Ett inlägg på Facebook, som länkade till en drygt tre år gammal artikel, innehöll skadliga uppgifter om kriminologen och debattören Nina Rung. Återpubliceringen gjordes utan uppdatering och bemötande. Därför klandras Kvartal för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Kvartal, dnr. 25778, exp. nr. 53/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Kvartal för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 25 maj 2026 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Kvartal.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Nina Rung har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält ett inlägg på Kvartals konto facebook.com/tidskriftenkvartal. Inlägget bestod av en kort pufftext, en bild på anmälaren samt en länk till en artikel med rubriken Nina Rungs akademiska luftslott – Kvartal. Inlägget publicerades ursprungligen den 28 oktober 2022 men har på senare tid marknadsförts och därmed spridits som ett sponsrat inlägg på Facebook.
Vad mediet publicerade
Texten i Facebook-inlägget på Kvartals officiella konto löd:
”I medierna har Nina Rung titulerats som forskare och berättat om sina studier på magisternivå på Stockholms universitet. Men SU har aldrig utfärdat någon examen till henne – och hon verkar inte ha fått en enda vetenskaplig artikel publicerad.”
Under texten publicerades en bild på Nina Rung, en skärmdump, där det framgick av grafiken att hon intervjuades i Nyhetsmorgon på TV4.
Rubriken som syntes i inlägget, och till vilket inlägget länkade, löd: Nina Rungs akademiska luftslott – Kvartal.
Det framgick av inlägget att det var sponsrat.
Ytterligare publicering av betydelse för ärendet
Texten som ovanstående Facebookinlägg länkade till är ej föremål för prövning i detta ärende, men refereras kort nedan som bakgrund. Den publicerades den 25 oktober 2022 på kvartal.se och hade rubriken Nina Rungs akademiska luftslott.
Kriminolog, genusvetare och barnrättsexpert – så hade Nina Rung presenterats i medier när hon gav expertråd och föreläste, ibland för en betydande ersättning. När Kvartals reporter började granska hennes meriter visade det sig dock att hon endast hade kandidatexamen, vilket väckte frågan vad som egentligen krävdes för att kallas expert i medierna.
Rung hade återkommande medverkat i tv och radio, bland annat i frågor om Skolverkets läroplan för sexualundervisning. Samtidigt framgick det inte tydligt att hon saknade koppling till myndigheten, trots att hennes medverkan kunde ge ett annat intryck. Hon hade ofta anlitats som expert i ett brett spektrum av frågor och blivit en etablerad röst i offentligheten.
Reportern undersökte hennes utbildning och fann att hon inte hade den magisterexamen som ibland antytts. Enligt offentliga uppgifter hade hon i stället en kandidatexamen i kriminologi och genusvetenskap samt viss kompletterande utbildning och yrkeserfarenhet, bland annat från Polismyndigheten. Trots detta hade hon i medier ibland beskrivits som forskare eller ledande expert, något reportern inte fann stöd för i vetenskapliga publikationer.
Även beteckningen barnrättsexpert ifrågasattes. Granskningen visade att hennes juridiska utbildning var begränsad samt att kopplingen till ett EU-finansierat projekt var oklar. Projektet framstod som relativt begränsat och hennes roll tycktes ha varit som konsult med ett mindre bidrag till slutrapporten.
Reportern sökte upprepade gånger hennes kommentar men fick inget svar. Sammantaget hade granskningen väckt frågor om hur expertstatus etablerades i medier och om ansvar hos både redaktioner och uppdragsgivare att kontrollera de meriter som låg till grund för sådana beteckningar.
Anmälan
Inlägget anmäldes av Nina Rung som i huvudsak framhöll följande.
Den 25 oktober 2022 publicerade Kvartal en artikel där rubriken var ”Nina Rungs akademiska luftslott” som hon anmälde till Medieombudsmannen.
