Även om sammanhanget som anmälaren nämns i inte är positivt så förekommer det inga direkt kränkande eller skadliga uppgifter riktade mot hen i publiceringen.
Jämtlands Tidning, dnr. 25499, exp. nr. 4/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Jämtlands Tidning.
Genom beslut den 1 september 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Jämtlands Tidning.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman, MO, riktat kritik mot en publicering i Jämtlands Tidning. Publiceringen har rubriken Ännu en rektor lämnar X-ort [ortsnamn angivet] – frustration bland personalen. Den publicerades den 6 mars 2025.
För att Medieombudsmannen ska kunna pröva en artikel krävs att anmälan inkommer inom tre månader från publiceringen, om det inte finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl innebär i allmänhet att man rent fysiskt varit oförmögen att anmäla tidigare, till exempel på grund av mycket allvarlig sjukdom eller häktning med restriktioner.
Beslut om tremånadersregeln
I detta fall har din anmälan mot publiceringen kommit in för sent. Du har angivit att du varit allvarligt sjuk efter publiceringen och bifogat sjukintyg. Uppgifterna visar enligt Medieombudsmannens uppfattning att du varit oförmögen att anmäla publiceringen inom tidsgränsen, varför ett undantag görs från tremånadersregeln.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Innan sportlovet kom beskedet att de yngre klasserna i A och B skola [namn namngivna] nu går in på sin fjärde rektor för läsåret.
– Nån stöttning uppifrån finns ju tyvärr inte, uttrycker en i personalen.”
Artikeltexten
”Sista dagen innan sportlovet skickades verksamhetschef NE ett mail till vårdnadshavarna till de yngre eleverna på A och B skola.
’Jag vill informera er om att jag och NN [namn angivet], rektor Z, kommit till en överenskommelse vilket innebär att NN kommer avsluta sin tjänst’, det vill säga samma dag som informationen skickades ut.
Samma rektor påbörjade sin tjänst den 7 januari i år, och dessförinnan hade skolorna en tillförordnad rektor under december, då NA avslutat sin tjänst som ordinarie rektor sedan höstterminens start för att söka sig till en närliggande kommun. I samma mail meddelades att NB kliver in som tillförordnad rektor under resterande tid av terminen, och att rekrytering av ny rektor inför kommande höst påbörjas inom kort.
Drygt var tredje skola i en landsbygdskommun har haft tre rektorer eller fler de senaste fem läsåren, enligt Skolverket. På Z-skolorna i X-ort är man nu inne på sin fjärde rektor för läsåret. Det är inte första gången det är svårt att rekrytera och behålla en rektor till tjänsten. Även förra läsåret var NB tillförordnad rektor, då man ej lyckats rekrytera en ordinarie rektor.
I augusti 2024 fick NC tidigare barn- och utbildningschef i kommunen, lämna sin tjänst med omedelbar verkan. Tillförordnad förvaltningschef ND beskriver det uppkomna läget i X-ort som en komplex situation och i samråd med verksamhetschef NE medger han att bristande stöd från huvudman är en bidragande faktor till att rektorerna väljer att lämna:
–Spontant olyckliga omständigheter efter vår översyn av rektorsuppdragen i kommunen vt-24, där vi landade i att placera en känd rektor i A/B med ett ledningsstöd till området, motsvarande 40 % från höstterminens start. Det ledningsstödet valde sedan att lämna kommunen, vilket var olyckligt. Detta bidrog därför till att aktuell rektor valde att lämna kommunen i början av december. För att inte ha tomt på rektorsstolen under december och början av januari så säkerställde vi att sätta in en tf rektor. Att ny rektor, efter enbart två månader på plats lämnar sin anställning är så klart olyckligt för alla inblandade parter. Inför ny rekrytering, behöver vi bättre se över vilka behov som verksamheten har för att förhoppningsvis säkerställa att rätt stöd tillsätts från huvudmannens sida.
NF, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, ser inte att den nuvarande situationen i X-ort skulle vara särskilt problematisk.
– Det är problem i hela Sverige att hitta rektorer med rätt kompetens. I våra ytterområden är det speciellt svårt. Jag ser inte att det skulle vara något rekord i A/B. 7–9:an har haft samma rektor i flera år.
Personal på en av skolorna, som önskar vara anonym, uttrycker en känsla av hopplöshet.
– Nåt stöttning uppifrån finns ju tyvärr inte. Vi får rodda i allt så gott vi kan.
Även en förälder uttrycker frustration.
– Tyvärr är man ju inte särskilt förvånad, suckar en mamma, som även hon önskar vara anonym.”
Anmälan (i sammanfattning)
Du namngavs i artikeln i egenskap av tidigare rektor i A kommun, trots att din anställning endast pågick i knappt två månader och avslutades i samförstånd – utan formell kritik, varning eller annan åtgärd.
Artikeln gav ändå intrycket att du skulle vara ansvarig för ett större personalmissnöje i verksamheten, vilket var både missvisande och allvarligt skadligt.
Det var viktigt att förstå sammanhanget: Du flyttade till A från Stockholm med hela ditt bohag för detta arbete till en bostad intill skolan, i god tro och med ambitionen att utveckla verksamheten. Kort efter att du börjat avslutades anställningen abrupt, vilket innebar att du tvingades flytta tillbaka – dränerad.
