Gav offentlighet åt pågående PO-ärende

februari 10 2015


Arbetarbladet, exp. nr: 20/2015, dnr: 134/2014


Arbetarbladet klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed. Tidningen gav offentlighet åt en PO-anmälan trots att den fortfarande var under utredning.


Sammanträdesdatum 2015-02-10


Pressens Opinionsnämnds beslut


Pressens Opinionsnämnd klandrar Arbetarbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.


_______________


Genom beslut den 6 november 2014 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Arbetarbladet till Pressens Opinionsnämnd (PON).


PO:s besluthade följande lydelse.


Vad tidningen publicerade


Den 22april 2014 publicerade Arbetarbladet på sin hemsida, arbetarbladet.se, en artikel med rubriken Arbetarbladet misstänkt för brott.


I ingressen stod att X (ett namn angivet), gruppledare för nazistiska Svenskarnas parti (SvP), fått sitt namn publicerat i en intervju med Arbetarbladet. Nu hade Justitiekanslern (JK) inlett en förundersökning om brott mot tystnadsplikten. – Jag är förvånad, sade Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare.


Av artikeltexten framgick att Arbetarbladet i december hade intervjuat X, SvP:s gruppledare i Y (län angivet), med anledning av att nazister gått till attack mot ett demonstrationståg i Stockholm.


Bland de häktade nazisterna fanns en 19-årig man från A (ort angiven), tidigare medlem i SvP, som poserat med X på festbilder på Facebook.


Det var om detta intervjun hade handlat.


– X kom överens med reportern om att han skulle ställa upp med sin titel och funktion i partiet, men att hans namn skulle vara anonymt. Jag fick höra om detta men beslutade mig för att köra namnet. Han är gruppledare för ett politiskt parti och en offentlig person, som vi dessutom har publicerat namn och bild på vid tidigare tillfällen, sade Daniel Nordström, men beklagade ändå hur det hela hade gått till.


– En reporter får aldrig utlova anonymitet åt en politiskt förtroendevald företrädare som intervjuas. Det är inte klockrent. Men X kanske borde syssla med annat än politik om han inte vill förekomma med namn i intervjuer.


Efter att intervjun publicerats hade X kontaktat den ansvarige utgivaren och uttryckt sitt missnöje.


– Jag rådde honom att göra en anmälan. Han anmälde publiceringen till Allmänhetens Pressombudsman (PO) som konstaterade att det var helt rätt att skriva hans namn.


Då hade X anmält namnpubliceringen till JK som beslutat att inleda en förundersökning mot den ansvarige utgivaren, Daniel Nordström, om brott mot tystnadsplikten.


– Vi har inte brutit mot tystnadsplikten. Jag är förvånad över JK:s beslut med tanke på hur uppenbart fallet är: en intervju med en gruppledare för ett politiskt parti, en offentlig person, som vill att vi skriver titel och funktion men inte hans namn. Det borde finnas viktigare fall för JK än en nazist som känner sig sårad, men jag välkomnar prövningen.


En motsvarande artikel, med rubriken ”Inte klockrent – men inget brott” publicerades i papperstidningen den 23 april.


Anmälan


X anmälde artikeln till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han kritiserade att tidningen hade gett offentlighet åt hans PO-anmälan och citerade ett utdrag från PO:s hemsida:


En hederskodex är att en tidning som anmälts inte ger offentlighet åt PO-anmälan. Det är en praxis som i flera fall bekräftats av beslut i Pressens Opinionsnämnd (t ex PON exp nr 34/2011). Skälet till detta är att anmälaren inte ska drabbas av ytterligare publicitetsskada under utredningens gång.


Tidningens yttrande


Arbetarbladet svarade genom sin ansvarige utgivare. Han anförde att saken redan var avgjord hos PO och Pressens Opinionsnämnd (PON) när artikeln publicerades. Därmed föll anmälarens argument om att tidningen tillkännagett saken under utredningens gång.


Den aktuella artikeln var föranledd av att X hade gjort en anmälan till JK. Att en förtroendevald politiker valde att JK-anmäla tidningen hade ett uppenbart allmänintresse.


Artikeln hade också en annan viktig poäng, nämligen det faktum att utgivaren hade rått X att vända sig till PO. Det var en viktig signal till läsarna om hur tidningen arbetade.


Anmälarens kommentar


Anmälaren återkom till att publiceringen hade skett vid en tidpunkt då ärendet inte var avgjort av PON.


PO:s bedömning


Den PO-anmälan som nämndes i artikeln avskrevs av PO genom beslut den 19 mars 2014. I PO-beslutet stod bland annat att den som har ett ledande uppdrag i ett politiskt parti, får vara beredd på att bli exponerad i medierna med sitt namn. Mot den bakgrunden fanns det inte skäl för pressetisk kritik av publiceringen. Inte heller när det gällde själva innehållet; båda parter var överens om att det inte var misskrediterande.


PO anförde vidare: Samtidigt kan jag inte undgå att notera att det är anmärkningsvärt att en tidning accepterar att inte namnge en källa för att sedan bryta den överenskommelsen medvetet.


Därefter konstaterades i beslutet att det inte ingår i PO:s uppdrag att bedöma frågor om källskydd och vad som förekommit i mötet mellan reportern och den intervjuade. PO och Pressens Opinionsnämnd (PON) har till uppgift att bedöma om det som faktiskt publicerats inneburit en oförsvarlig publicitetsskada för den berörde.


Det framhölls att journalisters arbetsmetoder kan prövas av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN) och att brott mot källskyddet kan anmälas till JK.


Anmälaren överklagade därefter PO:s beslut till PON den 3 april. Opinionsnämnden avgjorde ärendet den 6 maj. Nämnden underströk vad PO anfört om vilka frågor som inte kan hanteras av PO och PON, instämde i PO:s bedömning och fann inte skäl för pressetisk kritik av tidningen.


Vid tidpunkten för den nu anmälda artikelns publicering, den 22 april, var således det omskrivna ärendet pågående och ännu inte avgjort av nämnden.


Det var bra att tidningen tidigare hade informerat anmälaren om att denne kunde vända sig till PO för att få saken prövad.


Dock har Pressens Opinionsnämnd i ett flertal beslut slagit fast att det inte är förenligt med god publicistisk sed att offentliggöra PO-anmälan under utredningen av ärendet hos PO och PON. Syftet med denna bestämmelse är att skydda anmälare, som inte ska behöva utsättas för oönskad publicitet i anledning av att hen anmält en publicering.


Det senaste beslutet i detta ämne gällde offentliggörandet av en PO-anmälan från drottningen. Publiceringen skedde före det att PON hade fattat beslut i ärendet.


I det beslutet (PON exp nr 48/2013) står bland annat att läsa:


Regeln syftar till att göra det pressetiska systemet förutsägbart för de enskilda personer som vänder sig till systemet för att få upprättelse. I detta fall saknar det därför betydelse vilken roll i offentligheten anmälaren har.


Det pressetiska systemets trovärdighet är beroende av att utgivarna inte uppfattar regeln som en rekommendation, utan just som en regel; som en del av systemets grundkonstruktion.


Mot denna bakgrund står Arbetarbladets artikel den 22 och 23 april 2014 i strid med god publicistisk sed.


Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.


Pressens Opinionsnämnds bedömning


Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning. Arbetarbladet ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.