Fotboll Sthlm klandras efter missvisande publicering om MO:s beslut

mars 27 2025


Mediets val att publicera en artikel om MO:s avskrivningsbeslut utan att tydligt informera om att beslutet kunde överklagas, samt att på sociala medier framställa det som ett slutgiltigt friande, strider mot god publicistisk sed.

Fotboll Sthlm, dnr. 24488, exp. nr. 17/2025

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Fotboll Sthlm för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 8 januari 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Fotboll Sthlm.

MO:s beslut hade följande lydelse.

Hasan Cetinkaya har genom ombud anmält Fotboll Sthlm för artikeln Medieombudsmannen friar Fotboll Sthlm för HCM-granskning, publicerad den 10 oktober 2024 på fotbollsthlm.se.

Vad mediet publicerade

Ingressen

”Efter Fotboll Sthlms granskning av HCM anmälde Hasan Cetinkaya till både Justitiekanslern och Medieombudsmannen. Sedan tidigare står det klart att Justitieombudsmannen beslutat att inte ta ärendet vidare och idag kom

Medieombudsmannens beslut: Fotboll Sthlm klandras inte för publiceringen, som avslöjade kopplingarna mellan fruktade kriminella nätverk och Sveriges mäktigaste fotbollsagentur.”

Brödtexten

”I april avslöjade Fotboll Sthlm kopplingar mellan fotbollsagenturen Hasan Cetinkaya och ökända kriminella nätverk. Granskningen, som gjordes i samarbete med Expressen, kretsade i huvudsak kring två män.

Den ene hade dömts för bedrägeri tillsammans med G-toppen BA samt drivit bolag med BB, också han utpekad som tongivande i G-nätverket. Den andre hade pekats ut av polisen som ingående i det så kallade H-gänget. På sociala medier hade båda männen lagt ut bilder på HCM-spelare märkt med hashtaggen #HCM. Dessutom beskrev ett stort antal källor med god insyn i fotbollen männen som kopplade till agenturen.

Varken Hasan Cetinkaya eller någon av männen med band till nätverkskriminella miljöer ville ställa upp på intervju. I stället anmälde Hasan Cetinkaya Fotboll Sthlm till både Justitiekanslern och Medieombudsmannen, genom en advokatbyrå.

På torsdagen kom Medieombudsmannens beslut. Hasan Cetinkayas anmälan läggs ned och Fotboll Sthlm klandras inte. Medieombudsmannens slutsats är att Fotboll Sthlm haft tillräckliga belägg för vår publicering samt att Hasan Cetinkaya fått bemöta uppgifterna.

’Detta underlag, tillsammans med det som förekommit i sociala medier, utgör sammantaget tillräckliga belägg för Fotboll Sthlms slutsats att de aktuella personerna med gängkoppling har anknytning till HCM, slår Medieombudsmannen fast i sitt beslut.

Dessutom står det sedan tidigare klart att Justitiekanslern friar Fotboll Sthlm. Fotboll Sthlm har alltså friats i båda instanser som tidningen anmälts till. Redaktionens inriktning på granskande journalistik fortsätter.

Granskningen av Hasan Cetinkaya Management finns att läsa här” [Blålänk till artikeln, MO:s anmärkning].

Anmälan

Hasan Cetinkaya anmälde genom ombud som i huvudsak framhöll följande:

Den 19 juni 2024 anmälde Hasan Cetinkaya Fotboll Sthlm till Allmänhetens

Medieombudsman med anledning av publiceringen den 10 april 2024 med rubriken ”GRANSKAR: Hasan Cetinkaya styr i svensk fotboll – med gängmännen”.

Hasan Cetinkaya hade i ett pressmeddelande den 19 juni 2024 själv berättat offentligt om sin anmälan. Fotboll Sthlm kommenterade anmälan i en artikel samma dag.

Medieombudsmannen beslutade den 10 oktober 2024 att avskriva ärendet. Enligt

MO:s sammantagna bedömning hade publiceringen inte medfört en oförsvarlig publicitetsskada för Hasan Cetinkaya. Beslutet kunde överklagas senast den 10 november 2024.

Mediet hade i den nu aktuella publiceringen ”Medieombudsmannen friar Fotboll Sthlm för HCM-granskning” lämnat uppgifter om att Medieombudsmannen friat Fotboll Sthlm. I publiceringen angavs att Fotboll Sthlm inte klandrats för den anmälda granskningen och att anmälan lagts ned. Vidare angavs att MO:s slutsats var att Fotboll Sthlm hade haft tillräckliga belägg för publiceringen, med ett tillhörande citat från Medieombudsmannens beslut. I den nu anmälda artikeln upprepades information från den ursprungliga granskningen. Dessutom fanns en länk med som ledde till granskningen.

