Folkbladet Västerbotten, exp. nr. 17/2021, dnr. 20307
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Folkbladet Västerbotten.
Genom beslut den 27 oktober 2020 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Folkbladet Västerbotten.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i anmälan till Medieombudsmannen riktat kritik mot följande publiceringar av Folkbladet Västerbotten på dess webbplats, folkbladet.nu.
- Grova anklagelser mot Bolaget X [företagsnamn och -säte angivna] (publicerad den 25 maj 2020)
- Har skapat många rubriker genom åren (publicerad den 25 maj 2020)
- “Stoppa fusket i assistansbranschen” (publicerad den 26 maj 2020)
- Tillståndet utreds – IVO avgör Bolaget X:s framtid (publicerad den 27 maj 2020)
- “Visar stor okunskap om assistans” (publicerad den 28 maj 2020)
- Skenavtal och miljonfiffel – så ser kritiken ut (publicerad 3 juni 2020)
- “(…) har samma möjlighet som andra att vara hundägare” (publicerad 3 juni 2020)
- Bolaget X stoppas av IVO – har överklagat beslutet (publicerad den 6 juli 2020)
- Bolaget X slåss för sin överlevnad – fick rätt i domstol (publicerad den 7 juli 2020)
- [Kommun angiven] anmäler Bolaget X (publicerad den 29 juli 2020)
Vad Folkbladet Västerbotten publicerade
Grova anklagelser mot Bolaget X
I ingressen stod att Försäkringskassan hade stoppat alla utbetalningar av ersättning till Bolaget X. Grova anklagelser riktades mot bolaget. Det handlade om skenanställningar och felaktiga utbetalningar på flera miljoner kronor. NN [namn angivet] tillbakavisade anklagelserna och antydde att det handlade om ett försök från tjänstemän på Försäkringskassan att skada Bolaget X.
I artikeltexten stod att Bolaget X grundades 1997 och hade genom åren vuxit till ett stort och framgångsrikt företag. År 2018 hade Bolaget X 351 anställda. Omsättningen var 167 miljoner kronor.
Försäkringskassan hade gjort fem anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i vilka myndigheten ifrågasatte bolagets lämplighet att bedriva personlig assistans. Fyra av anmälningarna hade gjorts det senaste halvåret.
På fråga från tidningen hade Linus Nordenskär, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan, svarat att det betydde att Försäkringskassan ansåg att IVO borde dra in bolagets tillstånd.
“- Vi har fler pågående utredningar kring Bolaget X där det finns misstanke om brottsliga upplägg, men jag kan inte kommentera närmare”, sade Linus Nordenskär.
Försäkringskassans IVO-anmälningar innehöll flera uppseendeväckande delar. Som att Bolaget X hade kvitterat ut tre och en halv miljon kronor i assistansersättning för en person som tillbringat huvuddelen av sin tid utomlands.
“- Finns det misstanke om grovt bidragsbrott upprättar vi alltid en polisanmälan. I det här fallet råder det förundersökningssekretess, svarade Linus Nordenskär på tidningens fråga om en polisanmälan hade gjorts.
En annan spektakulär punkt gällde misstanke om skenanställningar. Försäkringskassan skrev att Migrationsverket hade fattat beslut i flera sådana ärenden. Besluten sades kretsa kring utländska personer som formellt sett kom till Sverige för att jobba som personliga assistenter, men som i stället fått utföra andra sysslor.
Migrationsverket beskrev även inslag av så kallad “brukarimport”. Bolaget X skulle ha anställt personliga assistenter som tagit med sig funktionsnedsatta släktingar till Sverige. Släktingarna blev sedan brukare hos Bolaget X.
Flera uppmärksammade fall av fusk med assistansersättning hade avslöjats de senaste åren. Försäkringskassan hade sedan 2016 stoppat utbetalningar till ett 40-tal bolag, större och mindre. Linus Nordenskär tyckte att Bolaget X-ärendet stack ut.
“- Absolut. Det är ett stort bolag som har funnits i branschen i många år. Vi har kunnat påvisa olika typer av misskötsamhet som har eskalerat det senaste halvåret”, sade han.
Att Försäkringskassan underkände Bolaget X som betalningsmottagare innebar att pengarna skickades direkt till brukarna som fick avgöra om de ville fortsätta anlita företaget eller söka sig till en ny aktör.
“- Vi har tagit kontakt med bolagets samtliga kunder och förklarat situationen, det handlar om ett 70-tal personer. Det är viktigt att vi säkerställer att rätt assistans utförs både för brukarna och för skattebetalarna”, sade Linus Nordenskär.
NN var helt oförstående till kritiken och påpekade att varken Migrationsverket eller Försäkringskassan hade påstått att någon assistent jobbat utan arbetstillstånd hos Bolaget X.
Enligt NN var det två tjänstemän på Försäkringskassans huvudkontor som drev frågan utanför Försäkringskassans uppdrag.
“- När vi har begärt dokumentation gällande både lagstöd och på vems uppdrag som Försäkringskassan arbetar, så har de inte velat svara,” skrev NN i ett svar på tidningens frågor.
NN hävdade att det var 41 bolag som fått samma utbetalningsstopp. Det gjorde inte någon skillnad eftersom den enskilde fick pengarna utbetalda till sitt konto och sedan betalde för köpt tjänst till assistansbolaget.
