken NN anmäld av flera patienter igen ger ett intryck av återkommande fel av den utpekade. Att tidningarna väljer att namnge antyder att uppgifterna i anmälningarna är allvarliga och relativt väl belagda.
Allvaret understryks av att anmälaren påstås vara anmäld av flera patienter. Vid publiceringstillfället fanns, enligt PO:s kontroll, endast en anmälan från en person.
Mot detta ska ställas det faktum att anmälarens läkarlegitimation är satt under prövotid med anledning av ett uppmärksammat fall för fem år sedan. Prövotid är emellertid inte en generell grund för namnpublicering flera år efter det som föranlett beslutet. För att åter motivera namnpublicering krävs en allvarlig händelse som belagts till en rimlig nivå. Så förhåller det sig inte i detta fall.
Uppgifterna i telegrammet är av sådan art att det hade varit rimligt att låta den berörde komma till tals i samma text. Men tidningarna har inte vidtagit någon åtgärd för att anmälaren ska få försvara sig eller förklara. Något som inte var möjligt vid den ursprungliga publiceringen på grund av den automatiska hanteringen.
Telegrammet avslutas med att TT sökt NN för en kommentar. Denne framhåller i sin anmälan att den åtgärd som TT vidtagit inte varit tillräcklig och att resultatet blivit att endast ena sidan fått yttra sig.
Oavsett vilka åtgärder TT vidtagit, ligger emellertid det pressetiska ansvaret för att låta den utpekade komma till tals på den publicerande tidningen.
Det är bra att UNT.se och eposten.se valt att uppdatera det anmälda telegrammet, men det läker inte den publicitetsskada anmälaren utsatts för genom den ursprungliga publiceringen. Till det kommer att även i den uppdaterade versionen namnges NN, såväl i rubrik som text.
Sammantaget finner jag att Upsala Nya Tidning och Enköpings-Posten inte iakttagit den försiktighet som krävs vid rapporteringen av anmälningar när den namngivit NN. För det bör tidningarna klandras.
Ärendena överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendena hos Pressens Opinionsnämnd
Såväl tidningarna som anmälaren har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Vården är en grundläggande samhällsfunktion som berör alla medborgare. Felbehandlingar inom vården och hur anmälningar om sådana hanteras av ansvariga organ är därför av allmänt intresse. Vid rapportering av anmälningar måste emellertid tidningen noga överväga och vara försiktig med de närmare detaljerna. Som PO anger kan vem som helst anmäla av vilket skäl och på vilken grund som helst. En anmälan säger därför inget om vad som verkligen har hänt.
Tidningarna har i sin rapportering namngett den anmälda läkaren. Läkaren var satt under prövotid, men de händelser som föranlett detta låg ett antal år tillbaka i tiden. Att tidningarna väljer att namnge läkaren antyder att uppgifterna i anmälningarna är allvarliga och relativt väl belagda.
Nämnden delar PO:s bedömning att det faktum att läkaren är satt under prövotid inte är en generell grund för namnpublicering flera år efter det som föranlett beslutet om prövotid. Ett skäl till att publicera läkarens namn skulle kunna vara att omständigheterna är sådana att det finns anledning att informera allmänheten om vem den anmälda läkaren är. Det förutsätter att det är fråga om allvarliga händelser som belagts till en rimlig nivå. Så förhåller det sig inte i detta fall och det har saknats grund för att av detta skäl namnge läkaren. Inte heller av andra skäl har en namnpublicering varit motiverad. Och detta gäller oavsett om det rör sig om endast en eller ytterligare någon eller några anmälningar.
Mot denna bakgrund anser nämnden, i likhet med PO, att tidningarna ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.