Medieombudsmannen beslutade aldrig själv om klander. Det var Mediernas Etiknämnd som avgjorde om medier skulle klandras. Om Medieombudsmannen ansåg att en anmälare utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada föreslog Medieombuds­mannen att Mediernas Etiknämnd skulle klandra mediet och överlämnade ärendet till nämnden för avgörande. Om MO inte ansåg att mediet skulle klandras avskrevs ärendet. Anmälaren hade då möjlighet att inom en månad överklaga beslutet till Mediernas Etiknämnd.

Utöver publicitetsreglerna fanns även en hederskodex om regler för medier i processen hos MO. Enligt hederskodexen skulle medier som blev anmälda inte ge offentlighet åt att det skett en anmälan. Skälet till detta var att anmälaren inte skulle drabbas av ytterligare publicitetsskada under utredningens gång. Om en anmälare själv berättade om sin anmälan offentligt fick dock även det anmälda mediet kommentera anmälan.

Om mediet fälldes av Mediernas Etiknämnd skulle mediet publicera ett uttalande. Om mediet övervägde att uppmärksamma ett friande beslut bör mediet beakta den skada som anmälaren, som förlorat i nämnden, kunde lida av en sådan publicering. Medier bör avstå från att kommentera eller argumentera kring beslutets innehåll i anslutning till en eventuell publicering.

Hasan Cetinkaya hade i ett pressmeddelande den 19 juni 2024 själv berättat offentligt om sin anmälan av Fotboll Sthlm. Därmed hade det varit tillåtet för Fotboll Sthlm att kommentera anmälan, vilket Fotboll Sthlm också gjorde i en artikel samma dag.

Fotboll Sthlm hade i nu aktuell publicering den 10 oktober 2024 angivit att Medieombudsmannen friat Fotboll Sthlm, att mediet inte klandrats för den anmälda publiceringen, att det hade haft tillräckliga belägg för den anmälda publiceringen och att anmälan lagts ned. Däremot hade Fotboll Sthlm utelämnat att MO:s beslut inte var slutligt utan kunde överklagas till Mediernas Etiknämnd senast den 10 november 2024 och att det inte var Medieombudsmannen, utan nämnden, som avgjorde om mediet skulle klandras. Hasan Cetinkaya skulle överklaga Medieombudsmannens beslut.

Hasan Cetinkaya ansåg att Fotboll Sthlm, genom att i nu aktuell publicering felaktigt ge sken av att mediet slutgiltigt hade friats av MO och återupprepa anklagelser från samt länka till den anmälda publiceringen, hade tillfogat honom en ytterligare oförsvarlig publicitetsskada.

Mot ovan bakgrund ansåg Hasan Cetinkaya att Fotboll Sthlm hade åsidosatt god publicistisk sed.

Mediets svar

Mediet svarade via ombud och framhöll i huvudsak följande:

Som framgick av anmälan publicerade Fotboll Sthlm en artikel om Medieombuds­mannens beslut. Artikeln togs bort några dagar efter publiceringen sedan MO upplyst Fotboll Sthlm om hederskodex, vilken inte hade uppmärksammats av Fotboll Sthlm tidigare.

Av hederskodex framgick följande:

”Mediet som har blivit anmäld till Medieombudsmannen ska inte ge offentlighet åt att det skett en anmälan. Skälet till detta är att anmälaren inte ska drabbas av ytterligare publicitetsskada under utredningens gång.”

”Anmälaren kan själv bestämma om han eller hon vill berätta om sin anmälan offentligt. I så fall får även det anmälda mediet kommentera anmälan.”

”Om ett medium överväger att uppmärksamma ett friande beslut, bör mediet beakta den skada som anmälaren, som förlorat i nämnden, kan lida av en sådan publicering. Mediet bör avstå från att kommentera eller argumentera kring beslutets innehåll i anslutning till en eventuell publicering.”

Även om pressetiken inte utgick från en formell regeltillämpning kunde det konstateras att det inte fanns någon uttrycklig reglering kring publicering av beslut från Medieombudsmannen. När det gällde publicering av anmälan och beslut från Mediernas Etiknämnd fick detta ske med beaktande av omständigheter hänförliga till anmälaren.