“- Om detta inte vore ett sätt för Försäkringskassan att skada Bolaget X och försöka tysta ner NN:s arbete som ombud för personer med funktionshinder, så hade Försäkringskassan kunnat valt en annan arbetsmetod. Till exempel att begära in uppgifter från Bolaget X innan man fattar ett beslut, som inte ens kommunicerats till oss,” skrev NN vidare och hävdade att alla kunder blivit kontaktade av Försäkringskassan utom NN själv.
NN var inte rädd för en rättslig prövning eller att bli av med tillståndet.
“- Vi har all fakta och kan visa det med underlag. Vi redovisar gärna detta för polisen på samma sätt som vi gjort till Försäkringskassan – om vi fått frågan.”
NN avslutade sitt skriftliga svar med att bolaget ansåg att “… Försäkringskassan gjort ett politiskt ställningstagande, de ogillar privat assistans och att personer med funktionshinder har möjlighet till inflytande över sitt eget liv.”
Invid artikeln publicerades en bild på NN. Dessutom sammanfattades Försäkringskassans fem anmälningar till IVO i en faktaruta. I den framgick i huvudsak följande.
- 7 juni 2017. Orosanmälan från en skola som bedömt att en elev inte fick sin assistans från Bolaget X tillgodosedd med god kvalitet.
- 22 oktober 2019. Bolaget X hade inte anmält till Försäkringskassan att en brukare som anlitade bolaget spenderat huvuddelen av sin tid utomlands utan att assistans hade utförts. Bolaget hade trots detta redovisat att assistans utförts. Detta har skett under flera tillfällen under tidsperioden 2015-2018 och genererat felaktiga utbetalningar på cirka tre och en halv miljon kronor.
- 17 december 2019. Bolaget X hade enligt flera beslut från Migrationsverket, vid upprepade tillfällen, använt sig av misstänkta skenanställningar för personliga assistenter. Detta omfattade även assistent till (…).
- 27 mars 2020. Anmälningar hade inkommit från Kommunal om att flera assistenter anmält missförhållanden på arbetsplatsen hos brukaren (…), som även var (…).
- 7 april 2020. Försäkringskassan hade fattat beslut om att avvisa NN som ombud för en minderårig brukare. Bedömningen var att NN försvårade och förhindrade Försäkringskassans utredning av rätten till assistansersättning, och därför inte kunde anses lämplig som ombud.
Har skapat många rubriker genom åren
NN startade sitt företag i [länet] 1997. Då var tanken att bli arbetsgivare åt (…). Bolaget X var moderbolag i en koncern där sju andra bolag ingick, däribland Bolaget X och Bolaget Y [företagsnamn angivet].
Genom åren hade det varit många rubriker kring NN och NN:s bolag. Det handlade både om utmärkelser och kritik mot företaget och dess grundare.
[Årtal angivet] fick NN ta emot ett stipendium på 250 000 kronor av kungen vid en ceremoni på slottet. Pengarna var ett stipendium till unga personer som utmärkt sig för gott ledarskap. NN beskrevs som en förebild för andra.
2011 godkände Socialstyrelsen Bolaget X för att bedriva verksamhet inom personlig assistans.
2012 granskade tidningen Bolaget X. En lång rad anställda hade vittnat om tuffa arbetsförhållanden, stor personalomsättning och att de blev illa behandlade av ledningen.
[Årtal angivet] utsågs NN till “Årets (…) stjärnskott bland entreprenörer” i region norr av en revisionsfirma.
2019 nekades Bolaget X tillstånd för att bedriva hemtjänst. Anledningen var brister i arbetsmiljön, ekonomisk misskötsel och kritik från en kommun mot företagets ägare.
2020 påminde bolaget de anställda om sina regler för sjukanmälan: att kräva sjukintyg från första sjukdagen, samma dag som Sverige fick sitt första fall i covid-19. “Rakt emot våra rekommendationer och strider mot lag och avtal,” hade Björn Jidéus på arbetsgivarorganisationen KFO sagt till tidningen Arbetsvärlden.
Det hade även varit rubriker kring NN som inte handlat om NN:s företag. Bland annat en artikel i Expressen när NN blev förälder och rapportering kring tvister kopplade till ett husköp i [orten].
Invid artikeln publicerades en bild på NN.
“Stoppa fusket i assistansbranschen”
Artikeln var en ledare som kommenterade rapporteringen om Bolaget X.
Bluff och båg i branschen var inget nytt, men det måste åtgärdas. Annars fanns det en risk att stödet för denna rättighetslagstiftning började krackelera.
Samma dag som första dödsfallet i Covid-19 drabbade Sverige gjorde Bolaget X ett förtydligande på sin hemsida. Krassliga anställda skulle minsann inte glömma bort att lämna in sjukintyg från första dagen, bara för att det pågick en pandemi. Problemet var inte enbart att det var omoraliskt och farligt sett ur ett smittskyddsperspektiv. Det var dessutom ett brott mot regelverket. Det var nämligen på den åttonde dagen som sjukintyget skulle in, under normala omständigheter. Bolaget X fick kritik från sin egen arbetsgivarorganisation, KFO, som påtalade att agerandet bröt mot rekommendationer, lag och avtal.
Bolaget X var sannerligen ute och slirade. Ordentligt.