Denna livsomställning, i kombination med att bli offentligt utpekad i media, orsakade allvarlig psykisk ohälsa och en långvarig sjukskrivning.
Sedan artikeln publicerades hade du sökt någonstans mellan 800 och 1 000 arbeten inom utbildningssektorn utan framgång. Du var i praktiken den enda rektorn i Sverige med ditt namn, vilket gjorde dig direkt identifierbar.
Artikeln hade därmed fått långtgående konsekvenser: ditt professionella rykte var skadat, din karriär blockerad och ditt psykiska tillstånd kraftigt påverkat. Det rörde sig om en oproportionerlig, osaklig och integritetskränkande publicering.
Det fanns inget som motiverade att du namngavs i detta sammanhang; det saknades ett tydligt allmänintresse.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om du utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen. För att avgöra det väger jag allmänintresset mot det eventuella intrånget i din personliga integritet.
Det nämns i artikeln att du lämnat jobbet som rektor för en Z-skola efter en överenskommelse med huvudmannen. I artikeln framgår att du lämnar jobbet efter bara några månader.
Uppgiften har ett allmänintresse. Skolan är en central institution i samhället och att en rektor lämnar sitt jobb efter så kort tid är något en lokaltidning måste kunna rapportera om. Särskilt som det sätts i ett sammanhang där mediet rapporterar om svårigheten att tillsätta rektorer i regionen.
Som rektor har man ingen tung maktposition i samhället, men rollen är ändå så ansvarsfull att man i vissa situationer måste tåla att namnges i medier gällande saker som rör yrkesrollen. Även om sammanhanget du nämns i inte är positivt så förekommer det inga direkt kränkande eller skadliga uppgifter riktade mot dig i publiceringen.
Mot bakgrund av ovanstående anser jag inte att Jämtlands tidning utsatt dig för en oförsvarlig publicitetsskada, även om jag har förståelse för att situationen du hamnat i varit påfrestande. Sammantaget saknas skäl att klandra tidningen.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och anför bland annat följande. Hen har genom artikeln ”Ännu en rektor lämnar X-ort – frustration bland personalen” drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada och ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten som inte vägs upp av något tydligt allmänintresse. Hen nämns vid namn i artikeln trots att det var fråga om en mycket kort anställning som avslutades utan formell kritik, disciplinåtgärder eller någon annan åtgärd. Hen är den enda i Sverige med detta namn, hen är därmed identifierbar, och det har lett till en oproportionerlig konsekvens med omfattande negativa konsekvenser för hens karriär och psykiska hälsa. Allmänintresset av att rapportera om rektorsomsättningen vid skolan kunde ha tillgodosetts utan att hens namn angavs.
Jämtlands tidning har yttrat sig i nämnden och anfört bland annat följande. Skolan har en viktig roll, inte minst på en mindre ort i glesbygd. Återkommande rektorsbyten mitt under pågående läsår är därför en fråga av stort allmänintresse. Anmälaren namngavs i egenskap av rektor vid två grundskolor i kommunen. Det är korrekt att anställningen varade i endast två månader men det är just denna korta tid som är en central del i artikeln; svårigheterna att rekrytera och behålla skolledare i regionen. Det finns inget nedsättande, spekulativt eller värderande i hur anmälaren omnämns. Hen har inte tillskrivits något ansvar för den uppkomna situationen eller antytts ha bristande kompetens. Inget i artikeln lägger skuld på någon enskild rektor, i stället betonas systemproblem, bristande stöd och utmaningar i rekryteringen. Det är i detta sammanhang som anmälarens namn förekommer, inte som syndabock utan som en del av en större berättelse.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Jämtlands Tidning.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Göran Collste, Laura Hartman, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.
___________________________________________________________________
Ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt ledamöterna Alice Petrén, Johan Trouvé, Göran Collste och Laura Hartman är av skiljaktig mening och anför följande.
Vi delar MO:s uppfattning att skolan är en central institution i samhället och att det förhållandet att en rektor lämnar sitt jobb efter en kort tid är något som en lokaltidning måste kunna rapportera om, särskilt när det sätts i ett sammanhang där mediet rapporterar om svårigheten att tillsätta rektorer i regionen. I artikeln, där anmälaren alltså namnges, anges att verksamhetschefen sista dagen före sportlovet skickade ett mail till vårdnadshavarna till vissa elever på A och B skola med information om att verksamhetschefen och anmälaren, dvs. rektorn, kommit överens om att anmälaren skulle avsluta sin tjänst samma dag. I artikeln anges också att anmälaren påbörjade sin tjänst den 7 januari samma år. Även om anmälaren, som mediet framhåller, inte omnämns på något kritiskt sätt leder informationen om att hen ska sluta efter endast två månader och dessutom samma dag som informationen skickades ut, läsaren till att tro att hen inte kunnat sköta sitt arbete som rektor på ett tillfredsställande sätt. Ett medium ska noga överväga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor och avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. Vi anser att tidningen utan problem hade kunnat rapportera om situationen vid A och B skola och i regionen utan att nämna anmälaren vid namn. Sammantaget anser vi att Jämtlands Tidning bör klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.