I de aktuella artiklarna riktas framför allt kritik mot kommunstyrelsens tidigare ordförande, som påstås ha undanhållit ett avtal från övriga kommunstyrelsen. Uppgifterna om anmälaren ingår i en bredare politisk konflikt där olika versioner ställs mot varandra och båda sidor i konflikten får komma till tals.
Helsingborgs Dagblad, dnr. 25622, exp. nr. 56/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Helsingborgs Dagblad.
Genom beslut den 4 december 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Helsingborgs Dagblad.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Helsingborgs Dagblad (HD) för följande två artiklar:
- AA gav BB [namn angivna] tre årslöner – avtalet ska nu granskas som publicerades på hd.se den 18 september 2025 och i tryck två dagar senare, då med rubriken Kommunchefen fick tre årslöner – nu ska avtalet granskas (artikel 1).
- AA: På måndag registrerar jag ett nytt parti som publicerades på hd.se den 5 oktober 2025 och i tryck dagen därpå med mindre skillnader i rubriken (artikel 2).
Vad mediet publicerade ( i sammanfattning)
Artikel 1
I artikeln berättade Helsingborgs Dagblad att en avskedad kommunchef i Z kommun kunde komma att få tre årslöner efter ett avtal som hade undertecknats av kommunstyrelsens tidigare ordförande, AA. Avtalet skulle nu granskas av jurister. Tidningen uppgav att det rådde motstridiga uppgifter om vilka som kände till den tidigare kommunchefens avgångsvederlag.
Enligt kommunstyrelsens vice ordförande, AB (X-partiet) uppdagades situationen efter att kommunchefen hade sagts upp. Detta avfärdades dock av AA, som menade att han hade berättat detta för vice ordföranden samt kommunalrådet NN (Y-partiet) innan de öppnade ett möte i kommunstyrelsen. AA menade att han ändrade villkoren i kommunchefens avtal efter att Y-partiet hade lagt fram ett förslag om att avskeda chefen för att säkerställa att hen skulle vara kvar och känna sig trygg. Han menade att villkoren var skäliga.
AB menade å sin sida att det inte stämde att han och andra hade informerats samt att det var fråga om maktmissbruk att förändra villkoren för kommunens högsta tjänsteperson och sedan undanhålla beslutet för kommunstyrelsen. Han sade även till tidningen att kommunens jurister skulle se över avtalet.
Artikel 2
I artikeln intervjuades AA, drygt två veckor efter att han hade avgått som kommunstyrelsens ordförande i Z kommun.
Han berättade bland annat om sina planer på att registrera ett nytt parti och han menade att han var omtyckt av andra politiker i närområdet. Lika populär hade han dock inte varit bland politikerna i den egna kommunen. På fråga från tidningen om vad han kunde gjort annorlunda nämnde han en händelse under hösten 2024, då han ”lite förklenande kallade kommunalrådet NN (Y-partiet) för ’ekonomidirektören’”.
”– Då blev han sur på mig och det var då allting började. Jag bad om ursäkt dagen efter.” uppgav AA till tidningen.
AA intervjuades även om situationen kring den tidigare kommunchefen. Tidningen skrev att kommunchefen hade varit tydligare än sin föregångare med att NN var hens chef, men att detta hade skapat gnissel i styret, som i princip bestod av en kvartett med AA och AB från X-partiet och NN och NA från Y-partiet
”– Vi var alldeles för blödiga och gav dem för mycket makt. Varför ska de ha kommunalråd?” sade AA om Y-partiet.
Artikeln bildsattes bland annat med ett porträtt av AA med bildtexten ”AA kan se att han har bidragit till en del av konflikterna i kommunhuset, men menar att NN och NB har haft minst lika stor del.”
AA svarade även på frågor om bland annat olika händelser inom kommunalpolitiken, varför han avgick som kommunstyrelsens ordförande och hans relation till X-partiet.
Anmälan
Du förde fram i huvudsak följande.
Din anmälan grundades på bristande möjlighet till bemötande. Allvarliga påståenden framfördes om dig i egenskap av politiker i artiklarna. Du kontaktades inte inför publiceringen och gavs därmed inte möjlighet att bemöta uppgifterna.