Försäkringskassan hade stoppat alla sina utbetalningar till företaget. Myndigheten hade dessutom gjort inte mindre än fem anmälningar till IVO. Det var mycket allvarliga avvikelser (bluff och båg) som låg bakom Försäkringskassans fem anmälningar, vilka tidningen rapporterat om tidigare. Uppmaningen till IVO var att dra in tillståndet att bedriva assistansverksamhet.
För ett år sedan uppdagades att företaget tagit emot tre och en halv miljon kronor för assistans som inte blivit utförd, eftersom brukaren under långa perioder befunnit sig utomlands. Försäkringskassan ville inte kommentera en eventuell polisanmälan i fallet. En annan anmälan handlade om att företaget misstänktes för att ha hållit på med skenanställningar. Däribland kopplade direkt till (…).
Det här var inte första gången som liknande bluffar och båg dök upp i branschen. Tidigare i år hade nästan identiska problem uppmärksammats hos ett Örebroföretag. Både skenanställningar och felaktigt mottagande av bidrag för jobb som inte hade utförts.
NN startade Bolaget X 1997 och hade fått flera utmärkelser för sin företagsamhet och sitt ledarskap. Men sådana saker innebar inte att allt var bra under ytan. [Årtal angivet] utsågs NN till “Årets (…) stjärnskott” i en entreprenörstävling. Två år dessförinnan hade tidningen pratat med många anställda som vittnat om en mycket dålig arbetsmiljö, om en bristande företagsledning och om stor personalomsättning.
Själv tillbakavisade NN dessa anklagelser och menade att Försäkringskassan skulle ha något emot NN och företaget personligen. Så kunde man ju också ta emot kritik…
Skribenten diskuterade därefter villkoren för anställda i branschen ur ett vidare perspektiv.
När Bolaget X ansökte om att få börja bedriva hemtjänst nekades de tillstånd. Detta mot bakgrund av rapporter om bristande arbetsmiljö och ekonomisk misskötsel. Detta borde rimligen också innebära att man inte längre skulle få bedriva personlig assistans.
Problemen som hade uppdagats måste åtgärdas. Det låg i allas intresse. Om bluff och båg fortsatte, riskerade stödet för denna rättighetslagstiftning att dala. I övrigt var det här ett ytterligare exempel på varför man inte skulle göra vinst på skattepengar avsedda för vård, skola eller omsorg.
Invid artikeln publicerades en bild på NN.
Tillståndet utreds – IVO avgör Bolaget X:s framtid
IVO hade inlett en granskning av Bolaget X, och bolagets framtid låg i inspektionsmyndighetens händer. IVO var den myndighet som utfärdade tillstånd och kunde även återkalla ett sådant om ett bolag inte höll måttet.
Sedan 2016 hade Försäkringskassan stoppat utbetalningar till ett 40-tal bolag. Drygt hälften av dessa hade därefter fått sina tillstånd indragna. Siffran kunde bli ännu högre eftersom handläggningstiden för ett dylikt ärende kunde vara ett till två år. IVO hade därför inte beslutat i alla ärenden ännu.
Tidningen sammanfattande kort kritiken som framkom i Försäkringskassans anmälningar.
Anette Nilsson, enhetschef på IVO, citerades i artikeln. Hon bekräftade att ett tillsynsärende pågick mot Bolaget X och beskrev i korthet hur ärenden kunde initieras hos IVO. Försäkringskassan hade en lagstyrd skyldighet att anmäla till IVO om den upptäckte felaktigheter.
Tidningen frågade: Vad betyder det för IVO att Försäkringskassan stoppar utbetalningar till ett bolag?
“- Det är en viktig uppgift för oss, absolut. Det väger tungt”, sade Anette Nilsson och tillade: “Vi tar Försäkringskassans uppgifter på allvar, vi jobbar nära ihop med dem och har även utvecklat vårt samarbete”.
Under perioden 1 januari 2018 till 25 maj 2020 hade IVO återkallat tillstånden för 45 assistansbolag.
Invid artikeln publicerades en faktaruta om Försäkringskassans anmälningar till IVO. Den var väsentligen likalydande den faktaruta som publicerats i tidigare artiklar, dock hade ytterligare en anmälan tillkommit. Om denna stod:
- 11 maj 2020. Försäkringskassan skrev att en brukare inte fått all den assistans som Bolaget X fått ersättning för att utföra. Till följd av detta skulle brukaren ha drabbats av trycksår.
Invid artikeln publicerades en bild på NN.
“Visar stor okunskap om assistans”
Artikeln var en replik på ledaren från den 26 maj 2020 skriven av Bolaget X:s VD A [namn angivet].
Med 23 års erfarenhet av branschen och med högskoleutbildning i förvaltningsrätt var det intressant att bli uthängd och uppläxad av en ledarskribent utan erfarenhet av och med ytterst begränsad kunskap om personlig assistans. Om ledarskribenten haft erfarenhet eller kunskap skulle hon inte uttalat sig som hon gjort.
Rättighetslagstiftningen LSS krackelerade, men inte på grund av fusk i branschen, utan tack vare Försäkringskassans tolkningar av lagen. Alla mindes att för inte så länge sedan var andning inte ett grundläggande behov i Försäkringskassans bedömningar. Vem av oss levde utan att andas? Mer grundläggande kunde ett behov knappast bli.
Funktionshindersrörelsen, det vill säga assistansanvändarna och alla som bedrev verksamhet inom branschen, var överens. Det var Försäkringskassans långtgående tolkningar och egna vägledning som urholkade lagen.
