Kungälvs-Posten klandras för artikel om sexualbrottsdom
oktober 26 2020
Kungälvs-Posten, exp. nr. 55/2020, dnr. 20132
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Kungälvs-Posten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 17 juni 2020 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Kungälvs-Posten.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Vad Kungälvs-Posten publicerade
Den 22 april 2020 publicerades artikeln Döms för två våldtäkter på sin dotter på tidningens webbplats, kungalvsposten.se. Under eftermiddagen samma dag redigerade tidningen artikeln genom att korta ned den så att färre detaljer framgick. Totalt publicerades fyra versioner av artikeln. Den slutliga lades upp på webbplatsen den 23 april 2020 och publicerades dagen därpå i tryck med rubriken Man döms för två våldtäkter på sin dotter.
Ursprunglig publicering
I ingressen stod att en man från [kommunen] dömts för att han under flera års tid utsatt sin dotter för olika sexuella övergrepp och två fall av våldtäkt. Detta hade pågått från att flickan var x år till dess att hon var tonåring.
I artikeltexten stod att mannen var i x-årsåldern och bosatt i [kommunen]. På en adress i [kommunen] och en adress i en annan kommun hade mannen sedan [årtal angivet], när hans dotter var x år, och flera år framåt utfört sexuella gärningar mot henne.
2017 anhölls han, misstänkt för flera av brotten, men släpptes efter tre dagar. I februari 2020 anhölls mannen på nytt och häktades. Nu dömdes han.
Av förundersökningen framgick att mannen vid nattning av sin dotter, som då var x år, läste en saga och kliade henne. Vid flera tillfällen kliade mannen flickan på delar av kroppen som gjorde att händelsen rubricerades som grovt sexuellt övergrepp mot barn.
Några år senare, när flickan var x år, hade mannen stoppat in sina fingrar i henne. Också det skedde i samband med nattningen. Flickan hade berättat att pappan sagt att han skulle visa hur det kändes och att det skulle vara skönare när hon blev äldre. Det rubricerades som våldtäkt mot barn.
Under flera år, när flickan var mellan x och y år, hade mannen tagit bilder på henne när hon varit naken. I hans dator hade polisen hittat närmare femhundra barnpornografiska bilder och femton filmer. På några av bilderna syntes hans dotter naken och poserande, och på andra var mannens kön med på bilden.
På en bild hade mannen förmått flickan att ta på sig själv. Också det rubricerades som våldtäkt mot barn. Han dömdes för två fall av våldtäkt mot barn, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande, tre fall av kränkande fotografering och grovt barnpornografibrott.
Mannen hade erkänt flera av brotten, men nekat till delar av det han åtalades för. Bland annat att han skulle tagit sin dotter på brösten och att han förmått henne att ta på hans penis. I de fallen var det inte bevisat att det skett och mannen friades från de anklagelserna.
I domen framgick att tingsrätten tagit hänsyn till att mannen troligen skulle förlora jobbet, behöva avveckla sitt företag och i framtiden ha svårt att få jobb när den mätte straffvärdet. Den tog också hänsyn till den tid som gått sedan brotten begicks.
Det samlade straffvärdet på fem år sänktes därför, och mannen dömdes till fängelse i fyra år och sex månader. Han skulle betala ett skadestånd till sin dotter på 560 000 kronor.
Slutlig lydelse av publiceringen
I ingressen till artikeln stod att en man från [kommunen] dömts för att han under flera års tid utsatt sin dotter för olika sexuella övergrepp och två fall av våldtäkt.
I artikeltexten stod att mannen var i x-årsåldern och bosatt i [kommunen]. På en adress i [kommunen] och en adress i en annan kommun hade mannen under flera år förgripit sig mot sin dotter.
2017 anhölls han, misstänkt för flera av brotten, men släpptes efter tre dagar. I februari 2020 anhölls mannen på nytt och häktades. Nu dömdes han.
Av förundersökningen framgick att mannen vid flera tillfällen under flickans uppväxt, från att hon var liten, hade förgripit sig på henne när han varit ensam med henne. Händelserna som inträffat för flera år sedan rubricerades som grovt sexuellt övergrepp mot barn samt våldtäkt mot barn.
Under flera år hade mannen också tagit bilder på sin dotter. I mannens dator hade polisen hittat närmare femhundra barnpornografiska bilder och femton filmer. En av bilderna rubriceras som våldtäkt mot barn.
Han dömdes för två tillfällen av våldtäkt mot barn, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande, tre tillfällen av kränkande fotografering samt grovt barnpornografibrott.
Mannen hade erkänt flera av brotten, men nekat till delar av det han åtalades för. I de fallen var det inte bevisat att det skett och mannen friades från de anklagelserna.
