Nyheter Idag, exp.nr. 16/2022, dnr. 21275
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Nyheter Idag.
Genom beslut den 2 december 2021 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot nyheteridag.se.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har anmält artikeln Polis stal hundratusentals kronor av samhällets olycksbarn som Nyheter Idag publicerade den 29 april 2021 på nyheteridag.se.
Vad mediet publicerade
Artikelns ingress
Samtidigt som han arbetat som polis hade han varit god man åt fyra personer som inte klarat av att ta hand om sin egen ekonomi. Men när han dömts för brott hade överförmyndaren börjat granska hans arbete som god man och upptäckt att allt inte stått rätt till där heller. Nu dömdes den tidigare polisen NN (namn angivet) till fängelse.
Artikeltextens innehåll i väsentliga delar
NN hade arbetat som polis i många år och vid sidan om hade han arbetat extra som god man och förvaltare. Från överförmyndarens sida hade man varit nöjd med honom. Han hade varit uppskattad inte minst eftersom han varit villig att åta sig de “lite besvärligare fallen”, och hans redovisningar alltid varit i sin ordning – hade man trott.
I september 2019 hade dock NN dömts för bland annat dataintrång efter att ha gjort olovliga slagningar i polisens register, för vilket han blivit av med arbetet som polis. Han hade samtidigt dömts för ett orelaterat fall av missbruk av handling, för att ha förfalskat saldobesked som han skickat till sina syskon som en del i en ganska oklar historia gällande ett arv.
När överförmyndaren i X- kommun (ort angiven) fått reda på detta hade misstankar väckts om att NN kanske använt liknande metoder för att dölja oriktigheter i sin verksamhet som god man. Vid kontakt med olika banker hade det visat sig att kontoutdrag, saldon och årsräkningar som lämnats in under flera år varit förfalskade. Utan denna extra granskning skulle brotten kanske aldrig ha upptäckts.
NN erkände i förhör att han börjat “låna” pengar av sina huvudmän för att kunna betala egna skulder, men att han haft för avsikt att ställa allt till rätta.
Nu dömdes NN till ett och ett halvt års fängelse för 294 fall av grov trolöshet mot huvudman, 16 fall av missbruk av handling och 16 fall av grov osann försäkran. Han skulle också återbetala nästan 250 000 kronor till fyra målsägande.
Anmälan
Han hade blivit uthängd med namn, och det stod att han stulit hundratusentals kronor vilket var lögn. Publiceringen var spridd och omtalad, och han hade lidit stor skada av den. Domen var överklagad och alltså inte lagakraftvunnen.
Mediets svar
Nyheter Idag svarade genom Jakob Bergman, ansvarig utgivare.
Ett uppdrag som god man eller förvaltare innebar ett stort ansvar och medförde att man hade stor makt över huvudmannen. Den gode mannen skulle se till huvudmannens bästa eftersom han eller hon inte klarade av det själv, och just eftersom huvudmannen inte sällan saknade förmåga att själv hålla ett öga på vad den gode mannen gjorde var det extra viktigt att oegentligheter lyftes fram när sådana påträffades.
Flertalet brott av denna typ gick sannolikt oupptäckta, och om inte NN dömts för annan brottslighet som föranledde en extra granskning av honom skulle det aktuella brottet aldrig ha uppdagats. I det här fallet var det dubbelt allvarligt eftersom NN inte bara varit god man utan också polis sedan flera år.
NN anförde att det inte var sant att han stulit hundratusentals kronor, vilket förvisso stämde i juridisk bemärkelse: han var inte dömd för stöld utan för grov trolöshet mot huvudman vid 294 tillfällen. Faktum var dock att pengar som borde ha funnits på huvudmännens konton försvunnit, och det var vad som i dagligt tal kallades stöld.
NN må ha invänt att han tänkte lämna tillbaka pengarna längre fram men det var inte ett hållbart försvar, och det borde han ha vetat som före detta polis.