Ledarskribenten ville ge sken av att vara insatt i såväl frågan, som lagstiftningen och bolagets verksamhet. Tvärtom visade hon på stor okunskap genom att ägna sig åt ett klipp- och klistraresonemang ur det sociala medieflödet, huvudlösa påståenden och nedsättande omdömen vars variation verkade outtömlig.
Verkligheten såg helt annorlunda ut för alla dem som drabbats av ett funktionshinder genom en skada, sjukdom eller en olycka. Ingen hade några garantier, livet kunde ändras på en sekund. Det var därför Försäkringskassan skulle vara en trygg och rättssäker myndighet, så att alla som hade omfattande hjälpbehov skulle få de insatser som lagstiftaren slagit fast för goda levnadsvillkor.
Personlig assistans var en bransch med nittiotusen anställda, och yrket personlig assistent hamnade på trettonde plats över landets vanligaste yrken. Fusket inom branschen, som Bolaget X och alla andra seriösa företag ville stävja, nådde upp till några procent.
När det kom till Bolaget X specifikt, så hade bolaget inte för vana att utsätta dess anställda och kunder för fara. Det hade undvikit smittspridning genom att tillhandahålla fullständig skyddsutrustning, och som enda företag erbjudit anställda antikroppstester. En kund i hela Sverige hade haft Covid-19, och det fanns ingen dokumenterad smitta från kunden till personalen.
Inte heller ansåg sig de anställda vara otrygga, eftersom de valde att stanna hos bolaget i genomsnitt sex år eller längre. Bolaget X:s arbetsmiljö var ISO-certifierad sedan sju år tillbaka, och nyligen inspekterad och funnen utan brister av Arbetsmiljöverket. Inte heller fanns några skenanställda, vilket enkelt kunde visas via inbetalda arbetsgivaravgifter till Skatteverket.
När det gällde återbetalningsärendet hade Försäkringskassan aldrig ifrågasatt tidrapporterna för den utförda assistansen. Det gällde att en kund vistats för länge utomlands, vilket naturligtvis låg utanför Bolaget X:s kontroll.
Självkritik borde även ledarskribenter ägna sig åt, även de som likt skribenten helt struntade i källkritik, men då hade det väl å andra sidan inte blivit en så rafflande ledare.
Invid artikeln publicerades en bild på NN.
I direkt anslutning till debattartikeln publicerades en kommentar från ledarskribenten. Hon skrev att det var ett typiskt, men inte särskilt bra, försök att styra om diskussionen till något annat. Det var bolaget som blivit anmält till IVO fem gånger och orsakerna fanns öppet redovisade i tidningen. På tal om självkritik.
Skenavtal och miljonfiffel – så ser kritiken ut
Försäkringskassan ville att IVO skulle dra in Bolaget X:s tillstånd att bedriva personlig assistans. Kritiken var förödande. Tidningen hade granskat handlingarna och tagit reda på vad kritiken handlade om.
Två av de fem senaste anmälningarna till IVO kretsade kring enskilda fall och Bolaget X:s hantering av dessa. Övriga anmälningar var mer spektakulära, det var dem Folkbladet hade tittat närmare på.
I en anmälan skrev Försäkringskassan: “Bolaget X har enligt flera beslut från Migrationsverket, vid upprepade tillfällen, använt sig av misstänkta skenanställningar för personliga assistenter.”
Sedan 2010 hade Migrationsverket beviljat omkring två tusen arbetstillstånd för personer utanför Schengenområdet som skulle arbeta som personliga assistenter. Ett fyrtiotal ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd hade grundat sig på anställningserbjudanden från Bolaget X. I femton av dessa fall hade personerna fått avslag. Orsakerna varierade, men vissa avslagsbeslut berodde på misstänkta skenavtal.
En man som tidigare sökt asyl och fått avslag på sin begäran gjorde ett nytt försök att få komma till Sverige. Den här gången presenterade han papper som visade att Bolaget X skulle anställa honom. Mannen intervjuades av ambassadpersonal. Migrationsverket jämförde mannens svar med uppgifter som Bolaget X hade lämnat. Slutsatsen blev att det fanns omständigheter som bedömdes tala emot att anställningserbjudandet var seriöst. Migrationsverket såg flera frågetecken.
“Anställningserbjudandet bedöms ha kommit till för skens skull i syfte att kringgå gällande invandringsbestämmelser och ge dig en möjlighet till bosättning i Sverige som annars inte skulle ha funnits”.
Migrationsverket hade ett särskilt uppdrag från regeringen att motverka missbruk av regelverket. Tidningen hade intervjuat en företrädare för myndigheten som talade generellt om hur de genomförde utredningar av assistansbranschen.
Upprinnelsen till Försäkringskassans andra IVO-anmälan var ett telefonsamtal från en facklig representant vid Kommunal. Kvinnan ringde Försäkringskassan för att larma om odrägliga arbetsvillkor för (…) personliga assistenter. Kvinnan beskrev hur NN anställde utländsk arbetskraft som accepterade orimliga arbetsförhållanden, av rädsla för att mista jobbet och tvingas lämna landet.
Försäkringskassan hade utrett detta och fem anställda bekräftade den fackliga representantens beskrivning. Myndigheten uppgav i anmälan att (…) personliga assistenter tvingats ägna en stor del av sin arbetstid åt att rasta hunden, sköta om hushållet och ta hand om (…) barn. Detta var inte sådant staten betalade ut assistansersättning för.