Artikeln innehöll därefter samma uppgifter som ursprungspubliceringen.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av NN [namn angivet], vårdnadshavare till brottsoffret.
Eftersom [kommunen] var en liten kommun och artikeln innehöll detaljerade uppgifter fanns det en överhängande risk att skol- och lagkamrater med föräldrar, samt andra i familjens nätverk med lätthet kunde identifiera hennes dotter.
Det var allvarliga brott och dottern mådde redan innan publiceringen mycket dåligt efter allt hon behövt genomlida. Dotterns lidande gick inte att bortse från med hänvisning till att det var av intresse för allmänheten att veta vad en av kommunens invånare blivit dömd för, i detalj. Det fanns en stor risk för betydande skada, inte bara för dottern utan för alla närstående som var berörda.
Efter påtryckning från dotterns faster redigerade tidningen den ursprungliga texten på nätet. Att döma av reaktioner från både personer som stod familjen nära, men framförallt personer som fanns längre ut i familjens nätverk, hade skadan redan skett. Antalet samtal, sms och meddelanden på sociala medier visade att det var det långt fler än de närmaste som med hjälp av informationen i artikeln förstått vem som varit utsatt.
Då lång tid passerat sedan händelserna och familjen hade ett stort nätverk genom skola, arbete och olika fritidsintressen, fanns många som visste att det funnits bekymmer i familjen. Bland annat uppgiften att mannen varit häktad en period 2017 och häktats på nytt våren 2020 gjorde att utomstående förstått vem artikeln handlade om.
Utomstående hade dock inte haft tillgång till alla detaljer, vilka de nu kunnat läsa sig till via tidningen. Informationen var inte av allmänintresse och skadade dottern, utöver allt annat som hon redan varit med om i form av övergrepp och en tuff process i tingsrätten.
Domen var offentlig, men utredningsmaterialet var sekretessbelagt. I domen namngavs bara gärningsmannen. Det stod ingenstans i domen att det var mannens dotter som var målsägande.
Redan innan den andra versionen av artikeln publicerades, påtalade anmälaren att de uppgifter som den artikeln innehöll skulle göra att människor långt ifrån den innersta kretsen av släktingar och vänner skulle kunna förstå vem målsägaren var och därmed också vad hon varit utsatt för.
Kungälvs-Postens svar
Tidningen svarade genom chefredaktören och ansvarige utgivaren Karin Henriksson.
Tidningen rapporterade i den anmälda artikeln om flera mycket allvarliga brott begångna av en person inom tidningens bevakningsområde. Gärningsmannen hade dömts till fyra år och sex månader i fängelse. Allmänintresset var därmed stort.
Tidningen hade stor förståelse för att offret och hennes närstående helst skulle se att ingen rapportering skedde i media, eftersom de redan lidit skada av händelserna och rättsprocessen. Det ingick dock i massmediers uppdrag att rapportera om brottslighet – att utelämna domar som rörde sexualbrott mot barn vore att osynliggöra att det förekom.
Samtidigt var det naturligtvis också tidningens uppgift att skydda offret i så hög utsträckning som möjligt. Det var en avvägning vid denna typ av brottslighet hur ingående tidningen skulle berätta om de begångna brotten. Om inga detaljer alls framgick blev artiklarna obegripliga och riskerade att feltolkas av läsarna.
I det aktuella fallet riskerade brottsrubriceringarna att bli öppna för tolkningsfrågor om det inte framgick några omständigheter kring brotten av texten.
I den första versionen som publicerades skrev tidningen därför kortfattade beskrivningar av vad som hänt vid några av de olika brottstillfällena. Alla uppgifterna var hämtade från domen, alltså från offentliga handlingar. Några ytterligare detaljer hade inte hämtats från förundersökningsprotokollet. Det framgick av domen att det var målsägandens pappa som var gärningsman.
Tidningen hade i alla versioner av artikeln utelämnat uppgifter om ålder och bostadsort. Det var inte möjligt för en lokaltidning, med kommunen som utgivningsområde, att helt anonymisera var familjen var hemmahörande.
Den första versionen av artikeln publicerades på nätet den 22 april 2020 kl. 15.19. En nära anhörig till offret kontaktade tidningen och var upprörd och orolig över att flickan skulle fara illa av att läsa artikeln. Med hänsyn till detta kortades artikeln ned och lades upp i ny version kl. 17.46. Tidningen kontaktade den anhöriga och efter samtalet justerades den igen varpå version tre lades upp kl. 18.29.
Dagen efter kontaktade anmälaren tidningen och framförde synpunkter på publiceringen. Diskussionen med henne resulterade i mindre justeringar och den slutliga versionen lades upp den 23 april 2020 kl. 15.14. Det var också den versionen som publicerades i den tryckta utgåvan.
