Internationalen klandras av Pressens Opinionsnämnd
december 2 2019
Internationalen, exp. nr. 66/2019, dnr. 19088
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Internationalen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 28 juni 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Internationalen till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 18 januari 2019 publicerade Internationalens webbplats internationalen.se en artikel med rubriken Skrämselpropaganda från Natos trojanska hästar. Samma artikel publicerades i tidningens tryckta version i nummer 3/2019. Den anknöt till en artikel som tidningen publicerade den 19 december 2018 med rubriken Brittisk trollkvarn med svensk anknytning. Artikeln från den 19 december behandlas i ärende PO 18605.
Den nya artikeln inleddes med att återberätta att Martin Kragh, docent och forskare vid Utrikespolitiska institutet, UI, två år tidigare skrivit en artikel med anklagelser mot journalister, riksdagsledamöter, fredsorganisationer och privatpersoner i Sverige. Kraghs artikel handlade om rysk desinformation i Sverige. Den hade fått omfattande kritik. Tidningen fortsatte:
”Strax före jul visade det sig att Martin Kragh sitter som nordisk samordnare för brittiska ’tankesmedjan’ Integrity Initiative.”
Integrity Initiative hade nyligen avslöjats som en statligt betald propagandaapparat som svartmålade den brittiska oppositionen som spridare av rysk propaganda.
Artikeln lyfte därefter fram en rapport om ryskt inflytande i några västeuropeiska länder. Den hade publicerats av den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Det svenska avsnittet i boken var skrivet av en annan forskare vid UI. Denne hade, liksom Kragh, framställt den Natokritiska freds- och miljörörelsen som att den gick Rysslands ärenden.
Tidningen skrev:
”Martin Kragh, Integrity Initiative och Atlantic Council. Alla svartmålar de meningsmotståndare och sprider desinformation under skenet av att de motverkar rysk desinformation. Alla hänger de på något vis ihop. Integrity Initiative hade inte avslöjats om inte en läcka hade skett. Läckan visade att organisationen hade tentakler runt om i Europa. Martin Kragh är en sådan tentakel.”
Anmälan
Publiceringen anmäldes av Martin Kragh. Det stämde inte att han var nordisk samordnare för Integrity Initiative. Han hade aldrig samarbetat med organisationen. Han hade hösten 2016 blivit tillfrågad om han var intresserad av samverkan, men tackat nej. Det som framkommit i läckan var sannolikt att hans namn funnits kvar i något register.
Genom Internationalens publicering kopplades hans namn felaktigt och tendensiöst till Storbritanniens militär, säkerhetstjänst och/eller regering. Det var ett problem för honom eftersom han reste regelbundet till Ryssland, såväl privat som i tjänsten.
Ryssland var ett land där de mänskliga rättigheterna och demokratin stod under starkt tryck. De auktoritära tendenserna hade stärkts under president Vladimir Putin. Forskare och journalister, även västerländska, hade under 2000-talet hotats, deporterats, misshandlats och i vissa fall mördats. Inte sällan med hänvisning till att de varit ”utländska agenter” eller något liknande, det vill säga exakt det som Internationalen påstod om honom.
Tidningen hade inte kontaktat honom inför publiceringen.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin chefredaktör, Marco Jamil Espvall.
Denne framhöll att man vid tidigare tillfällen sökt Martin Kragh för att kommentera uppgifter om honom. Han hade då varit direkt otrevlig och lagt på luren i örat på reportern. Tidningen medgav att den borde ha försökt få kontakt med Kragh, så att han hade kunnat kommentera uppgifterna. Men Kragh arbetade på en av Sveriges största tankesmedjor, UI, och hade därmed många kanaler att använda för att bemöta kritik, till exempel från Internationalen.
Uppgifterna i den anmälda artikeln byggde på de uppgifter som publicerats i brittiska medier om Integrity Initiative. I de läckta dokumenten stod att Martin Kragh var nordisk klusterledare. Om den uppgiften inte stämde betydde det att organisationen ägnat sig åt lögner och överdrifter angående sin egen verksamhet. Det var emellertid tankesmedjans uppgift att rätta till, inte Internationalens.
Internationalen hade inte påstått att Martin Kragh var agent. Tidningen hade rapporterat om läckta dokument från en tankesmedja som varit finansierad av brittiska regeringen och som angivit Kragh som nordisk klusterledare. En tankesmedja som enligt brittiska medier hade tydliga kopplingar till brittisk underrättelsetjänst.
De eventuella problem som tidningen skapat för Martin Kragh var ingenting i jämförelse med de problem han orsakat för människor som han pekat ut i sin verksamhet.
