Exp nr 120/2006 Göteborgs-Tidningen
Tidningens rapportering om Hagamannen med uppgifter om bl a mannens familjeförhållanden med sambo och två barn, en bild på familjens hus samt intervjuer med grannar orsakade familjen en oförsvarlig publicitetsskada.
Publiceringen
Den 30 mars 2006 rapporterade Göteborgs-Tidningen att den s k Hagamannen gripits i Umeå. Han var misstänkt för en serie överfall och våldtäkter på sammanlagt åtta kvinnor i Umeå mellan 1998 och 2005.
På löpsedeln presenterades han med foto, för- och efternamn samt ålder, på förstasidan med foto, förnamn och ålder. Inne i tidningen stod även efternamnet och namnet på den ort där han var bosatt. Hans yrke och arbetsplats angavs. Vidare fanns bild på bostaden samt en bild på den anhållne i vuxen ålder och en ungdomsbild. Tidningen publicerade också ett foto på mannen och hans sambo där den senares ansikte retuscherats bort. Det framgick att de hade två minderåriga barn, varav det ena var sex år. En granne framträdde med namn, bild och intervjuuttalanden, bl a om den utpekades arbete med att renovera och bygga till på sin fastighet. Hon sade att sambon var chockad. Ytterligare två namngivna grannar uttalade sig.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av den anhållnes föräldrar och två bröder, av hans sambo som också företrädde deras två barn samt av sambons föräldrar. De kände sig djupt kränkta.
Tidningens svar
Tidningen beklagade att anmälarna kände sig kränkta. Allmänintresset var så starkt att namn- och bildpubliceringen var motiverad trots att hänsynen till familj och nära anhöriga talade mot det. Det var redan många som kände till vem som anhållits. Förutom bland de anhöriga var det känt för arbetskamrater och medlemmar i den idrottsförening där mannen var kassör. Kännedomen om hans identitet skulle snabbt spridas ytterligare även utan GT:s publicering.
Anmälarna hade inte förekommit med namn och bild. Barnens ålder hade nämnts återhållsamt och deras kön hade inte angetts. Sambons ålder och yrke nämndes inte. De referenser till familjen som förekom hade gjorts enbart för att på ett relevant sätt beskriva händelseutvecklingen inför gripandet. Tidningen avslutade med en försäkran om förståelse för anmälarnas svåra situation.
PO:s bedömning
I beslut den 9 juni 2006 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
En ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften kräver att hänsyn visas familj och andra nära anhöriga till personer som misstänks för brott. Kravet på sådan hänsyn blir särskilt eftertryckligt om det misstänkta brottet har stark direkt eller indirekt beröring med familjelivet.
Utpekandet av den misstänkte s k Hagamannen med namn, ålder, bild och foto på familjens bostad i kombination med uppgifter om den anhållnes hemort, yrke och arbetsplats har vållat anmälarna en publicitetsskada. Den gör sig starkt känd för de vuxna anmälarna. Skadan måste betraktas som om möjligt ännu allvarligare för de två minderåriga barnen.
I detta fall har skadan för anmälarna förstärkts av att GT offentliggjorde namn och bild mindre än ett dygn efter det att familjen blivit underrättad om gripandet. Publiceringen har skett när anmälarna var i djupaste chock och som allra mest sårbara.
Göteborgs-Tidningenhar inte iakttagit god publicistisk sed. Tidningen bör klandras.
Göteborgs-Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen anförde bl a. Läsarna hade ett berättigat anspråk på att få veta identiteten hos den gripne. Det fanns inga egentliga tveksamheter om att den gripne var Hagamannen. Tidningen rapporterade sakligt och fritt från spekulationer. Genomgående och i varje skede poängterades att personen i fråga inte var dömd. Det var väl känt i Umeå med omnejd vem som hade gripits. Fenomenet Hagamannen kommer delvis att förbli en gåta. Göteborgs-Tidningen hade försökt att ge allmänheten faktabitar som kanske kunde göra gåtan något mindre svårförståelig. Tidningen var väl medveten om den svåra situation som mannens anhöriga gått – och går – igenom.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Serien av kvinnoöverfall under flera års tid i Umeå har av PO i ett annat beslut ansetts ha utomordentligt stort allmänintresse. Pressens Opinionsnämnd vill också särskilt markera sakens och därmed också publiceringens allmänintresse. Detta intresse gör sig gällande både när det gäller brotten och en gärningsman bakom dessa.
Publiceringen av uppgifterna om Hagamannen och hans och familjens förhållanden har även enligt nämndens uppfattning utan tvivel medfört en allvarlig publicitetsskada för de närmaste anhöriga. Även om det utomordentliga starka allmänintresset i saken enligt nämnden får anses väga över den publicitetsskada som mannen själv utsatts för, är det inte givet att detsamma gäller för de närmast anhöriga. Bilden på bostaden, uppgifterna om mannens familjeförhållanden med sambo och två minderåriga barn samt intervjuer med namngivna grannar, varav en på bild, i kombination med andra publicerade uppgifter har medfört en betydande publicitetsskada för sambon och barnen. Även om det varit motiverat att söka ge en viss bakgrundsbild kring mannens förhållanden är denna publicitetsskada för sambo och barn oacceptabel. Göteborgs-Tidningen har härigenom brutit mot god publicistisk sed.
Skiljaktig mening
Ordförandena Marianne Eliason och Ella Nyström samt ledamoten Per Stadig var av skiljaktig mening och anförde:
PO har pekat på att serien av kvinnoöverfall under flera års tid i Umeå har utomordentligt stort allmänintresse. Pressens Opinionsnämnd vill understryka denna särskilda markering av sakens och därmed också publiceringens allmänintresse. Detta intresse gör sig gällande både när det gäller brotten och en gärningsman bakom dessa. Det är ofrånkomligt att i ett sådant fall såväl en misstänkt gärningsman som dennes anhöriga måste acceptera en publicitetsskada.
Dock fanns det enligt nämndens mening inte anledning att i ett så tidigt skede av brottsutredningen namnge eller publicera bilder på den misstänkte. Bilden på bostaden, uppgifterna om mannens familjeförhållanden med sambo och två minderåriga barn samt intervjuer med namngivna grannar, varav en på bild, i kombination med andra publicerade uppgifter medförde också en betydande publicitetsskada inte minst för mannens närmaste anhöriga. Även
om det varit motiverat att söka ge en viss bakgrundsbild kring mannens förhållanden är publicitetsskadan oacceptabel. Göteborgs-Tidningen har härigenom brutit mot god publicistisk sed.
Suppleanterna Randi Mossige-Norheim, Ingrid Eriksson, Christina Mörk samt Stephanie Eklund, som inte deltog i nämndens beslut, lät som sin mening anteckna att de anslöt sig till denna skiljaktiga mening.
_________________
Ledamöterna Ola Sigvardsson, Björn Fjaestad, Anna Tidholm, Agnes Wold och Agneta Dreber var av skiljaktig mening och anförde:
Vi är eniga med majoriteten i bedömningen att det utomordentliga starka allmänintresset i saken får anses väga över den publicitetsskada som mannen utsatts för. Emellertid anser vi att inte heller fotot på bostaden och vissa uppgifter om mannensfamiljeförhållanden orsakar någon ytterligare oförsvarlig publicitetsskada för mannens sambo och barn utöver den publicitetsskada som är en oundviklig följd av återgivandet av mannens namn och foto. Vi anser därför att tidningen bort undgå pressetiskt klander.
Suppleanten Johan Schück, som inte deltog i nämndens beslut, lät som sin mening anteckna att han anslöt sig till denna skiljaktiga mening.