Försäkringskassan skrev: “Det finns anledning att tro att redovisad tid inte har använts till utförande av assistans. Assistenterna har även fått ta emot verbala hot och trakasserier.”
Den tredje anmälan handlade om ärendet där Bolaget X skulle ha fått felaktiga utbetalningar på tre och en halv miljon kronor. Tidningen sammanfattade kort det som framkommit i tidigare artiklar.
Försäkringskassans fem senaste anmälningar innehöll samma typ av sammanfattande bedömning: “Försäkringskassan ifrågasätter om Bolaget X har den lämplighet som krävs för att bedriva verksamhet med personlig assistans”. Detta innebar att IVO inte bara utredde varje enskilt ärende. Myndigheten skulle även avgöra företagets framtid.
Invid artikeln publicerades en bild på NN. Dessutom fanns en faktaruta där de sex IVO-anmälningarna från Försäkringskassan sammanfattades.
“(…) har samma möjlighet som andra att vara hundägare”
Bolaget X tillbakavisade påstådda missförhållanden punkt för punkt. Skenavtal, trakasserier, utnyttjad arbetskraft, miljonfiffel. Det stämde inte. Företagets VD, A, förnekade att skenavtal hade förekommit. A beskrev företagets förfarande när utländsk arbetskraft skulle anställas.
“Det finns inte någon person som har arbetat en enda dag hos Bolaget X utan arbetstillstånd, dessa ansökningar avser endast fem personer av cirka 1 000 anställda assistenter under ett år“, skrev A i ett mejl till tidningen.
A tillbakavisade även kritiken mot att personliga assistenter hos (…) måste utföra andra sysslor än personlig assistans. Försäkringskassan nämnde bland annat ta hand om hund och barn. A skrev att (…) hade ett dygnet runt-behov av assistans.
“I beslutet från Försäkringskassan ingår att (…) har samma möjlighet som andra att vara hundägare och småbarnsförälder.”
VD:n hänvisade till tidsredovisningar som sades visa att (…) assistenter enbart hade utfört assistanssysslor. Det stämde att en personlig assistent hade utfört måleriarbete och kontorsflytt och fått ersättning för det, men det redovisades inte in som underlag för assistansersättning.
A tillade att Kommunal under 26 år endast hade initierat två förhandlingar gällande arbetsmiljön hos (…). Kommunal hade inte valt att driva någonting vidare.
A menade att anklagelserna om brister i arbetsmiljön var vaga och uppgav att Bolaget X hade efterfrågat detaljuppgifter kring påstådda missförhållanden om när, var, hur, men utan att få respons.
“En utomstående konsult såväl som Arbetsmiljöverket har bedömt arbetsmiljön på den aktuella arbetsplatsen, en process där även Kommunals regionala skyddsombud deltagit, och inte funnit några brister i varken den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön.”
VD:n tillbakavisade att Bolaget X ägnade sig åt brukarimport och sade att det inte stämde över huvud taget.
VD:n uppgav även att Försäkringskassans krav på återbetalning av tre och en halv miljon kronor var bestritt och överklagat. En assistansberättigad som vistades mer än sex månader utomlands hade inte längre rätt till assistans, enligt Försäkringskassans regler.
“Bolaget X hade ingen kännedom om att kunden stannat utomlands mer än sex månader och kunde därför inte heller lämna den upplysningen till FK.”
Bolaget X stoppas av IVO – har överklagat beslutet
I ingressen stod att IVO hade beslutat att dra in tillståndet för Bolaget X med omedelbar verkan. Bland annat fanns uppgifter om felaktiga utbetalningar, skenanställningar och bristande arbetsmiljö. Bolaget X hade överklagat beslutet.
I artikeltexten stod att IVO hade skrivit i beslutet att den gjort en sammantagen bedömning av omfattande och allvarliga brister inom företaget och hos dess företrädare. Tillståndet återkallades direkt, utan möjlighet för Bolaget X att åtgärda bristerna. IVO hade gjort bedömningen att bolaget saknade förutsättningar för att kunna åtgärda problemen.
IVO tog i beslutet upp sju punkter som grundade sig på anmälningar och uppgifter från Försäkringskassan, en kommun, Migrationsverket och Arbetsmiljöverket.
Punkt sju rörde Bolaget X:s ägare NN. IVO bedömde att NN inte uppfyllde kravet på lämplighet. Bland annat nämndes skatteskulder på runt 750 000 kronor hos Kronofogden 2018. Att skulderna hade reglerats ändrade inte IVO:s bedömning.
NN hade även försvårat utredningen av ett barns rätt till assistansersättning genom att avboka utredningssamtal med vårdnadshavare och försöka förhindra att Försäkringskassan vidtog utredningsåtgärder.
Punkt ett handlade om de felaktiga utbetalningarna om tre och en halv miljon som tidningen skrivit om tidigare.
Andra punkten gällde Migrationsverkets bedömning om att bolaget vid ett flertal tillfällen erbjudit skenanställningar.
Punkt tre avsåg arbetsmiljön och att Bolaget X inte uppfyllde reglerna i arbetsmiljölagen. Bland annat var delar av verksamheten inte riskbedömd, som till exempel arbetstiderna.