Vid bedömningen av förevarande fall skulle beaktas att Hasan Cetinkaya själv vid olika tillfällen har gett offentlighet åt sin anmälan till Medieombudsmannen. I intervju med TV4/Fotbollskanalen den 16 april 2024 berättade Hasan Cetinkaya att anmälan skulle ske till Medieombudsmannen. Samma dag som anmälan gavs in, den 19 juni 2024, offentliggjorde Hasan Cetinkaya detta genom ett pressmeddelande. Pressmeddelandet publicerades i SVT och flera andra medier.

Hasan Cetinkaya hade därigenom på ett tydligt sätt velat ge uppmärksamhet och sprida information om prövningen hos MO. Fotboll Sthlm:s aktuella publicering hade därmed inte medfört att Hasan Cetinkaya utsatts för någon publicitetsskada.

Utifrån dessa specifika omständigheter och med beaktande av att publiceringen inte innehöll någon kommentar eller argumentation kring beslutets innehåll samt att publiceringen togs bort så snart Fotboll Sthlm blev varse om hederskodex ansåg Fotboll Sthlm att man har intagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.

Till yttrandet bifogades en rad publiceringar som visade att Hasan Cetinkaya offentliggjort det faktum att han anmält Fotboll Sthlms ursprungliga granskning till Medieombudsmannen.

Anmälarens kommentar

Fotboll Sthlm angav i sitt yttrande att den anmälda publiceringen togs bort efter några dagar, sedan MO informerat mediet om hederskodex. Hasan Cetinkaya uppfattade detta som att såväl Fotboll Sthlm som Medieombudsmannen i praktiken redan har tagit ställning till att publiceringen stod i strid med hederskodex.

Publiceringen fick dock betydande spridning under dagarna innan den togs bort. I samband med publiceringen lade Fotboll Sthlm och tidningens medarbetare dessutom upp inlägg på X med länkar till publiceringen. Dessa inlägg hade inte tagits bort och hade tillsammans visats över 40 000 gånger. Det förhållandet att Fotboll Sthlm hade tagit bort publiceringen saknade därför betydelse.

Fotboll Sthlms chefredaktör, Oskar Månsson, påstod bland annat felaktigt följande i ett av sina inlägg om publiceringen: ”Två instanser, JK och MO, har nu friat oss. Segrar för en liten redaktion som granskar ämnen som få i idrotten/samhället bryr sig om och som kan komma med ett högt pris.”

Fotboll Sthlm påstod i yttrandet att publiceringen inte innehöll någon kommentar eller argumentation kring MO:s beslut. Detta var emellertid felaktigt. Utöver att Fotboll Sthlms chefredaktör i inlägg på X kommenterat beslutet, innehöll även publiceringen som sådan både detaljerade kommentarer om beslutet och direkta hänvisningar till den anmälda grundpubliceringen. Bland annat påstods felaktigt, vilket också påståtts på X, att Fotboll Sthlm friats såväl av Medieombudsmannen som av Justitiekanslern. Varken Justitiekanslern eller Medieombudsmannen hade emellertid friat Fotboll Sthlm.

Vad gällde Justitiekanslerns beslut skulle understrykas att det i detta uttryckligen angavs att det inte innebar något ställningstagande i frågan om förtalsbrott begåtts.

Noteras bör att Hasan Cetinkaya, efter Fotboll Sthlms publicering, hade överklagat Medieombudsmannens beslut gällande grundpubliceringen till Mediernas Etiknämnd. Nämnden hade ännu inte fattat beslut om att klandra eller fria Fotboll Sthlm.

Till yttrandet bifogades skärmdumpar från X där Fotboll Sthlm berättade att man friats av Medieombudsmannen, med länk till den ursprungliga granskningen av anmälaren. Även enskilda medarbetares inlägg, däribland chefredaktörens, bifogades.

Ytterligare skriftväxling

Fotboll sthlm lät via ombud meddela att det som mediet publicerat på X gällande MO:s beslut nu var borttaget. Tidigare hade inläggen legat kvar av förbiseende.

Medieombudsmannens bedömning

MO ska pröva om anmälaren utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen.

Det medieetiska systemet omgärdas av ett antal regler som anslutna medier ska följa. De så kallade hedersreglerna är till för att skydda anmälare, som redan anser sig utsatta för en publicitetsskada, från att drabbas av ytterligare kränkningar under ärende­hanteringens gång. Det finns oftast en maktobalans mellan en enskild anmälare och ett medieföretag och systemet vill med reglerna att medier ska avstå från att ”triumfera” när de vunnit framgång i ett ärende, då det i andra änden finns en person som anmält men inte fått rätt.

