Tidningen publicerade integritetskänsliga uppgifter om hur det gick till när barn misstänks ha utsatts för sexualbrott.
Karlskoga Tidning-Kuriren, dnr. 25587, exp. nr. 9/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Karlskoga Tidning-Kuriren för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 5 november 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Karlskoga Tidning-Kuriren.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Medieombudsman (MO) anmält en artikel med rubriken Ung man åtalad för våldtäkt mot tonårsflickor publicerad på kt-kuriren.se den 16 september 2025 och i tryck den 18 september 2025.
Vad mediet publicerade
(Vissa uppgifter om publiceringens innehåll utelämnas här med hänsyn till ärendets känsliga karaktär.)
Ingressen
”De båda XX-åriga [ålder angiven] flickorna hade fått kontakt med en 19-årig man på Snapchat. De hade kommit överens om att träffas och ha sex. Enligt åtalet hämtade mannen upp flickorna i A-ort och därefter åkte de till en rastplats där de ska ha haft sex. Nu står mannen åtalad för våldtäkt mot barn.”
Brödtexten
”De två flickorna hade fått kontakt med mannen på Snapchat. Mannen bor i en mindre ort i Värmland. De tre skrev till varandra och bland annat ska han ha skickat en bild på en vibrator, glidmedel och en bild på sitt kön.
Flickorna har berättat att de informerat mannen flera gånger över Snapchat att de var XX år. Mannen ska ha svarat att det var lugnt för honom.
De tre hade pratat med varandra och kommit överens om att träffas och ha sex. De åkte till en rastplats där det fanns toaletter. De tre gick in på en handikapptoalett.
Där ska mannen ha bett flickorna att ta av sig kläderna.
Kändes olustigt [mellanrubrik]
Flickorna har i förhör berättat att det började kännas olustigt. Men de gick med på att ha sex. Den första flickan avbröt akten […] och mannen ska då ha försökt fortsätta. Där ska den första flickan ha höjt rösten och sagt att hon inte ville. Han ska då ha blivit sur och de tre ska då ha tagit på sig kläderna och lämnat stället. Mannen körde flickorna till A-ort och släppte av dem.
Nekade först
I de första förhören nekar mannen till att ha haft vaginalt sex med flickorna. Med sig hade mannen kondomer och glidmedel. Han hävdade att de sagt att de var Y–Z år […]. När de var klara hade de klätt på sig och sedan hade han kört dem hem.
Någon bild på en vibrator och sitt kön hade han inte skickat. Vid en visitation i bilen hittade polisen en förpackning till en vibrator. Mannen sa att den hade han köpt till ett gammalt ex. Polisen kunde visa att vibratorn och glidmedlet var köpta två dagar före mötet med flickorna.
Svårt att förklara
Mannen har svårt att förklara bilden på sitt kön och säger att han inte kommer ihåg och att han nu var säker på att vibratorn var slängd innan han träffade flickorna. Polisen tyckte det var konstigt att han köpt en vibrator den 13 april och slängt den innan den 15 april.
Polisen kan även visa upp ett mejl där det står, ’Hej, sex med XX år’. De frågade mannen om han var intresserad av småflickor. Mannen bortförklarar mejlet med att det kunde vara skräppost från någon porrsida och att mejlet troligtvis var gammalt, när han själv var så ung. Polisen kunde datera mejlet till 2024 när mannen var 18 år.
Polisen kunde även visa upp att mannen sökt efter billigt boende i A-ort veckan före träffen med flickorna. Mannen kunde inte förklara uppgiften.
Mannen står nu åtalad för två fall av våldtäkt mot barn.”
Ändringar i artikeln
Efter publiceringen skedde vissa ändringar i nätartikeln. Bland annat ändrades uppgiften om att det rörde sig om två XX-åringar till att det handlade om yngre tonåringar. Ytterligare integritetskänsliga uppgifter togs också bort.
Artikeln lämnades oförändrad i tryck och i e-tidningen.
Anmälan
NN förde fram i huvudsak följande.
Mediet bröt mot god publicistisk sed genom publiceringen. Artikeln behandlade ett pågående rättsfall där två minderåriga flickor från A-ort var målsägande. En av flickorna var hans dotter.
Trots att flickorna inte namngavs i artikeln innehöll den detaljer som innebar att de lätt kunde identifieras på deras lilla ort. A-ort var ett samhälle där många kände varandra. Den information som publicerades, det vill säga ålder, plats för händelsen och kommunikationen via Snapchat ledde till att flickorna kände sig utpekade och utsatta. Detta orsakade dem psykiskt lidande och social oro. Artikeln byggde på uppgifter som hade hämtats från en förundersökning som omfattades av sekretess. Att publicera innehåll från en sådan utredning, särskilt när det gällde minderåriga brottsoffer, var djupt problematiskt och stred mot både juridiska och etiska principer.