När makten misskötte sig gentemot medborgarna var det mediernas plikt att rapportera om det. Maktmissbruk skulle aldrig accepteras och hade ett självklart allmänintresse. Denna typ av brott urholkade förtroendet för systemet med gode män och förvaltare.
Det medieetiska systemet var inte ämnat att skydda maktens representanter när de missbrukade sin ställning.
Anmälarens kommentar
Det som Nyheter Idag skrev om att en god man eller förvaltare hade makt över huvudmännen stämde inte. En god man var endast en rådgivare till huvudmannen och saknade beslutanderätt – huvudmannen ägde beslutet. Som förvaltare däremot, hade man makt över besluten. Anmälaren hade dock inte varit förvaltare, utan god man. Eftersom mediet gjorde denna felaktiga tolkning så lades allvarlighetsgraden på fel nivå.
I publiceringen stod att han “stulit hundratusentals kronor”, vilket var en lögn. Om man satte sig in i ärendet, som man var skyldig att göra enligt publicitetsreglerna, hade man förstått att det handlade om att han fört över pengarna till ett eget så kallat buffertkonto som han “använt för de goda männen”. Överföringarna var helt legala och det rörde sig om arvoden som han hade rätt att ta ut, inköp som skett för huvudmän, “kontantuttag som lämnats till goda männen” eller deras boenderepresentanter.
Namngivningen hade inneburit en mycket stor kränkning, speciellt eftersom det fanns rena osanningar i texten. Artikeln hade inneburit en stor kränkning och skadat honom väldigt mycket. När han sökt nya jobb hade han vid flera tillfällen fått besked att rekryteraren läst osanningarna som kom upp när man googlade hans namn.
Publiceringen hade skett trots att domen var överklagad. En ny prövning skulle ske i hovrätten och fram till dess var han, juridiskt sett, inte dömd.
Han ansåg att Nyheter Idag brustit mot publicitetsreglerna på flera punkter.
Ytterligare skriftväxling
Nyheter Idag tillade i huvudsak följande. Anmälaren anförde att han endast varit god man och därmed inte haft någon makt över huvudmännen. En god man hade dock samma befogenheter att förvalta huvudmannens ekonomi som en förvaltare; skillnaden var att godmanskap var frivilligt, medan förvaltarskap var en tvångsåtgärd.
Att huvudmännen, som i det här fallet haft missbruksproblem, lidit av psykisk ohälsa eller haft en utvecklingsstörning, haft en juridisk möjlighet att göra sig av med den gode mannen förändrade inte det faktum att det saknats pengar för deras inköp. Därutöver stämde inte NNs påstående om att han endast varit god man. Han hade varit förvaltare åt en av målsägandena under en del av brottstiden.
NN menade vidare att överföringarna från huvudmännen till hans så kallade “buffertkonto” var helt legala. Det rimmade illa med att han både i polisförhör och i tingsrätten erkänt sig skyldig till brott, och det förklarade inte varför han förfalskat verifikat och årsredovisningar. Av samma anledning hade det inte funnits anledning att låta NN kommentera domen mot honom. Han hade erkänt och erkännandet hade fått stöd av övrig bevisning, vilket redogjordes för i artikeln.
Det förnekades inte att NN lidit skada av publiceringen, men det borde han ha tänkt på innan han hade börjat “låna” pengar av sina huvudmän. Publiceringsskadan var försvarlig och det hade varit rätt att publicera på det sätt som gjorts. Allmänheten hade rätt att känna till vilka som missbrukade dess förtroende.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om artikeln utsatt anmälaren för en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs publiceringens allmänintresse, det vill säga allmänhetens rätt till insyn, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet. MO avgör inte vad som är sant eller falskt, utan bedömer om det funnits tillräckliga belägg för uppgifterna.