Det är korrekt, som Fotboll Sthlm framhåller, att Hasan Cetinkaya själv spred uppgiften om sin ursprungliga anmälan (Dnr 24289) i offentligheten, och det var därför helt rimligt att mediet kunde omskriva och kommentera att en sådan anmälan lämnats in. Detta medges också av anmälaren.

När det gäller Medieombudsmannens avskrivningsbeslut i ärendet borde dock mediet avstått från att publicera uppgifter om saken. MO ansåg i beslutet att Fotboll Sthlm skulle frias. Det betyder att anmälaren har en månad på sig att överklaga saken till Mediernas Etiknämnd, vilket senare också skedde. När Fotboll Sthlm gjorde sin publicering hade tiden för överklagande ännu inte löpt ut. Hasan Cetinkaya offentliggjorde förvisso att en anmälan lämnats in, men det har inte framkommit att han kommenterat Medieombudsmannens avskrivningsbeslut, och därför borde inte heller Fotboll Sthlm ha publicerat uppgifter om detta. Efter påpekande från MO avpublicerade Fotboll Sthlm texten och förklarade att man inte känt till hedersregeln. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det och det är bra att mediet agerat när man fick kännedom om saken.

Det är dock inte huruvida Fotboll Sthlm brutit mot det medieetiska systemets regler eller inte som jag prövar i detta ärende, utan om publiceringen utsatt anmälaren för en oförsvarlig skada.

Hasan Cetinkayas ursprungliga anmälan gäller en för honom tuff granskning där det påstås att han och hans företag har kopplingar till gängkriminella. I den nu anmälda publiceringen påstås att det ursprungliga ärendet hos MO lagts ned. Det påstås vidare att Fotboll Sthlm inte klandras för publiceringen, vilket är missvisande då Mediernas Etiknämnd vid Fotboll Sthlm:s publicering (och i skrivande stund) ännu inte avgjort saken.

Vidare har Fotboll Sthlm på sitt huvudkonto på X länkat till den nu anmälda publiceringen och förklarat att mediet friats, utan att redogöra för att något slutgiltigt beslut inte är fattat inom det medieetiska systemet. Tilläggas här bör att MO har mandat att pröva anslutna mediers officiella konton på sociala medier, men vad enskilda journalister eller mediechefer skriver på sina egna konton ingår inte i prövningsrätten.

Även uppgiften att Justitiekanslern friat Fotboll Sthlm framstår som missvisande, eftersom JK, enligt vad anmälaren påpekat i sitt yttrande, inte tagit ställning till skuldfrågan i beslutet om att inte driva ett tryckfrihetsärende.

Sammanfattningsvis anser jag att Fotboll Sthlm bör klandras. Anmälaren har använt sin rätt och vänt sig till det medieetiska systemet för att få sin sak prövad efter en, för honom, hård granskning. I väntan på att den saken ska avgöras har mediet i en publicering som legat ute i flera dagar och vars innehåll spridits på Fotboll Sthlm:s sociala mediekonto, påstått att ärendet lagts ned. Det har kunnat tolkas som en seger för mediet och en förlust för anmälaren i ett känsligt ärende, trots att saken inte är slutligen avgjord. Uppgifterna i publiceringen är sammantaget sådana att anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Fotboll Sthlm har yttrat sig i Mediernas Etiknämnd och sammanfattningsvis fört fram följande. MO framhåller att hedersreglerna har till syfte att reglera den maktobalans som ofta finns mellan en enskild anmälare och ett medieföretag. I förevarande fall är det dock inte fråga om någon sådan maktobalans. Anmälaren har själv givit stor spridning åt granskningen och sin anmälan av den. Dessutom har ytterligare uppmärksamhet givits genom anmälarens klienter och genom inlägg på sociala medier. Fotboll Sthlms publicering av MO:s beslut har således inte medfört någon ytterligare publicitetsskada för anmälaren. Vid publiceringen hade MO:s beslut inte överklagats. Fotboll Sthlms återgivande av MO:s beslut har således inte heller varit felaktigt eller missvisande.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Fotboll Sthlm för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Tidningsutgivarna, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Ruth Mannelqvist, Laura Hartman, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.

Dessutom har Hanna Nyberg, utsedd av Svenska Journalistförbundet och Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, varit närvarande vid ärendets behandling.