Tidningen hade inte brutit mot pressens publicitetsregler och var beredd att intervjua Martin Kragh om möjlighet gavs.
PO:s bedömning
Offentliga debatter om till exempel forskning eller politik är i allmänhet inte något som föranleder pressetisk granskning. Skälet till det är att det ingår i debattens förutsättningar att olika deltagare kan tolka såväl verkligheten som motståndarens positioner och argument på olika sätt. En självklar del av en fri debatt.
Det finns således inget att invända mot att Internationalen låtit publicera en artikel där ett av inslagen är kritik mot en artikel som skrivits av anmälaren. Även hård kritik, som av mottagaren kan anses som orättvis, faller i allmänhet inom ramen för det pressetiskt acceptabla.
Samtidigt finns det även i offentliga debatter gränser som inte bör överskridas. I den anmälda artikeln finns särskilt två passusar som föranleder en pressetisk bedömning. Den första gäller anmälarens koppling till Integrity Initiative:
”Strax före jul visade det sig att Martin Kragh sitter som nordisk samordnare för brittiska ’tankesmedjan’ Integrity Initiative.”
Att Martin Kraghs namn förekommer i de läckta dokumenten får anses klarlagt. Det innebär emellertid inte att Internationalen undgår sitt journalistiska ansvar att kontrollera uppgifterna, till exempel med den utpekade personen.
Att tidningen reservationslöst och utan egna kontroller påstår att anmälaren har en ledande roll i en tankesmedja vars verksamhet beskrivs som styrd av politiska och militära krafter i ett annat land, har förorsakat honom som forskare en betydande skada. Att han i andra sammanhang kan föra sin talan mildrar endast skadan i begränsad omfattning.
Den andra passusen riktar sig mot anmälarens roll som forskare:
”Martin Kragh, Integrity Initiative och Atlantic Council. Alla svartmålar de meningsmotståndare och sprider desinformation under skenet av att de motverkar rysk desinformation. Alla hänger de på något vis ihop. Integrity Initiative hade inte avslöjats om inte en läcka hade skett. Läckan visade att organisationen hade tentakler runt om i Europa. Martin Kragh är en sådan tentakel.”
Påståendet att anmälaren sprider desinformation under skenet av att motverka rysk desinformation skadar också honom. Att sprida desinformation under sken av något annat sker inte av en slump, utan är en medveten handling. Ett påstående som skadar Kraghs rykte som forskare.
Nedsättande påståenden med bristande konkretion, eller som riktar sig mot den utpekades karaktär, kan förorsaka allvarliga publicitetsskador. Det beror på att sådana påståenden är svåra att försvara sig mot. När det gäller påståendet om det nordiska ledarskapet hade den saken kunnat balanseras genom att tidningen givit anmälaren en möjlighet att kommentera. När det gäller uppgiften att han sprider desinformation är den av sådant slag att det är mycket svårt att försvara sig mot anklagelsen.
Sammanfattningsvis har tidningen framfört att Martin Kragh är nordisk samordnare för Integrity Initiative och att han sprider desinformation under sken av att motverka rysk desinformation. Till det kommer att han inte givits möjlighet att kommentera påståendena inför publiceringen. Det har tillfogat Martin Kragh en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Varken tidningen eller anmälaren har yttrat sig i sak i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
I debattartiklar, krönikor och annan opinionsjournalistik ska det vara högt till tak när det gäller att föra fram åsikter, spekulationer, teorier och liknande. Det är ett viktigt inslag i den samhälleliga debatten. I en pågående debatt är det naturligtvis inget som hindrar att det görs kritiska uttalanden om andra som deltar i debatten. Det finns ifråga om den typen av journalistik normalt inte anledning att kräva att personer som omnämns ska erbjudas möjlighet till samtidigt bemötande. När det gäller faktauppgifter som uttrycker kritik är däremot utgångspunkten att den person som kritiseras ska ges tillfälle att samtidigt bemöta kritiken. De pressetiska reglerna ger också uttryck för kravet att tidningen ska ge läsaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och annan typ av journalistik.
De uppgifter som anmälningen tar sikte på har, som nämnden uppfattar det, framförts i en debattartikel. Publiceringen innehåller påståenden om att anmälaren är nordisk samordnare för en utländsk tankesmedja som beskrivs som styrd av politiska och militära krafter i ett annat land och att han sprider desinformation under sken av att motverka rysk desinformation. Uppgifterna är av påtagligt negativ karaktär för anmälaren, särskilt i hans roll som forskare.
Nämnden finner att tidningen genom publiceringen har tillfogat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det ska tidningen klandras. Att anmälaren inte gavs möjlighet till samtidigt bemötande har inte haft någon betydelse för nämndens bedömning.