Publiceringen är ett gränsfall men anmälaren har klivit ut på en offentlig arena i debatten om PEth-tester. Tidningen har också agerat och strukit formuleringar ur texten.
Folkbladet Västerbotten, dnr. 25331, exp. nr. 11/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Folkbladet Västerbotten.
Genom beslut den 1 oktober 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Folkbladet Västerbotten.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält en artikel med rubriken ”PEth-testerna inte problemet – utan den som dricker” publicerad på folkbladet.nu den 21 maj 2025.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Att långt fler dör i trafiken på grund av rattfylla, än de som eventuellt ’oskyldigt’ blivit av med sina körkort har helt tappats bort i debatten kring Transportstyrelsens PEth-tester, skriver Linda Westerlind i en ledartext.”
Artikeltexten
”Ambulansföraren NN [förnamn angivet] har blivit rikskänd för att hen blev av med både körkortet och jobbet som ambulansförare efter att hen fått för höga värden på testerna. Enligt hen handlar det om en olycklig slump att testerna togs efter en fest, och sen efter en semesterresa till Alperna.
Men i ärlighetens namn. Enligt Transportstyrelsen krävs det en alkoholkonsumtion på mellan 28–42 glas vin, 21–28 burkar starköl eller mellan 350–500 gram starksprit i veckan under en längre period för att gränsvärdet på 0.3 ska nås. Visst, det kan finnas genetiska faktorer som kan påverka.
Men fortfarande: det krävs mycket alkohol för att det ska ge förhöjda värden. Och det ska ske som minst två gånger, med fem veckors mellanrum.
Hen säger i media att en läkare konstaterat att hen inte har ett missbruk av alkohol. Men problemet kvarstår.
Hen måste fortfarande ha haft en så pass hög alkoholkonsumtion, två gånger med femveckorsperiod emellan för att det ens ska kunna ge utslag över gränsvärdena, under två separata tillfällen. Vi snackar alltså ’4–5 flaskor vin i veckan’-mycket.
Rädslan för att bli av med sitt körkort är stark. Det visar sig i opinionen, och inte minst alla partier (jag har i alla fall inte hittat något parti som säger sig vara motvalls i den frågan) som plötsligt är ofantligt intresserad av trovärdigheten i Transportstyrelsens sedan länge använda kriterier för att riskera bli av med körkortet på grund av alkoholmissbruk.
En annan rädsla som inte riktigt kommit fram i debatten om de tillbakadragna körkorten och de ’tusentals’ svenskar som riskerar drabbas av PEth-testerna, är varför testerna ens finns.
Efter att ryktet om de ’tusentals’ oskyldiga som blivit av med sina körkort börjat spridas har Transportstyrelsen manuellt gått igenom alla återkallade körkort där det gjorts PEth-tester.
I 40 fall under 2024 har körkortet dragits tillbaka endast efter PEth-tester, och i samtliga har gränsvärdet överskridits med marginal. Det kan jämföras med att det de senaste tio åren dött i genomsnitt 59 förare per år på grund av alkohol.
Jag tänker på mannen som med 2 promille i blodet och två barnstolar i baksätet körde bilen på fel sida räcket på E12:an utanför Umeå. Rondellen var tydligen ’lurigt konstruerad’ och han hamnade på fel sida. Han är en hårsmån från att ha ihjäl både sig själv och paret som kör i den.
Han säger sig ha mörkat sitt missbruk för sin sambo och har efter olyckan tagit tag i sitt alkoholproblem.
Att i trafiken möta en bilist med 2 promille i blodet och med en extra fastklämd ölburk i takräcket, överstiger med marginal skadan det kan leda till om en person som enligt sig själv inte har ett alkoholmissbruk, men som trots det blir av med körkortet efter att Peth-testerna visar på alldeles för höga nivåer. Alkohol är den i särklass vanligaste substansen vid dödsolyckor, enligt Transportstyrelsen.
’Men varför inte bara installera alkolås då?’ kanske du tänker. Tja, mest för att det inte bara handlar om att vara nykter exakt just när man kör bil. Transportstyrelsen beskriver det så här: ’Långvarig och omfattande alkoholkonsumtion innebär en trafiksäkerhetsrisk eftersom det kan innebära att en förare då har utvecklat nedsatta kognitiva funktioner. Det gäller även om föraren är nykter vid körning.’