Nu hade Kvartal åter publicerat saken med endast rubrik och ingress på Facebook där de annonserade med artikeln. Man måste alltså vara prenumerant eller bli för att kunna läsa hela texten. Inlägget hade annonserats brett på Facebook vilket pågick fortfarande.
Det som nu framgick var endast rubriken (att anmälarens meriter var ett luftslott) och en ingress där det uppgavs att anmälaren endast hade en kandidatexamen (felaktigt) samt att hon fakturerat en socialförvaltning vid ett tillfälle. Det stod också att hon aldrig fått någon vetenskaplig artikel publicerad.
Anmälaren hade aldrig påstått att hon forskat, varför skulle hon då ha fått någon vetenskaplig artikel publicerad? Hon hade blivit intervjuad av Stockholms universitet som alumni och berättat att hon läste magisterkurser, vilket hon gjorde. Hon hade en fil kand i kriminologi utfärdad av Stockholms universitet samt en magisterexamen i polisiärt arbete utfärdat av Umeå universitet, så inget av det som stod i Facebook-inlägget var sant.
Det här hade fått stora konsekvenser för anmälaren både som privatperson och i hennes arbete. Bland annat hade artikeln tagits upp som ”bevis”, då anmälaren vittnat som expert i domstol, på att hon inte hade rätt kvalifikationer. Hon hade fått jobb avbokade för att man var orolig för kritik och hon hade fått mängder av kommentarer, meddelanden och mejl om vilken bluff hon var och hur hon sög ut pengar ur staten.
Anmälaren undrade hur det kunde rimma med god medieetik att en publicist fick skriva vad som helst om en person även om det var felaktigt, och dessutom flera år senare fick annonsera med samma artikel igen. Det utan att anmälaren som var den utpekade kunde göra något alls åt saken.
Mediets svar
Kvartal svarade genom chefredaktör och ansvarig utgivare Jörgen Huitfeldt. Han framhöll i huvudsak följande.
Grunden för anmälan var en artikel som publicerades den 25 oktober 2022 och som redan hade prövats och friats av Medieombudsmannen.
Anmälaren skrev att artikeln åter hade publicerats. Kvartal ansåg att denna anmälan saknade grund eftersom själva premissen för den var felaktig. Mediet hade vare sig publicerat artikeln på nytt eller publicerat något nytt Facebook-inlägg om den.
Det som skett var följande: Kvartal marknadsförde regelbundet texter som historiskt hade lästs av många och vars innehåll hade intresserat så till den grad att flera valt att bli prenumeranter.
Det gick till så att ett gammalt inlägg (i detta fall Facebook-posten om artikeln om Nina Rung) med hjälp av mediets marknadsföringsbudget lyftes upp av Facebooks algoritm så att det blev mer synligt i flödet än det skulle ha varit annars. Själva inlägget var inte nytt eller omformulerat utan var identiskt med det som publicerades i samband med artikeln 2022.
Den som scrollade sig ned i Kvartals Facebook-flöde hade när som helst under tiden från den 25 oktober 2022 fram till dags dato kunnat nå just detta Facebookinlägg.
Det innebar alltså att mediet varken hade återpublicerat själva artikeln eller i faktisk mening återpublicerat Facebook-inlägget. Det var samma inlägg som syntes olika mycket beroende på hur mycket marknadsföringspengar som allokerats till just det inlägget vid olika tidpunkter.
Nina Rung hävdade att ”inget av det som står i ’ingressen’ är sant”. Med detta antog Kvartal att hon syftade på ordalydelsen i Facebookinlägget. Kvartal kunde konstatera att det var korrekt när texten publicerades och att Nina Rung hade haft alla möjligheter att uppmärksamma Kvartal på om de förhållanden som gällde då hade ändrats. Om hon exempelvis sedan dess tagit ut en examen som hon då inte hade.
Hade hon gjort det hade Kvartal naturligtvis ändrat ordalydelsen i Facebook-inlägget för den händelse att mediet åter skulle välja att lägga marknadsföringspengar på att boosta just detta inlägg (som det hette på sociala medier-språk).