Den fjärde punkten rörde brister i utförandet av assistansuppdraget. Assistenter hade utfört arbetsuppgifter som inte föll inom uppdraget men som ändå redovisats som utförd assistans. Exempelvis renovering av bolagets kontor. Dessutom framgick kritiken från fackligt håll kring att utländsk arbetskraft utnyttjats och hotats med avsked.
Punkt nummer fem handlade om att bolaget inte skött sin redovisningsskyldighet. Det hade inte skickat in tidsredovisning över utförd assistans till [kommunen].
Punkt nummer sex gällde Försäkringskassans beslut om att stoppa utbetalning av assistansersättning till bolaget.
Artikeln hade tillfogats en uppdatering. I den stod att Bolaget X hade överklagat beslutet till förvaltningsrätten. I avvaktan på fortsatt granskning av ärendet hade förvaltningsrätten inhiberat beslutet.
Invid artikeln publicerades en bild på NN.
Bolaget X slåss för sin överlevnad – fick rätt i domstol
När IVO drog in Bolaget X:s tillstånd att bedriva personlig assistans hade företaget 87 kunder och cirka 700 anställda. För brukare som var kvar hos Bolaget X skulle ett indraget tillstånd innebära att de måste söka sig till en ny aktör. Denna olägenhet för brukarna var ett av skälen till att förvaltningsrätten beviljat inhibition. Domstolens beslut gällde till dess att målet slutligen avgjordes.
Tidningen intervjuade en tjänsteman vid IVO om effekterna för brukarna om tillståndet slutligt drogs in.
IVO:s beslut att dra in tillståndet gällde omedelbart, men beslutet kunde överklagas. Företaget hade lämnat in en nitton sidor lång inlaga där kritiken avfärdades punkt efter punkt. Företaget menade sammanfattningsvis att utgången i målet var oviss och att beslutet borde upphävas.
Invid artikeln publicerades en bild på NN. I artikeln publicerades även en faktaruta där de sju punkterna till grund för IVO:s beslut sammanfattades.
[Kommun angiven] anmäler Bolaget X
I ingressen stod att även [kommunen] anmälde Bolaget X till IVO. Enligt kommunen var inte assistansanordnaren lämplig för uppdraget. Grundaren NN tillbakavisade anklagelserna.
I artikeltexten stod att kommunen i sin anmälan hade skrivit att bolagets ledning/ jurister förhalade och fördröjde processen på ett sätt som drabbade den enskilda. Dessutom uppgavs att bolaget var svårt att komma i kontakt med och att det avvisade samtliga kontakter som inte var via e-post och brev, där det också skulle ha skickat handlingar med känsliga personuppgifter.
Andra argument var att företrädarna kommunicerade på ett nedlåtande sätt, inkom med underlag sent och krävde personliga möten eller beslut utan framförhållning. Plus att det var rörigt med vilka anställda jurister företaget hade.
Enligt den tillförordnade socialdirektören var det framförallt oerhört svårt att komma i kontakt med bolaget. Situationen var ovanlig.
“- Vi har många företag som vi samarbetar med, särskilt inom personlig assistans, och den här typen av svårighet att ha utbyte är väldigt ovanlig. Vi har god kontakt med företag normalt, vi vill att det ska fungera väl för den enskilde och flyta på bra”, sade hon.
NN, grundare och delägare av Bolaget X, svarade att kommunen hade anmält fel juridisk person. Det vill säga att inga av kommunens påståenden handlade om Bolaget X utan om Bolaget Y, som var en juristbyrå och inte ett assistansbolag.
Bolaget Y ingick i Bolaget X-gruppen vid 2018 års årsredovisning, men hade enligt NN gjorts om till ett fristående bolag. Inga uppgifter om detta hade dock inkommit till Bolagsverket.
“- Bolaget X har inte haft någon jurist anställd sedan 2004. Kommunen måste lära sig att läsa fullmakter och hålla ordning på vilket företag de kommunicerar med”, sade NN och tillbakavisade anklagelserna.
“- Allt som vi kan säga till varandra kan vi skriva, det är rättssäkert och ingen behöver diskutera vad som har sagts eftersom vi har det på mejl.”
Enligt NN handlade det i stället om att kommunen hade allvarliga brister inom LSS-handläggningen, och att den valde att gå till angrepp i stället för att rätta till bristerna.
“- Till skillnad från andra kommuner i Sverige är anhörigstödet och barnperspektivet obefintligt. Av vilken anledning skulle jag fördröja för den enskilde, det är precis tvärtom. Det här är mina hjärtefrågor, det jag brinner för”, sade NN och kritiserade kommunen för långa handläggningstider.
Om IVO:s beslut att dra in Bolaget X:s tillstånd och den pågående rättsprocessen sade NN:
“- Vi kommer att fortsätta större och starkare än någonsin och vi är helt säkra på upprättelse när vi möts i domstol. Jag har aldrig känt mig mer motiverad att gå till jobbet än jag gör i dag.”
Den tillförordnade socialdirektören menade i sin tur att kommunen inte tog ovanligt lång tid på sig att fatta beslut.
“- När det dessutom fördröjs för att vi inte kan upprätthålla en dialog med ett företag, det går inte snabbare då. Men vi har inte några exceptionellt långa handläggningstider”, sade hon.
Tidningen frågade: Enligt Bolaget X har ni anmält fel juridisk person, kommentar?