Det är många som är noga med att räkna timmar från att sista ölen eller vinglaset dricks upp och när man ska sätta sig i bilen på morgonen, kanske för att släppa av barnen på skolan på väg till jobbet. Att vara nykter på jobbet säger faktiskt ingenting om ens relation till alkohol.
Transportstyrelsen kommer tills vidare inte dra tillbaka några körkort med endast förhöjda PEth-värden som grund. De har tillsatt en expertgrupp alla ärenden ska gå igenom.
Men vi kan nog alla enas om att mer än fyra flaskor vin i veckan, vecka efter vecka, även om man alltid är nykter på jobbet, inte är ett sunt alkoholbruk. Punkt.”
Övrigt
Artikeln bildsattes med ett fotografi på ett körkort samt bildtexten: ”För att överstiga gränsvärdena krävs det en alkoholkonsumtion som motsvarar drygt 4,5 flaskor vin i veckan under en längre period”.
Ändringar i publiceringen
Artikeln uppdaterades den 12 juni 2025. Bland annat togs anmälarens namn bort från texten och meningen ”Vi snackar alltså ’4–5 flaskor vin i veckan’- mycket” ändrades till ”Vi snackar alltså mycket alkohol”.
Anmälan
NN anmälde publiceringen och förde fram i huvudsak följande.
Mediet hängde ut hen och hävdade att hen ljög samt att hen egentligen var alkoholmissbrukare. Skribenten fick stora mängder kritik för det hon skrev.
Anmälaren blev kränkt av publiceringen. Mediet hade även ändrat delar av texten. Tidigare stod det att anmälaren drack upp till 4–5 flaskor vin i veckan.
Mediets svar
Mediet svarade, genom chefredaktören Erik Isberg, i huvudsak följande.
Tidningen publicerade en ledarkrönika om de så kallade PEth-testerna. Den offentliga debatten om testerna och deras koppling till indragna körkort hade då pågått under stora delar av våren. Initialt förekom uppgifter om tusentals återkallade körkort på grund av förhöjda värden på testerna. En genomgång av Transportstyrelsen visade dock att det rörde sig om cirka 40 fall.
Ledarkrönikan utgick från detta och argumenterade för att rattfylleri utgjorde ett betydligt större samhällsproblem än återkallande av körkort baserat på PEth-värden.
Anmälaren var en framträdande person i kritiken mot PEth-testerna, bland annat genom opinionsbildning i sociala medier och medverkan i intervjuer. Hen var på plats i riksdagen, när frågan diskuterades i trafikutskottet. Hens roll i debatten var anledningen till att hens fall togs som exempel i ledarkrönikan. Det var självklart att anmälaren hade rätt att argumentera för sin ståndpunkt, men hen var inte längre en okänd privatperson. Den som gav sig in i den offentliga debatten fick räkna med att bli motsagd och att alla inte höll med.
Varken chefredaktören eller ledarkrönikans skribent visste hur NN:s alkoholvanor såg ut. Det var dock inte det intressanta här och det stod ingenting om det i texten. Det framgick definitivt inte att hen var ”alkoholmissbrukare”, som det hävdades i anmälan. Däremot vidhöll Transportstyrelsen att det krävdes ett långvarigt, högt alkoholintag för att överskrida PEth-gränsvärdet. Faktauppgifterna i ledaren om alkoholmängd var också hämtade från Transportstyrelsen.
Inga uppgifter som framkom i texten om anmälaren var sådana som inte var kända sedan tidigare. Det var sådant hen berättat om själv. Efter att hen hade varit i kontakt med mediet hade delar av texten formulerats om. Tidningen stod för den ursprungliga texten men för att ytterligare minska fokus på hens fall och lyfta fram sakfrågan ändrades i texten.
Med hänvisning till ovan angivna ansåg Folkbladet att tidningen inte brutit mot god publicistisk sed.
Anmälarens kommentar
Anmälaren tillade i huvudsak följande.