Men Nina Rungs förhållningssätt till Kvartal hade från första början varit konsekvent: hon hade valt att inte kommunicera med Kvartal och svarade inte på mediets frågor – trots att Kvartal sökte kontakt med henne i samband med ursprungspubliceringen. I stället hade hon valt att direkt anmäla publiceringen till MO. Det hade gett mediet små möjligheter att efterkomma hennes önskemål om eventuella korrigeringar eller tillägg.
Anmälarens kommentar
Anmälaren var förvånad över att en tidskrift valde att inte ta något som helst publicistiskt ansvar. Kvartal ansåg att det inte skulle ses som en ny publicering trots att dateringen för Facebookinlägget var tydligt och klart för var och en att se.
Om inte annonsering, alltså där man med betalda medel pushade ut en särskild text, skulle ses som en ny publicering ansåg anmälaren att mediet var långt ute och slirade kring hur och vad man ansvarade för som publicist. I Kvartals svar såg det snarare ut som om det var en slump att vissa texter lyftes fram och annonserades om på Facebook.
Så är det naturligtvis inte vilket Kvartal också själva skrev genom att hänvisa till att texter som ”historiskt har lästs av många och vars innehåll har intresserat så till den grad att flera valt att bli prenumeranter” var de som nypublicerades. Det var alltså en text de valt att lyfta eftersom den så att säga gav klirr i kassan. Om man publicerade en text full av insinuationer och försökte att utmåla anmälaren som klandervärd, och sedan nypublicerade materialet så ansvarade man naturligtvis för innehållet.
Särskilt när det skedde med flera års mellanrum. Det kunde knappast ligga på enskilda att ta ansvar för vad publicister skapade och betalade för att annonsera och sprida. Att som mediet ansåg, att det var anmälaren som skulle höra av sig till Kvartal för att rätta de felaktigheter mediet publicerade, föll på sin egen orimlighet.
Anmälaren ville framhålla att hon aldrig fick möjlighet att bemöta Kvartals uppgifter om henne. Detta eftersom mediet i intervjuförfrågan aldrig skrev att det skulle göras någon slags ”granskning”. Hon blev kontaktad på Linkedin och fick veta att skribenten skulle skriva om hennes bok och hade en fråga om det.
Anmälaren bifogade en skärmdump som visade Kvartal-reporterns intervjuförfrågan 2022. Där framgick att reportern hade läst hennes bok ”med stort intresse” men att det uppstod några frågetecken som han ville reda ut, och frågade därför om en ”kort intervju”.
Medieombudsmannens bedömning
Om formerna för prövningen och tremånadersregeln
Den publicering som är anmäld är Kvartals inlägg på Facebook. Artikeln från 2022 har redan utretts i det medieetiska systemet (ME 24257) och är inte föremål för prövning i detta fall.
Facebook-inlägget publicerades också det redan 2022. I ”Instruktioner för Allmänhetens Medieombudsman”, § 8, står det följande:
”En anmälan ska vara Medieombudsmannen tillhanda inom tre månader från publiceringsdagen. En återpublicering eller en reprissändning är att betrakta som en ny publicering.”
Kvartals Facebook-inlägg har marknadsförts som ett sponsrat inlägg och därmed lyfts upp av Facebooks algoritmer så att det blivit mer synligt i flödet än vad det annars skulle vara. Kvartal har bekräftat att det har skett i närtid, inom tremånadersfristen. MO anser att det är att likställa med en återpublicering. Reprissändningar på tv eller äldre texter som puffas på nytt på ett mediums sajt är också att betrakta som återpubliceringar, enligt MO:s sätt att se på saken. Min tolkning är att Kvartals initiativ att marknadsföra Facebook-inlägget, så att exponeringen ökat betydligt i det sociala mediets flöde, är att jämställa med en återpublicering/reprissändning.