“- Vi har anmält utifrån de kontakter vi har, ledning snedstreck jurister. Bolaget X har tillstånd från IVO om hur de fungerar som bolag. Vi har anmält det vi ser som oroar oss, och vill att IVO ska se över om och hur detta påverkar den enskilde”, svarade hon och tillbakavisade bolagets kritik om att det fanns brister i kommunens behovsbedömning.
Invid artikeln fanns en bild på NN.
Anmälan
Du (NN – nämndens anmärkning) anförde i din anmälan övergripande kritik mot tidningen och redogjorde för de skador rapporteringen orsakat dig.
Du var inte en offentlig person utan en yrkesarbetande entreprenör och småbarnsförälder. Tidningen publicerade din bild i anslutning till alla artiklar.
Tidningen hade brustit i både granskning av källor och i opartiskhet. En reporter hade sagt till dig att tidningen inte behövde granska uttalanden från tjänstemän på myndigheter. Artiklarna var även genomgående vinklade och tidningen använde sig av värdeord för att misskreditera dig.
Tidningen hade dessutom inte värderat nyheter efter relevans. Till exempel hade ett annat bolag nekats tillstånd av IVO på grund av bristande lämplighet. Detta bolag hade upphandling med Umeå kommun och cirka tusen kunder. Trots det skrev tidningen ingenting om händelsen, men den skrev ett stort antal artiklar om Bolaget X, som var ett betydligt mindre företag.
Den mediala rapporteringen hade orsakat följande skador mot dig som person. Du hade fått ta emot hot via anonyma telefonsamtal, i brev hem till dig och på sociala medier. När du rört dig utomhus hade du två gånger hamnat i situationer där du fruktat för din säkerhet. Du hade också blivit spottad på vid flera tillfällen. Ditt barn hade fått höra att föräldern var en tjuv.
Det hade skadat relationerna mellan dina kunder och ditt företag. Osanningar och faktafel hade skrämt vissa kunder till att lämna företaget. Dina möjligheter att få föreläsningsuppdrag och att verka som juridiskt ombud hade också påverkats.
Dessutom pekade du på felaktigheter och anförde kritik mot några av de enskilda publiceringarna, vilket behandlas nedan under respektive rubrik.
Grova anklagelser mot Bolaget X
I artikeln användes ett medvetet värderande ordval som syftade till att misskreditera dig.
Tidningen underlät att upplysa läsarna om att merparten av anmälningarna mot Bolaget X som kommit in till IVO var från Försäkringskassan. Det ifrågasattes inte heller att Försäkringskassan fattade ett administrativt beslut om att stoppa utbetalningar, som föregrep IVO:s granskning. Detta var en aktuell fråga med stort nyhetsvärde, med mer än fyrtio drabbade bolag.
Tjänstemannen från Försäkringskassan fick stå helt oemotsagd när han påstod att myndigheten hade kunnat påvisa eskalerande misskötsamhet. Det preciserades inte vad misskötsamheten skulle bestå i och jämfördes inte med IVO:s beslut.
Har skapat många rubriker genom åren
Artikeln innehöll felaktiga uppgifter om antalet anställda i bolaget. Dessutom fanns faktafel kring hur Bolaget X agerat under pandemin. Det var uppgifter från en artikel i Arbetarbladet, där en person felciterats.
Tidningen tog upp privata ärenden genom att skriva att det “även varit rubriker kring NN som inte handlat om (…) företag”. Till exempel avhandlades ditt husköp.
“Stoppa fusket i assistansbranschen”
I direkt anslutning till rubriken fanns en bild på dig och du fick därigenom stå för oegentligheter i en hel bransch.
Skribenten anklagade dig för att utsätta de anställda för livsfara i samband med pandemin. Uppgifterna stämde inte. Bolaget X hade inte haft ett enda dödsfall, vare sig bland kunder eller personal, och någon smittspridning hade inte förekommit. Det hade funnits full skyddsutrustning och antikroppstester hade utförts.
Språket i ledaren var genomgående oseriöst. Skribenten raljerade dessutom kring att du fått utmärkelser för ditt arbete som entreprenör, och trodde sig veta att allting inte var bra under ytan genom att hänvisa till en åtta år gammal och oseriös artikel. Hon gjorde sig även lustig över att du påstått att Försäkringskassan haft något mot dig personligen.
I artikeln påstods felaktigt att bolaget tagit mot tre och en halv miljon för assistans som inte utförts.
Skenavtal och miljonfiffel – så ser kritiken ut
Tidningen använde värdeladdade ord genomgående. Att använda uttrycket miljonfiffel var missvisande. Saken var inte avgjord och något fiffel hade inte kunnat visas.
Vad gällde brukaren som vistades utomlands påstod tidningen att “Flera personer, både assistenter och företrädare för Bolaget X har haft kännedom om felaktigheterna, detta utan att meddela Försäkringskassan”.
I Försäkringskassans eget underlag, som bifogades, framgick att någon polisanmälan inte upprättats eftersom det inte kommit fram att assistansanordnaren vetat om att brukaren varit utomlands.
Tidningen hade avstått från opartisk granskning av uppgifterna från myndigheterna och av de underlag du själv lämnat in.
Vad gällde uppgifterna om att en man som tidigare hade sökt asyl åberopade ett jobberbjudande från bolaget när han sökte arbetstillstånd, ifrågasatte du att ansvar lades på bolaget. På grund av sekretess i asylärenden kunde en arbetsgivare inte ha sådan insikt om en sökande. Tidningen hade inte ställt frågor kring bolagets möjlighet till insyn till Migrationsverket.