Publiceringarna medförde betydande negativa konsekvenser för dig, både privat och yrkesmässigt. Förutom att ditt förtroende som politiker skadades påverkade artiklarna även ditt företagande. Som egenföretagare var ditt anseende direkt kopplat till din möjlighet att bedriva verksamhet och den bild tidningen förmedlade skadade detta på ett sätt som inte kunde repareras genom en efterhandskommentar.
Helsingborgs Dagblad bröt mot grundläggande publicistiska principer om rätt till bemötande, saklighet och proportionalitet. Det var särskilt viktigt att uppgifter kontrollerades noggrant och att den utpekade gavs rimlig möjlighet att svara på kritiken när det gällde journalistiska produkter som rörde personer i offentlig ställning. Detta hade inte skett i det aktuella fallet.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig skada för anmälaren. För att avgöra det tittar jag på allmänintresset för ämnet, anmälarens ställning, mediets belägg för uppgifterna samt om anmälaren fått möjlighet att bemöta de skadliga uppgifterna.
Du är kommunalråd i Z kommun och sitter i kommunstyrelsen. Du har en hög position i lokalsamhället och får därför tåla kritik i medier gällande hur du skött ditt uppdrag. Turerna kring kommunchefens uppsägning och kommunstyrelsens ordförandes avgång har ett stort allmänintresse och jag har inte någon invändning mot att du omnämns i den kontexten.
Vad gäller frågan om belägg är min huvudsakliga uppgift inte att avgöra vad som är sant eller falskt. Det jag tittar på är om mediet har haft underlag, eller belägg, för att göra publiceringen. I de anmälda artiklarna är det fråga om en politisk konflikt i kommunstyrelsen och tidningen har intervjuat personer på båda sidor. Detta får anses vara ett tillräckligt underlag för publicering.
Du har huvudsakligen invänt mot att tidningen inte gav dig tillfälle att bemöta kritiken i artiklarna. En medieetisk grundprincip är att den som kritiseras i en publicering ska få möjlighet att svara och ge sin version. Ju tuffare kritik, desto mer generöst bör mediet vara i bemötandefrågan. I situationer då kritik riktas brett och mot flera personer kan det dock ibland vara tillräckligt att ett medium endast ger utrymme åt någon eller några parter på varje sida.
I de aktuella artiklarna riktas framför allt kritik mot kommunstyrelsens tidigare ordförande, som påstås ha undanhållit ett avtal från övriga kommunstyrelsen. Den tidigare ordföranden menar att han informerade vice ordförande och dig om detta i förväg. Vice ordförande intervjuas i artikel 1 och avfärdar påståendet, bland annat med citatet ”Ingen i mina politiska kretsar hade kännedom om det.”.
Kritiken mot dig i artiklarna består alltså främst i påståendet från den tidigare ordföranden om att du och andra i kommunstyrelsen kände till uppgifterna om avtalet. Detta får en annan person i styret bemöta. Mediet hade kunnat vara generöst och även låta dig bemöta saken, men jag anser inte att detta var nödvändigt ur ett medieetiskt perspektiv, dels eftersom din sida av konflikten fick utrymme i artiklarna, dels för att den huvudsakliga kritiken i dem inte är riktade mot dig. I den bedömningen har jag vägt in att du i din roll som kommunalråd har att tåla en tuff mediebevakning.
Det saknas alltså skäl för kritik med anledning av hur tidningen hanterade bemötandefrågan och jag anser därmed inte att Helsingborgs Dagblad ska klandras för hur du framställs i de två anmälda artiklarna. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat Medieombudsmannens beslut till nämnden och fört fram sammanfattningsvis följande. Båda artiklarna innehåller konkreta negativa sakpåståenden om honom – om hans insyn i det ifrågasatta avtalet – som han inte fått bemöta. Att en person från ett annat parti, den vice ordföranden, fått bemöta uppgifter kan inte uppfylla anmälarens rätt till bemötande. Det gäller inte minst eftersom den vice ordföranden representerade samma parti som den tidigare ordföranden; dvs. samma parti som den person som fick lämna de konkreta negativa påståendena i artiklarna om anmälarens insyn i det ifrågasatta avtalet. Att anmälaren inte fått bemöta de negativa påståendena om honom har skadat förtroendet för honom, eftersom artiklarna gav en bild av bristande omdöme, ansvar och hederlighet.