Själva prövningen
MO ska pröva om anmälaren utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen.
Facebookinlägget framställer anmälaren på ett odelat negativt vis. Hon förekommer på bild och det kan tolkas som att hon bluffat om sina akademiska meriter. De sistnämnda beskrivs som ”ett luftslott”.
Artikeln bakom betalvägg, som inlägget länkar till, är mer resonerande och där nyanseras bilden av anmälarens meriter. Den är visserligen i någon mån kritisk mot hur hon framställer sig själv men tonvikt läggs på att medier och myndigheter använder och framställer henne på ett vis som starkt kan ifrågasättas. Dessutom framgår av artikeln, till skillnad från Facebook-inlägget, att Nina Rung har en rad meriter i form av akademiska utbildningar, om än ej magisterexamen, men kandidatexamen, flera års anställning hos Polismyndigheten, med mera.
Min sammanfattande bedömning är att Facebook-inlägget har utsatt anmälaren
för en publicitetsskada som inte kan försvaras. När ursprungsartikeln publicerades i oktober 2022 bedömdes inom det medieetiska systemet att anmälaren fick tåla publiceringen, inte minst givet att hon var en person som verkade i offentligheten. Men att en publicering flera år senare dyker upp i Facebook-flödet utan nyanser, med bild på anmälaren till en kritisk text och anklagande rubrik, utan bemötande, utan något som balanserar innehållet till anmälarens fördel, är en annan sak och ska bedömas för sig.
Formuleringen om akademiskt luftslott bör ses i ljuset av att anmälaren i dag, som MO uppfattat saken, förutom den tidigare kandidatexamen i kriminologi, också har en magisterexamen i polisärt arbete. Om det sker en händelseutveckling efter ursprungspubliceringen, och den återpubliceras, så är det utgivarens ansvar att se till att relevanta saker uppdateras. Det ansvaret kan inte åläggas den kritiserade parten.
Till sist kan jag konstatera att en del av de kommentarer som gjorts under inlägget på Facebook är tre år gamla, men flera hundra av dem, med mycket negativa och kränkande omdömen om anmälaren, är från hösten 2025 och våren 2026, vilket ger vid handen att inlägget fått en omfattande spridning på senare tid.
Mot bakgrund av ovanstående anser jag att Kvartal inte kan undgå klander. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Kvartal har yttrat sig i nämnden och fört fram sammanfattningsvis följande. Facebookinlägget är inte nytt utan formulerat vid samma tidpunkt som texten publicerades. Att lägga marknadsföringspengar på en gammal postning på Facebook är enligt Kvartals uppfattning inte liktydigt med en ny publicering. Facebookinlägget så som det är formulerat är inte är att betrakta som en oförsvarlig publicitetsskada. Det bör därför – i likhet med den redan tidigare anmälda artikel som inlägget länkar till – frias från klander.
Även Nina Rung har yttrat sig i nämnden och fört fram sammanfattningsvis följande. Kvartal har publicerat, spridit och betalat för en tre år gammal text på nytt. Rubriken och texten utmålar henne som någon som helt saknar utbildning genom att skriva ”Nina Rungs akademiska luftslott” samt felaktigt beskriva det som att hon inte har någon examen. Publiceringen är hänsynslös och den utpekar henne som en klandervärd person. Det är också uppenbart för alla som läser kommentarerna under inlägget på Facebook att det är precis så läsarna av inlägget uppfattar henne. Det framgår av hundratals kommentarer och av att just den aktuella texten, med den falskt anklagande rubriken och ingressen, används i trådar och i kommentarsfält under andra inlägg som berör henne för att visa på att hon inte är en seriös eller tillförlitlig person.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Kvartal för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Axel Arnö, utsedd av Utbildningsradion, Arash Sanari, Laura Hartman, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström, representerande allmänheten.
Dessutom har Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, närvarat vid ärendets behandling.