I publiceringen fanns uppgifter om att du var (…). Det stred mot god publicistisk sed att hänga ut dig på detta sätt. Det var grovt förtal.
Kritiken mot arbetsförhållandena kom från en ombudsman och var helt och hållet baserad på hörsägen och rykten. Ingen inom Kommunal har kunnat uppge när dessa saker skulle ha inträffat, var det inträffat eller vilka personer som varit inblandade. Inte heller hade facket valt att gå vidare, vilket naturligtvis hade skett om dessa saker verkligen hänt och kunnat påvisas. Arbetsmiljöverket hade vid en inspektion av arbetsmiljön inte funnit några brister.
LSS var en rättighetslagstiftning som gav personer med funktionshinder rätt att leva som alla andra. Det vill säga att vara förälder, ha husdjur och eget hushåll. Exemplen i artikeln var alltså arbetsuppgifter som ingick i en personlig assistents uppdrag. Faktafelen syftade till att misstänkliggöra dig. Du bifogade ett intyg från arbetsgivarorganisationen KFO.
“(…) har samma möjlighet som andra att vara hundägare”
Rubriksättningen var förklenande och hänvisade inte till den bärande frågan. Försäkringskassan hade beviljat (…) personlig assistans till att vara förälder, hundägare och sköta ett hushåll. (…) hade erbjudit (…) att ge in skriftligt material som visade detta, men tidningen var inte intresserad.
Bolaget X stoppas av IVO – har överklagat beslutet
Tidningen underlät att ändra rubriken och ingressen efter att huvudnyheten ändrats. Det var av vitalt nyhetsvärde att en domstol inhiberat IVO:s beslut.
Uppgifterna om att bolaget inte uppfyllde arbetsmiljölagens krav, att en brukare för det mesta befunnit sig utomlands, att det varit brister i utförandet av uppdraget, att det funnits brister i tidsrapporteringen till (kommunen) var samtliga felaktiga.
Trots att tidningen fann det fackliga ombudets uppgifter graverande granskade den inte dessa genom att kontakta Bolaget X, Kommunal eller KFO.
Umeå kommun anmäler Bolaget X
Det framgick inte i rubriken eller ingressen att (kommunen) anmält fel juridisk person till IVO. Klagomålen gällde juristbyrån Bolaget Y, som inte bedrev assistansverksamhet.
Medieombudsmannens bedömning
Det finns ett stort allmänintresse av att rapportera om granskningar av bolag som arbetar med personlig assistans. Det beror på att dessa företag riktar sig till kunder som i vissa fall är helt beroende av företagets tjänster, och att verksamheten finansieras av allmänna medel. Det finns därför ingenting att invända mot att tidningen skrev om kritiken som framkommit mot Bolaget X.
Du har i flera avseenden framfört synpunkter på vad tidningen valt att skriva om, till exempel att den borde rapporterat om kritik mot andra företag i stället och att den inte redigerade rubrik och ingress med det du bedömde vara huvudnyheten.
En tidnings ansvariga utgivare bestämmer själv vad tidningen ska publicera. Det hänger samman med att den ansvariga utgivaren också är den som bär det juridiska och etiska ansvaret för det som står i tidningen. Det innefattar också en rätt välja ett kritiskt perspektiv i rapporteringen, så länge det sker inom ramen för god publicistisk sed. Medieombudsmannen har därför inget att invända mot att tidningen valt att rapportera om just Bolaget X. Medieombudsmannen har inte heller något att erinra mot tidningens val av rubriksättning och vinkel.
Medieombudsmannen har till uppdrag att pröva om det som faktiskt publicerats har orsakat dig en oförsvarlig publicitetsskada.
I din egenskap av grundare, styrelseordförande och ägare av Bolaget X var det motiverat att tidningen namngav dig och publicerade bilder på dig. Tidningen hade tagit del av beslutet från IVO och intervjuat företrädare för flera myndigheter. Därmed hade tidningen tillräckliga belägg för de uppgifter som publicerades.
Kritiken i artikeln riktas inte mot dig som person utan framförallt mot bolaget. I de fall kritik riktas mot dig är det mot din yrkesutövning, främst i ditt agerande som arbetsgivare. Det är förståeligt att du reagerar över att namnges och kopplas samman med den hårda kritik som framkommer i publiceringarna. Men det är inom ramen för vad en person i din ställning får tåla.
Tidningen har löpande låtit dig och bolaget komma till tals dels på nyhetsplats, dels i debattartikeln. Uppgifterna har alltså inte stått oemotsagda och de synpunkter du framfört i din anmälan har också kommit fram i tidningens rapportering. Det har inte framkommit att du eller bolaget kontaktat tidningen för rättelse eller genmäle.
Sammantaget har granskningen ett betydande allmänintresse. Mot bakgrund av det har du inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Därmed saknas grund för att klandra tidningen. Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s avskrivningsbeslut men i övrigt inte yttrat sig i nämnden.
Tidningen har bland annat anfört följande i nämnden. Kritiken mot företaget hade ett stort allmänintresse då det handlar om skattefinansierad verksamhet som omsätter stora belopp. Företaget och dess företrädare har kontaktats och fått besvara kritiken i samband med publiceringarna. Företaget har dessutom beretts genmäle till en ledarkrönika i Folkbladet i form av en debattartikel.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Folkbladet Västerbotten.