Den anhöriga och mamman uttryckte båda oro för att flickan skulle orsakas ytterligare lidande av att läsa beskrivningarna av brotten i artikeln. Tidningen gick dem därför till mötes och strök dessa ur artikeln. Det fanns trots allt skäl för tidningen att rapportera om domen och därför lät tidningen den ligga kvar på nätet i den kortare versionen samt publicera den i tryck.
När det gällde spridningen av den första versionen fanns den tillgänglig bakom betalvägg i två och en halv timme. Tidningens mätning av trafiken på artikeln under den tiden visade 451 sidvisningar och 45 klick. Det innebar att 451 personer sett rubriken och början på ingressen och 45 personer som prenumererade tidningen hade klickat på artikeln och kunnat läsa den. Slutsatsen var att den första versionen fanns tillgänglig under en kort tid på nätet och även fick en mycket begränsad spridning vad gällde antalet läsare.
Till sitt svar bifogade tidningen samtliga versioner av artikeln och en rapport på visningar av den första versionen av artikeln.
Anmälarens kommentar
Hon ansåg att det framgick tydligt, både i samtalet med tidningen efter att den första versionen publicerats och i dess svar på anmälan, att artikeln innehöll information som var stötande. Tidningen hade med andra ord redan erkänt att den begått ett misstag.
Det brott hennes dotter varit utsatt för var nog ett av de mest skamfyllda och ångestladdade man kunde utsättas för. Vilket ledde till att det inte var något man pratade om med vem som helst. Detaljer kring vad som hänt var det väldigt få som kände till innan publiceringen. De flesta släktingar, grannar, vänner och bekanta visste bara att familjen hade det besvärligt. Familjen ville själva kunna välja för vem, och hur mycket, de skulle berätta. Denna möjlighet hade dottern och hennes anhöriga berövats.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen har till uppdrag att pröva om publiceringen orsakat en utpekad person en oförsvarlig publicitetsskada. Vid denna prövning vägs allmänintresset mot den enskildes rätt till personlig integritet.
Även om det finns ett allmänintresse av att rapportera om sexualbrott mot barn är det ett ämne av ytterst känslig och integritetskränkande natur för brottsoffret. Tidningen måste därför iaktta mycket stor försiktighet vid rapportering om ett enskilt fall, och undvika alla möjligheter till identifiering av minderåriga brottsoffer. Till exempel bör exakta åldersuppgifter och geografiska bestämningar undvikas.
De två första versionerna av artikeln innehöll, förutom uppgiften att den dömde mannen var hemmahörande i [kommunen] och hans ålder, uppgifter som gjorde det möjligt för läsaren att förstå hur gammal flickan var. Dessa versioner, framförallt den första, innehöll dessutom detaljerade beskrivningar av brotten. Något som är synnerligen känsligt och kränkande för flickan.
Tidsperioden som uppgifterna legat uppe och antalet läsare den nått innebär inte att den allvarliga publicitetsskada som uppstått i detta fall är försvarlig.
Tidningen har förvisso kortat ned artikeln genom att ta bort detaljer kring gärningarna och uppgiften om flickans ålder. Däremot innehöll även den slutliga publiceringen sådana uppgifter att det varit möjligt för den krets runt brottsoffret och hennes anhöriga, som vetat att något av känslig art inträffat, att identifiera flickan.
Denna krets fick genom publiceringen information om vilka gärningar flickan utsatts för, om än med mindre detaljer. Med hänsyn till brottens känsliga art har det i sig orsakat flickan en allvarlig publicitetsskada.
Sammanfattningsvis: Tidningen har genom den detaljerade rapporteringen och genom att inte skydda det minderåriga brottsoffret från utpekande inte iakttagit den hänsyn som krävs vid rapportering om ett synnerligen integritetskänsligt ämne. Allmänintresset av att rapportera om sexualbrott mot barn har inte motiverat den skada som brottsoffret orsakades, publicitetsskadan är alltså oförsvarlig. För det bör Kungälvs-Posten klandras.
Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Tidningen har i nämnden framfört att det är den kortare och sista versionen som får anses vara den som fått spridning i kommunen. Av den kortare versionen går det inte att utläsa hur gammal flickan är eller var vid brottstillfällena. Inte heller framgår gärningsmannens ålder eller när brotten ägde rum. Att gärningsmannen anhållits vid två tillfällen anser tidningen vara relevanta uppgifter.
Anmälaren har anfört att de två första versionerna av artikeln fanns digitalt samt att de laddats ner och spridits via sociala medier, sms och mejl. Även den tryckta versionen gav tillräckligt med information för att flickan och hennes anhöriga skulle kunna identifieras.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.