Exp nr 49/2004 Karlskoga Tidning
I rapporteringen av en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd lämnades vissa identifierande uppgifter. Dessa i kombination med en utförlig beskrivning av anmälarens känslor och fysiska hälsa orsakade henne en oacceptabel publicitetsskada.
Publiceringen
Den 17 januari 2004 hade Karlskoga Tidning en löpsedel med texten Småbarnsmamma fick dödsdom som var fel. Nu anmäler hon Karlskogaläkare. På förstasidan och inne i tidningen berättades om en kvinna som av en läkare fått veta att hon troligen hade en cancersjukdom. Kvinnans ålder angavs, liksom hennes barns ålder. Det fanns även uppgifter om hennes giftermål. Kvinnans känslor efter läkarens besked återgavs. Det redogjordes för vilka sjukdomar kvinnan så småningom visat sig lida av. Kvinnan hade nu anmält den läkare som gett henne information om den troliga diagnosen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Artikeln var utformad med ett stort antal pratminus.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av den kvinna (A) som artikeln handlade om. Hon hade inte gett någon intervju för tidningen utan endast gett reportern klartecken att citera hennes anmälan till HSAN. Artikeln gav en falsk bild av att reportern hade intervjuat henne. Trots att hon inte namngivits hade många läsare kunnat förstå att artikeln handlade om henne. Tidningen hade publicerat integritetskänsliga uppgifter om henne och hennes hälsotillstånd. Uppgifterna saknade helt allmänintresse. Hade hon vetat att uppgifterna skulle publiceras i tidningen hade hon utformat sin anmälan till HSAN annorlunda. Tidningen hade godtyckligt målat upp en bild av henne och hennes familj. Vissa av beskrivningarna i förstasidespuffen var helt felaktiga.
Yttranden till PO
Karlskoga Tidning framhöll att A först hade ställt upp på en intervju, men bara under förutsättning att hon inte behövde framträda med namn och bild. När reportern då ansåg en intervju vara onödig hade anmälaren gett reportern klartecken att använda innehållet i hennes anmälan till HSAN som om en intervju hade skett. A hade inte utpekats i publiceringen. Det fanns ett allmänintresse av att skriva om när sjukvården inte var felfri. Det fanns också ett intresse av att beskriva svårigheterna för en läkare att ställa rätt diagnos.
A uppgav att det var korrekt att hon på vissa villkor hade gått med på att låta sig intervjuas men att hon inte hade gett klartecken till en publicering som gav sken av att vara baserad på en intervju. Hon hade endast sagt att reportern fick citera ur hennes HSAN-anmälan. Hon hade utpekats genom uppgifterna om kön, ålder, bostadsort, barnens ålder och giftermål.
PO:s beslut
I beslut den 17 mars 2004 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
Uppgifterna om A:s ålder, kön, barnens ålder samt vigseln har gjort att hon kunnat identifieras av åtminstone en viss krets av personer.
I artikeln beskrivs detaljerat mycket integritetskänsliga uppgifter om A:s känslor inför den troliga diagnosen samt om hennes fysiska och psykiska hälsa. Publicering av uppgifter av denna karaktär kan för en enskild leda till en mycket allvarlig publicitetsskada.
Anmälaren och tidningen har lämnat olika uppgifter om på vilket sätt tidningen fått klartecken att använda innehållet i anmälan. Att ett samtycke av något slag har lämnats är emellertid klarlagt. En tidningfår, särskilt när det som här gäller kontakter med en helt medieovan person, ta på sig ett stort ansvar för att försäkra sig om att det inte råder några oklarheter om vad en sådan överenskommelse omfattar. Även om A skulle ha lämnat sitt samtycke på det sätt som tidningen gjort gällande så hade hon i samband med diskussionen om en eventuell intervju gjort klart att hon inte ville medverka på ett sådant sätt att hon kunde identifieras. Mot bakgrund härav borde tidningen ha förstått att anmälaren inte samtyckte till den utformning som publiceringen fick.
Artikeln ger med sina pratminus sken av att A har lämnat uppgifterna direkt till tidningen. Bilden av ett personligt samtal förstärks av de spekulativa uppgifter som förekommit i förstasidespuffen. I själva verket härrör uppgifterna i artikeln från en anmälan som hon har gjort till HSAN. Uppgifternas omfattning och detaljerade karaktär är alltså inte något som A har valt att delge reportern utan är den information som hon har ansett att myndigheten bör känna till vid sin prövning av hennes klagomål mot läkaren. Den stora tillgång till information som offentlighetsprincipen möjliggör ställer höga pressetiska krav på att tidningarna hanterar känsliga uppgifter varsamt. Enligt min mening har tidningen brustit i aktsamhet. Genom de identifierande uppgifterna och den utförliga beskrivningen av A:s känslor och hälsa har tidningen orsakat henne en allvarlig och oacceptabel publicitetsskada.
Karlskoga Tidning har framhållit att allmänintresset har motiverat publiceringen. Jag instämmer med tidningen i fråga om allmänintresset av ämnet som behandlats i artikeln. Det är emellertid inte ämnet i sig utan utformningen av publiceringen som har orsakat anmälaren en oacceptabel publicitetsskada. Ärendet skall därför överlämnas till Pressens Opinionsnämnd för prövning.
Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Karlskoga Tidning har anfört bl a följande: A har inte kunnat identifieras i en vidare krets än den allra närmaste som redan kände till omständigheterna kring hennes sjukdom. För att en publicitetsskada skall uppstå måste personen i fråga vara lätt att känna igen rent allmänt.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden ansluter sig till PO:s bedömning och finner att Karlskoga Tidning genom publiceringen har åsidosatt god publicistisk sed.