En god man kan utses åt någon som behöver hjälp, till exempel med sin ekonomi. Uppdraget som god man innebär ett förtroendeförhållande, där huvudmannen i viss mån är utlämnad åt den gode mannens omdöme. Vid rättegången dömdes anmälaren för 294 fall av grov trolöshet mot huvudman, 16 fall av missbruk av handling och 16 fall av grov osann försäkran till ett och ett halvt års fängelse.
Det finns förvisso ett stort allmänintresse av att medier rapporterar om att det förekommer systematisk brottslighet som riktar sig mot utsatta individer, men intresset i sig medför inte att det är motiverat att namnge en gärningsperson.
Anmälaren har inte en sådan ställning i samhället att han utan vidare ska behöva tåla att namnges. Även om brotten som han dömts för har varit många till antalet och synes ha begåtts inom ramen för hans förtroendeuppdrag som god man, har det inte framkommit någon omständighet som gör att allmänheten vid publiceringstillfället behövde få veta vem gärningspersonen var. Det kan noteras att anmälaren inte längre arbetar som polis och det kan också antas att han i framtiden lär ha svårt att få nya uppdrag som god man. Namngivningen av anmälaren är medieetiskt problematisk.
När ett medium namnger en enskild pekas han eller hon ut för en mycket stor krets, och det medför särskilda krav, exempelvis vad gäller den enskildes möjlighet till bemötande i publiceringen.
Rapporteringen om en dom behöver inte alltid kommenteras av den enskilde eftersom domstolen i den redan bedömt parternas ståndpunkter. Eftersom anmälaren är namngiven ställs dock högre krav i bemötandefrågan.
Mediet har förvisso kortfattat återgivit vad anmälaren sagt i förhör, men mot bakgrund av namngivningen borde mediet givit anmälaren möjlighet att själv eller genom sin försvarare bemöta uppgifterna.
Det aktuella fallet ligger på gränsen mellan vad som kan accepteras och inte. Vid en samlad bedömning stannar dock MO vid att den offensiva namngivningen tillsammans med bristerna i bemötandefrågan medför att Nyheter Idag inte kan undgå klander.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Nyheter Idag har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren har gjort sig skyldig till brott som begåtts inom ramen för hans förtroendeuppdrag som god man och förvaltare, vilket innebär att han måste utstå en hårdare granskning än en privatperson.
Vid tingsrättsförhandlingen var fakta i målet ostridiga och anmälaren erkände sig skyldig till samtliga åtalspunkter. Förväntas anmälaren ges möjlighet att “bemöta” sitt eget erkännande?
Mediernas Etiknämnds bedömning
En god man förordnas av domstol för den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det finns därför ett stort allmänintresse av att granska den verksamhet som gode män bedriver.
Anmälaren har haft förtroendeuppdrag som god man. Vid tingsrätten dömdes han till ett och ett halvt års fängelse för bl.a. ett mycket stort antal brott som synes vara begångna inom ramen för förtroendeuppdraget som god man. Mot denna bakgrund får anmälaren tåla att bli namngiven efter en fällande tingsrättsdom.
Som MO anger ställs det höga krav i bemötandefrågan när någon på detta negativa sätt pekas ut för en mycket stor krets. Utgångspunkten är att den enskilde ska få möjlighet att kommentera och bemöta vad som anges i publiceringen.
Det kan riktas viss kritik mot Nyheter Idag för att man inte lät anmälaren komma till tals. Samtidigt framgår det av artikeln att anmälaren i förhör erkänt att han börjat låna pengar av sina huvudmän, men att han hade för avsikt att ställa allt till rätta. Med hänsyn härtill anser nämnden att bristerna i bemötandefrågan inte är så allvarliga att publicitetsskadan kan anses oförsvarlig. Det finns därmed inte skäl att rikta pressetiskt klander mot Nyheter Idag.
_____________________________
I beslutet har deltagit Stefan Johansson, ordförande, Martin Schori utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anders Nilsson, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Rolf Stengård, utsedd av Sveriges Radio, Jan Axelsson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Göran Collste, Laura Hartman och Magnus Ramberg, representerande allmänheten.