Publiceringen kränkte hen väldigt mycket. Hen hade blivit uthängd som alkoholmissbrukare även om skribenten senare hade ändrat texten.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om anmälaren har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset av publiceringarna, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot intrånget i anmälarens privatliv. I sammanhanget prövas om tidningen haft belägg för att publicera uppgifterna, samt i vilken mån anmälaren ska behöva tåla granskningen givet sin samhälleliga ställning.
Under våren 2025 debatterades de så kallade PEth-testerna. Diskussionen kretsade till stor del kring om testerna gav ett tillräckligt gott underlag om enskildas alkoholbruk för att Transportstyrelsen skulle kunna återkalla ett körkort. Anmälaren, som själv fått körkortet indraget efter två PEth-tester, var framträdande i debatten och hade med namn och bild låtit sig intervjuas flera gånger innan den nu aktuella publiceringen. Hen var också inbjuden till riksdagen när trafikutskottet frågade ut Transportstyrelsens generaldirektör om saken. Även om hen inte är makthavare i någon formell mening har hen ändå klivit ut på en offentlig arena, och jag bedömer att hen får tåla att omnämnas när PEth-testerna diskuteras.
Anmälaren har fört fram att det förekommer felaktigheter om hens alkoholkonsumtion i texten. Skribenten skriver bland annat att det krävs en hög alkoholkonsumtion, 4–5 flaskor vin i veckan, för att gränsvärdet på testerna ska uppnås. Skribenten drar därefter en slutsats som måste uppfattas som att anmälaren har konsumerat en sådan mängd alkohol.
Det är uppenbart att anmälaren och skribenten har olika uppfattningar om PEth-testerna och vad som hänt i det aktuella fallet. Medieombudsmannen prövar dock primärt inte vad som är sant eller falskt. I fall som dessa är frågan i stället om det funnits ett tillräckligt gott underlag, det vill säga belägg, för det som tidningen har publicerat. För bedömningen spelar det roll att den aktuella texten är en ledarkrönika. I en sådan opinionstext tillåts generellt ett mer tillspetsat språk än i en nyhetsartikel.
Jag kan till en början konstatera att debatten om PEth-testerna handlar om enskildas alkoholvanor och om testernas funktion vid indraget körkort. Att tidningen diskuterat detta och då valt att använda anmälarens ärende som exempel framstår inte som kontroversiellt med hänsyn till hens roll i debatten.
Mediet har, när anmälarens exempel nämnts, utgått från Transportstyrelsens uppgifter om vilken mängd alkohol som krävs för att gränsvärdet ska uppnås. Anmälaren har i debatten gått med på att hen druckit en viss mängd alkohol inför testerna; hen har därvid uttryckt att det varit olyckligt att de två provtagningarna skett efter en fest och en resa till alperna. I texten förekommer dock vissa vidare antaganden om anmälarens alkoholkonsumtion som framstår som väl kategoriska, även om det vad jag kan se inte påstås att anmälaren har ett alkoholmissbruk. Min sammantagna bedömning är, med hänsyn till att mediet utgått från Transportstyrelsens uppgifter, att tidningen haft ett rimligt underlag för påståendena i artikeln.
Sammanfattningsvis förstår jag att det kan framstå som obehagligt för anmälaren att bli omskriven på detta sätt. Hen är ingen formell makthavare som ska behöva tåla tuff personlig kritik i medier, och det är ett medieetiskt gränsfall att tidningen varit så kategorisk i sina antaganden om hens alkoholkonsumtion. Med anledning av anmälarens roll i debatten och eftersom mediet utgått från uppgifter från en myndighet stannar jag ändå vid att mediet inte ska klandras. Jag har i bedömningen tagit hänsyn till att det handlar om en opinionstext, samt att mediet redigerat bort uppgifter i artikeln efter anmälarens synpunkter, vilket är bra. Sammantaget bedömer jag att den skada som anmälaren har utsatts för inte har varit oförsvarlig.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och anfört att den oredigerade artikeln spreds snabbt och delades på en Facebook-sida med 19 000 medlemmar.
Mediet har inte anfört något nytt i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Folkbladet Västerbotten.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Arash Sanari, Gertrud Åström, Anders Forkman och Karin Johannesson, representerande allmänheten.
Dessutom har Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, närvarat vid ärendets behandling.