Som förälder till en av flickorna hade han personligen kontaktat chefredaktören och vädjat om att artikeln skulle tas bort med hänsyn till flickornas välmående. Trots detta vägrade chefredaktören blankt att ta bort eller justera publiceringen.
Publiceringen brast i skydd av barns integritet, proportionalitet i nyhetsrapporteringen och tog inte hänsyn till utsatta individer. Enligt Medieombudsmannens praxis skulle mediet visa särskild försiktighet vid rapportering om brott där barn var inblandade. I detta fall brast tidningen i sitt ansvar att skydda flickornas integritet och psykiska hälsa.
Tidningen ändrade sedermera i artikeln. Detta visade på att mediet hade gjort fel.
Mediets svar
Karlskoga Tidning-Kuriren (KT-Kuriren) svarade genom Emma Schmidt, chefredaktör och ansvarig utgivare, som förde fram i huvudsak följande.
Journalister begärde flera gånger i veckan ut sekretessbelagda handlingar som sekretessprövades. Detta var helt i enlighet med offentlighetsprincipen. Handlingarna som artikeln byggde på var sekretessprövade och maskade.
Anmälaren menade att flickorna kunde identifieras. Tidningen delade dock inte den uppfattningen. Det fanns ett par hundra flickor i den åldern och flera högstadieskolor i kommunen. Det framgick inte vilken skola de gick på eller vilket område de bodde i.
Efter att artikeln publicerades bad den ansvarige utgivaren reportern att ändra uppgiften om att flickorna var XX år gamla till ”yngre tonåringar” för att ytterligare minska risken för att någon skulle kunna identifiera dem.
Att barn riskerade att utsättas för liknande brott via sociala medier var ett växande samhällsproblem och något som tidningen behövde rapportera om. KT-Kurirens bedömning var att nyhetsvärdet och allmänintresset var mycket starkt i publiceringen samt att flickorna inte kunde identifieras utifrån artikeln.
Anmälarens kommentar
NN kommenterade mediets yttrande och förde fram i huvudsak följande.
Han uppfattade det som att tidningen var medveten om sitt misstag eftersom artikeln uppdaterades. Det gällde dock bara nätpubliceringen, skadan var redan skedd då originalartikeln fanns i papperstidningen. Han överlät till MO att pröva vad som var medieetiskt korrekt i detta fall.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering medfört en oförsvarlig skada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den enskildes integritet.
Jag prövar till att börja med om dottern är utpekad, genom namn, bild eller andra identifierande uppgifter. I den ursprungliga publiceringen framgick att det handlade om två XX-åriga flickor från A-ort. Det stod att flickorna fått kontakt med mannen via Snapchat. Vidare framgick datum för händelsen och att de misstänkta övergreppen skett på en rastplats med toaletter. De identifierande uppgifterna i artikeln är alltså knapphändiga. Detta innebär att flickorna är utpekade inför en högst begränsad krets och endast inför personer som på något sätt redan har viss inblick i händelsen.
Dock: En oförsvarlig publicitetsskada kan uppstå om de som redan har viss kännedom om händelserna tillförs nya skadliga uppgifter. Även ett utpekande inför en ytterst liten krets personer kan vara skadligt, om uppgifterna som publiceras är mycket integritetskänsliga. Det aktuella fallet handlar om barn som misstänks ha utsatts för sexualbrott. Det rör sig alltså om känsliga omständigheter, avseende minderåriga brottsoffer. Tidningen måste därför vara särskilt varsam vid publiceringen så att läsarna får del av relevant information om händelsen utan att brottsoffren kränks.
Det finns ett stort allmänintresse för ämnet. Sexualbrott mot barn är, som tidningen har anfört i skriftväxlingen, ett allvarligt samhällsproblem och medier måste kunna rapportera om detta. Rapporteringen är till största del relevant men jag reagerar mot att mediet publicerat så känsliga detaljer ur målsägandenas och den misstänktes polisförhör. Det är ingående uppgifter om händelseförloppet och övergreppets karaktär. Enligt min bedömning är det inte motiverat av allmänintresset att dessa omständigheter publiceras.
Sammanfattningsvis blir min slutsats att även om utpekandet av flickan är ringa så har det detaljerade sätt på vilket händelserna beskrivits utsatt henne för en oförsvarlig publicitetsskada. Mediet bör därför klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller mediet har anfört något nytt i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Karlskoga Tidning-Kuriren för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Arash Sanari, Gertrud Åström, Anders Forkman och Karin Johannesson, representerande allmänheten.
Dessutom har Göran Ellung, utsedd av TV4, närvarat vid ärendets behandling.