Tidningen har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande. Den huvudsakliga kritiken i publiceringarna riktas mot den dåvarande kommunstyrelsens ordförande. Uppgifterna om anmälaren ingår i en bredare politisk konfliktbild där olika versioner ställs mot varandra och båda sidor i konflikten får komma till tals. Anmälaren har en mycket hög politisk position i kommunen. Han är en central makthavare i det politiska beslutsfattandet. Sammantaget har inte publiceringarna inneburit någon oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Helsingborgs Dagblad.
I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Axel Arnö, utsedd av Utbildningsradion, Arash Sanari, Laura Hartman, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström, representerande allmänheten.
Dessutom har Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, närvarat vid ärendets behandling.
____________________________________
Ordförande Christine Lager och ledamöterna Laura Hartman, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström var skiljaktiga och anförde följande.
Vi delar MO:s bedömning att det finns ett allmänintresse av att rapportera om en kommunchefs uppsägning och avgången av kommunstyrelsens ordförande och även att ledande politiker i en kommun, såsom anmälaren, måste tåla en tuff mediebevakning. När det i den politiska debatten framförs påståenden av politisk karaktär om ledande företrädare för andra politiska uppfattningar är sådana påståenden som regel inte heller av sådant slag att de kan anses medföra en oförsvarlig publicitetsskada. Det är en del av meningsutbytet i en demokrati.
I de aktuella publiceringarna rör det sig dock om ett konkret påstående från den dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen om att han informerat anmälaren om innehållet i ett nytt anställningsavtal för kommunchefen, enligt vilket kommunchefen fått ett väsentligt höjt avgångsvederlag, innan anmälaren deltog i kommunstyrelsens beslut att avsluta anställningen för kommunchefen. Även kommunstyrelsens vice ordförande, tillhörande samma politiska parti som den dåvarande ordföranden, uppges ha fått denna information av den dåvarande ordföranden före beslutet i kommunstyrelsen, men vid ett annat tillfälle.
Det nya anställningsavtalet innebar att den dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen hade mångdubblat ersättningen till kommunchefen vid en uppsägning från kommunens sida. Till saken hör att det parti som anmälaren representerar, vilket var ett annat än det som den dåvarande ordföranden representerade, enligt vad som framgår av den första publiceringen tidigare motionerat om att avsluta kommunchefens anställning och att det var detta som föranledde den dåvarande ordföranden att ändra avtalet.
Enligt vår uppfattning är uppgiften i publiceringarna om att anmälaren kände till de för kommunchefen påtagligt mer förmånliga villkoren i det nya anställningsavtalet och ändå valde att avsluta anställningsavtalet därför av sådan för anmälaren negativ art att den är ägnad att allvarligt skada allmänhetens och partikollegors förtroende för anmälaren.
Som MO konstaterar är en viktig medieetisk grundprincip att den som kritiseras i en publicering ska få möjlighet att svara och ge sin version. Påståendet om att anmälaren kände till det ändrade avtalet och ändå deltog i beslutet att avsluta anställningen framförs i två publiceringar. I den ena publiceringen ges kommunstyrelsens vice ordförande tillfälle att bemöta påståendet om att han blivit informerad och han anger då enligt publiceringen att ”inga i mina politiska kretsar hade kännedom om det”. I den andra artikeln står påståendet oemotsagt.
Till skillnad från MO:s bedömning anser vi inte att bemötandet från vice ordföranden i den första artikeln räcker för att uppfylla anmälarens medieetiska rätt till bemötande. Anmälaren tillhör ett annat politiskt parti än vice ordföranden som får bemöta uppgiften. Enligt artikeln påstår dessutom den dåvarande ordföranden att han informerade vice ordföranden vid ett annat tillfälle; vid ett enskilt möte mellan honom och vice ordföranden. Det framgår alltså inte att bemötandet från vice ordföranden också avser anmälaren och för uppgiften i den andra artikeln finns inget bemötande alls. Publiceringarna lämnar därmed läsaren i ovisshet huruvida anmälaren bestrider påståendet eller inte.
Det sagda innebär att anmälaren aldrig, vare sig i den första eller andra artikeln, fick tillfälle att bemöta uppgiften om att han skulle ha känt till det nya anställningsavtalet innan han deltog i beslutet att avsluta anställningen. Det innebär att tidningen bröt mot den grundläggande medieetiska principen om rätt till bemötande och att anmälaren, på grund av uppgiftens förtroendeskadliga karaktär, därmed orsakades en oförsvarlig publicitetsskada. För detta ska Helsingborgs Dagblad klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.