Fel om politikers avdrag

april 27 2004


Exp nr 45/2004 Norrländska Socialdemokraten



Det saknades grund för påståenden om att en lokalpolitiker gjort skatteavdrag för resor som redan hade betalts och att han hade gjort som Schyman.


Publiceringarna

Den 5 november 2003 löd rubriken i topp på förstasidan i NSD Felaktigt avdrag Luleåpolitiker gjorde som Schyman – drog av redan betald resa. Inne i tidningen meddelade en rubrik över närmare två sidor P G Isaksson gjorde en Schyman. Artikeltexten uppgav att han dragit av 15 200 kr för tjänsteresor trots att han redan hade fått betalt av LO. Det påminde om avdrag som Gudrun Schyman yrkat. I hade skickat in papper som visade hans bensininköp under 2002. När skattemyndigheterna granskade avdraget visade det sig att han hade fått betalt av LO för tjänsteresorna. Tidningen återgav ur skattebeslutet: “Om du har erhållit bilersättning har du inte rätt att göra avdrag. Skattemyndigheten beslutar därmed att inte medge yrkat avdrag.” Tre andra politiker i Luleå hade också fått avdrag underkända. I själv yttrade i NSD att hans avdrag låg i en gråzon. När han gjorde resor i tjänsten, som han bedömde att LO inte kunde betala, gjorde han avdrag. Nu fann han sig i skattemyndighetens beslut men han var skeptisk. Han hade knappt tagit ut något av LO, och han körde mycket med bilen.

I ett inlägg på debattsidan i NSD den 7 november 2003 förklarade I att påståendet att han gjort en Schyman och alltså försökt ta betalt två gånger för sina resor var bådekränkande och fel. Fakta var att han hade yrkat avdrag för resor i arbetet som han gjort på egen bekostnad och därmed inte fått betalt av sina uppdragsgivare för resor på egen bekostnad i tjänsten. Att han försökt lura till sig reseersättning var en grov och falsk anklagelse. Han tillade att NSD var en tidning som toppade Norrbottenslistan över fällningar i Pressens Opinionsnämnd och ägnade sig åt dålig faktagranskning.

Tidningens ansvarige utgivare svarade på debattsidan att det hade stort allmänintresse att en politiker som beslutade om skatter för andra medborgare själv låg i tvist med skattemyndigheten. Att göra en Schyman betydde i sammanhanget att en politiker, som var anhängare av höga skatter, själv försökte minska sin skatt genom avdrag, som skattemyndigheterna inte godkände. Vad gällde fällningar i Pressens Opinionsnämnd hade NSD inte en enda de senaste två åren. De senaste fem åren hade tidningen tre fällningar. Två av dem gällde publicering av namn och bild på narkotikabrottslingar. Beträffande publicering av namn och bild på brottslingar tänjde tidningen medvetet gränserna.

Anmälan

I en skrivelse till Allmänhetens Pressombudsman (PO) anmälde Isaksson genom ett ombud publiceringarna. I anmälan påtalades hans missnöje med publiceringen av namn och bild på honom både på förstasidan och inne i tidningen samt jämförelsen med Gudrun Schyman. Fakta var att han i sin deklaration begärt avdrag för tjänsteresor med 15 200 kr avseende egen bil för fackliga och politiska uppdrag 950 mil à 16 kr/milen. Avdraget hade yrkats för resor som inte betalats vare sig av LO eller av Luleå kommun. Han hade inte försökt dra av kostnader som han erhållit ersättning för av kommunen och LO. I tidningens svar på hans inlägg den 7 november gjordes en kränkande jämförelse med narkotikabrottslingar. Publiceringarna var oetiska och omotiverade.

PO:s beslut

I beslut den 22 december 2003 anförde PO följande:

Som framträdande kommunpolitiker i Luleå får PG Isaksson tåla den granskning som NSD gjort. Han är en så offentlig person att det inte finns skäl för pressetiska invändningar mot publiceringen av hans namn och bild.

Uttrycket “att göra en Schyman” är tillspetsat och jargongartat. Jag har förståelse för att anmälaren ogillar formuleringen. I den andra publiceringen har NSD dock preciserat vad man avsåg.

Isaksson har fått komma till tals utförligt i avdragsfrågan både i den första publiceringen och i ett eget inlägg på debattsidan två dagar senare. Av tidningens svar på anmälarens inlägg framgår det tillräckligt tydligt av sammanhanget att Isaksson inte jämförs med narkotikabrottslingar. Publicering av namn och bild på sådana förbrytare nämns när tidningen går i svaromål i en fråga som Isaksson själv tagit upp.

Sammanfattningsvis finns det inte skäl att rikta pressetisk kritik mot Norrländska Socialdemokraten för de anmälda publiceringarna. Därmed avslutas ärendet.

Överklagandet

I överklagade genom ombud PO:s beslut till Pressens Opinionsnämnd och vidhöll vad som anförts hos PO. Det var inte så att resorna redan var betalda av LO utan det rörde sigom sådana resor som inte betalats vare sig av LO eller av Luleå kommun. Därför var jämförelsen med Schyman djupt kränkande. Bilden av I talade genom sin storlek för sig själv och var till för att förnedra honom.

Tidningens svar

Tidningen åberopade skattemyndighetens beslut. Tidningen anförde vidare: Vi har skildrat skattemyndighetens granskning av I:s självdeklaration och i en anslutande artikel får I ge sin syn på konflikten med skattemyndigheten. Att en politiker som representerar en kommun som är i färd med att höja skatten för medborgarna, själv ligger i tvist med skattemyndigheten har stort allmänintresse. Att göra en Schyman i det här sammanhanget är ett begrepp för att beskriva just detta: att politiker inte lever som de lär, att politiker som är för höga skatter, själva försöker minska sin skatt genom avdrag som skattemyndigheten inte godkänner. Därmed inte sagt att de skildrade politikerna är som Schyman i övrigt. Hon och hennes beteende är i flera avseenden unikt. I hade fått komma till tals i en artikel vid första publiceringstillfället och fått stort utrymme på debattsidan för att ge sin syn på saken. Tidningen ansåg avslutningsvis att hans angrepp på tidningen gav anledning till ett svar.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden har samma uppfattning som PO om att I som offentlig person får tåla granskning i tidningen samt publicering av namn och bild. Nämnden anser, liksom PO, inte heller att tidningens försvar mot I:s debattinlägg i fråga om pressetik skall ge anledning till kritik.

Nämnden har dock uppfattningen att det, mot I:s kommentarer inför den första publiceringen, inte fanns tillräcklig grund för påståenden om att Isaksson dragit av redan betald resa och att han gjorde som Schyman. När därefter I i publiceringen den 7 november återkom med uppgifter i saken och anförde att han inte sökt få betalt två gånger borde detta genmäle ha följts av en förklaring från tidningens sida om vilken grund den hade för påståendet att han försökt dra av kostnader som han fått ersättning för. Det finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Norrländska Socialdemokraten i dessa avseenden. Nämnden finner att tidningen genom publiceringarna åsidosatt god publicistisk sed.